Titel: Filmkritiken på nätet – En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistik Författare: Nina Johansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 58 Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie. Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie Database Huvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen. De traditionella kritikernas recensioner väljer att istället ta upp mer bakgrundsmaterial och att ta fram karaktärerna. Hur recensionerna tar upp innehållet skiljer sig också hos de nätbaserade och traditionella recensionerna. De nätbaserade recensionerna använder sig av främst logosargument och pathosbeskrivningar för att övertyga om filmens bra och dåliga sidor. Det finns dock ingen mall för hur de väljer att göra detta. De traditionella recensionerna inkluderade alltid logosbeskrivningar, logosargument och pathosbeskrivningar i sina recensioner. Ethosvärderingar förekom inte alltid hos någon av de nätbaserade eller traditionella recensionerna.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskatt Författare Tina Hildebrand Kurs Examinationsarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 44 inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010 Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier. Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010. Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild. I 15 procent av affischerna avbildas en eller flera partirepresentanter och det finns en ökande trend över tid. Affischer med endast text kombineras främst med ideologi under åren 1911-2002 och därefter med sakfråga. Partirepresentanter marknadsförs i 90 procent av fallen med ethosargument. Antalet affischer med direkt attack på motståndare var störst 1911-1973. Vänsterpartierna står för 54 procent av alla attacker.

Titel Slaget om skolpengen – En intervjustudie av fyra gymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg Författare Anders Pålsson Kurs Interdisciplinärt examensarbete inom lärarprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal 61s Syfte Undersöka hur gymnasierektorer ser på gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Transkriberade informantintervjuer med två kommunala rektorer och två friskolerektorer på verksamma gymnasieskolor i Göteborg. Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. på att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit färre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hårdare än någonsin. Resultatet indikerar också att rektorerna anser att skolans rykte är avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten på mässor och öppna hus med blivande elever är överlägset andra kampanjmetoder.

Titel: Vägen till läraryrket – en kvantativ studie om förbättrade informationsvägar från Lärarutbildningsnämnden. Författare: Malin Lundahl Uppdragsgivare: Lärarutbildningsnämden, LUN. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Jan Strid Sidantal: 48 s. exklusive bilagor. (75 s. inklusive bilagor) Antal ord: 11 831 (exklusive executive summary) Syfte: Att förklara hur lärarstudenterna uppfattade informationen från LUN innan de ansökte till Lärarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Metod: Kvantitativ enkät som gick ut till de elever som antogs till Lärarprogrammet på Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Sammantaget skickades enkäten ut till 954 respondenter, varav 130 svarade. Material: Digitalt förvarande enkätintervjuer från 130 studenter som antogs till Lärarprogrammet på Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Huvudresultat: Studien visade att merparten av de lärarstudenter som besvarade enkäten är mellan 19-24 år. Därutöver är majoriteten utav de manliga lärarstudenterna antagna vid ämneslärarprogrammet, medan exempelvis det inte finns några manliga förskolelärare. Bland de kvinnliga respondenterna såg fördelningen ut mer jämn ut. Utefter de resultat som framkommit vid denna studie bör Lärarutbildningsnämnden i framtiden lägga sina resurser på personlig marknadsföring, exempelvis i form av föreläsare vid skolor, men även personer med makt i samhället som föreläser vid olika skolor och påpekar yrkets relevans. Ytterligare behövs fler manliga marknadsförare för att öka antalet män vid utbildningen. Om tidigare forskning har rätt, skulle alltfler män leda till en ökad status och på så vis fler som sökte in. Vidare borde LUN lägga resurser på marknadsföring online, exempelvis genom sidor såsom www.studera.nu. Utefter studiens resultat framgår att exempelvis Facebook inte är en god marknadsförare då det är få som uppmärksammar informationen. Detta skulle kunna förklaras i att Facebook huvudsakligen tillgodoser andra behov före information. Vidare föreslås att LUN, genom redan existerade lärarstudenter, utför fokusgrupper för att få information kring vad som lockade de nuvarande lärarstudenterna, för att sedan spela på dessa behov.

Titel ”Intranätet SIW”. En kvantitativ studie av vilken syn medarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet. Författare Boel Rosbäck Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal: 41 Antal ord: 9611 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv. Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 till administrativ personal. Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal. Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använder intranätet i sitt jobb för att få reda på nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen. Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande. Bland vårdpersonalen anger något flera att tidsbrist är ett skäl att inte använda intranätet. I denna grupp anger också flera att de upplever tekniska problem.

Titel: Med inlevelse – En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper i upplevelseindustrin. Författare: Magdalena Björklund Uppdragsgivare: Stylt Trampoli AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Sidantal: 49 inklusive bilaga Syfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Respondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn. Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag. Företagen måste hitta ett sätt att locka de kunder som lever i dagens konsumtionssamhälle, där kunderna hela tiden letar efter nya och häftigare upplevelser. Storytelling är en användbar metod för det. Företagen ser ett behov av att använda sig av målgrupper. De vill veta vad kunderna har för behov, förkunskaper och livsstil för att kunna nå ut effektivt, genom rätt kanaler. Företagen menar att de inte har en stor definierad målgrupp eftersom de vill nå ut brett. Därför kan det vara viktigt för företagen att göra målgruppsanalyser för att veta mer om de personer de vill kommunicera med.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie om Försvarsmaktens kommunikation efter avskaffandet av den allmänna värnplikten. Författare Julia Carlsson & Kimberly Åkerström Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Marie Grusell Uppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl Ydén Sidantal 43 (inklusive bilaga) Antal ord 14 373 Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar om Försvarsmakten och en av deras reklamkampanjer. Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu. Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap om Försvarsmakten. De har inte så stor känslomässig uppfattning om dem heller. Deras attityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem. De gör på så vis en dominant tolkning och tolkar det på det sätt som Försvarsmakten önskar med sitt budskap. De flesta vill dock få mer information om verksamheten genom dessa eftersom de inte söker efter den på egen hand.

Titel: ”Sen ser jag boken lite som skräpmat. Man bara trycker ner den för att det ska ta slut fort”. En kvalitativ studie om kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of Grey Författare: Anna Borglin Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 32 (exklusive bilagor) Antal ord: 11 005 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of Grey som ett fall av populärkultur efter boken Fifty shades of Grey. Metod: Kvalitativ metod i form av en receptionsanalys Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnorna uppfattat innehållet i boken Fifty shades of Grey (2011) och KappAhls underklädesreklam Fifty shades of Grey by KappAhl (2013) på olika sätt. Reaktionerna kring hur förhållandet man-kvinna beskrivs skiljer sig åt, likaså bilden av kvinnan som beskrivs. Respondenterna anser att det finns ett visst motstånd till boken i samhället men att den stora uppmärksamheten bidragit till en ökad acceptans. Kvinnorna ansåg att böckerna hade skapat många intressanta diskussioner kring hur de uppfattade innehållet och fenomenet. Huvudargumenten till att de läste boken var att den uppmärksammats i media eller efter vänners rekommendationer. De menade att boken innebar en flykt in i en fantasivärld likt andra böcker.