Titel: ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”. Författare: Ronja Rieman Kurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårtermin 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 23.553 ord inklusive bilagor (19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor) Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor) Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kan !nnas en påverkan på deras självbild. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer. Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare av Instagram. Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram för social interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ”online-identitet”. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull. Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet !nns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp. Många av kvinnorna upplever prestationsångest och stress över att inte leva upp till skönhetsidealen på Instagram. De uppger också att självbilden kan påverkas av bekräelsen man får på Instagram. Vissa ser denna bekräelse mer som en bonus och lägger ingen större vikt vid den, medan vissa andra betraktar bekräelsen som en tävling som bidrar till hur omtyckt man är. Ålder och personlig mognad verkar ha en stor påverkan på kvinnornas åsikter kring bekräelse och självbild.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam – är det någon skillnad? Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria Arvidsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor) Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckning och bilagor) Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress. Metod: Kvalitativa respondentintervjuer Material: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam. När det istället rörde sig om textreklam och textliknande reklam som befann sig i anknytning till det redaktionella innehållet var det svårare för respondenterna att urskilja vad som var vad. Det finns alltså en gråzon som är fri att utnyttja när det inte tydligt framgår i vilket syfte en text är skriven.

Titel: Det är insidan som räknas. Författare: Henrik Åberg. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet. Handledare: Nicklas Håkansson. Sidantal: 55 inklusive bilaga. Antal ord: 20,739. Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framställdes visuellt på valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av text och bild på valaffischer. Material: Sex valaffischer med partiledare från 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats på valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde något i bilderna. Partiledarna framställdes i sammanhang där omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var många och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns däremot ett tydligt fokus på ledaregenskaper och särskilt på egenskaper som styrka och kompetens. Ledaregenskaper var i regel ett resultat av att partiledarna aktivt utförde något, eller att de visade på en beslutsamhet i den situation och handling som de presenterades i. Kompetens realiserades i Moderaternas fall genom att Reinfeldt ensam tog Sverige framåt. Kristdemokraterna hade Hägglund som visade kompetens genom att föra en politisk kamp mot orättvisor i samhället. Miljöpartiet lät Peter Eriksson och Maria Wetterstrand tillsammans kontrollera och styra över det område Miljöpartiet kallade för ”modernisera Sverige”, vilket gjorde att de båda språkrören visade på kompetens. Andra personliga egenskaper hos partiledarna visade sig vara enkla i sitt utförande. Det var ofta egenskaper som vänlighet, glädje och säkerhet som realiserades genom enskilda tecken såsom glada miner eller en komposition som bjöd in betraktaren. Det var även vanligt att partiledarna visade på säkerhet genom avslappnade kroppsspråk. Egenskaper kopplade till partiledarnas roller var nästintill obefintliga, förutom partiledarnas klädsel som i regel var formell men avslappnad. Det gick även i två fall att tolka partiledarna som politiskt intresserade. Personifiering, det vill säga att partiledarna förkroppsligade något, visade sig förekomma i tre av valaffischerna. Det var nära sammankopplat med att partiledarna aktivt utförde en politisk handling. Reinfeldt personifierade sitt parti, Hägglund var ansiktet utåt i kampen mot orättvisor och Peter Eriksson och Maria Wetterstrand styrde över en modernisering av Sverige. Nyckelord: Valaffisch, visuell kommunikation, semiotik, politik

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa – hon kommer ändå! Författare: Zara Selander & Isabella Westberg Uppdragsgivare: Arts & Business Sweden AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Antal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix) Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka. Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg. Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer. Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer som studien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler. De behöver anpassa kommunikationen utifrån de resurser organisationsstrukturen medger, till mänskliga aspekter som påverkar publikens sammansättning och ett informationssamhälle där budskap får svårt att nå ut. Områden som kan förstärkas är kommunikationens strategiarbete, dialogen i sociala medier samt relationskapandet med barn och unga efter skoltid. Samt att inte glömma att hålla dörren öppen för den trogna kulturtanten som kulturen faktiskt bärs upp av.

By academics and journalists alike, a free press is often seen as fundamental to a functioning democracy. A lot of research has been carried out in the field, examining the relation between press freedom, democracy and corruption. This thesis uses the example of Albania to build on the research on press freedom, looking into what conditions are necessary for a functioning free press as well as exploring the relationship between such a press and the society and political environment in which it functions. We find that even though Albania has no legal restraints on the media or freedom of opinion, other restraints are in place which prevent the country from meeting the necessary conditions for a functioning free press.

Titel: Kommunikation i praktiken – En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium. Författare: Emil Bredmar. Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013. Handledare: Mathias A. Färdigh. Sidantal: 75 inklusive bilagor. Antal ord: 19 835 exklusive bilagor. Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium. Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen. Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch. Endast drygt hälften av respondenterna har fått information kring praktik från GR/ PP och 42 procent av svarspersonerna anger att de önskar mer information om vad det innebär att ta emot praktikanter. GR rekommenderas att börja arbeta strategiskt med kommunikation genom en intern process där kärnvärden, varumärke, grafisk profil och kommunikationspolicy utformas. I arbetet med anskaffningen av praktikplatser för elever från grundskola och gymnasium bör en välarbetad kommunikationsstrategi utifrån analyser av målgrupper och omvärld tas fram. Det är viktigt att GR vårdar sina nuvarande kundrelationer men även satsar på nya målgrupper i rekryteringen av företag.

Titel: Den nya generationens mobbning – En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning. Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013. Handledare: Jan Strid. Sidantal: 55 inklusive bilagor. Antal ord: 16 018. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon. Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar. Man är däremot fullt medveten om att cybermobbning är en ny form av mobbning, men man anser inte att det krävs ett specifikt arbete för att motverka att det uppstår på skolan. Det uppmärksammade Instagrammålet har inte ökat intresset att utveckla något sådant arbete heller, då man har uppfattningen att något liknande inte kan ske på respektive skola. Följaktligen har man inte tagit lärdom av vare sig detta fall eller något annat. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i hur arbetet ser ut på resursstarka samt resurssvaga skolor, förutom att de sistnämna är något mer förberedda på större kriser i allmänhet.

Titel I artighetens namn – Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju. Material Sex intervjuer med högt uppsatta personer inom svenska företag som handlar med Japan. Resultat Respondenterna på de svenska företagen upplever att kulturell bakgrund påverkar kommunikationen med japanska företag. De största skillnaderna är en högre grad av formalitet och hierarki samt språkliga komplikationer. De språkliga differenserna gäller både verbalt och icke-verbalt språk, i form av tystnad och neutralitet hos japanerna. Vad gäller japanska artighetsnormer så följer respondenterna i hög grad den japanska normen. Beteende som upplevs negativa är att tvinga fram beslut samt fysiska gester för uppmuntran. Likheter mellan parterna är främst att de är korrekta, tillbakadragna samt ”renliga”. Resultat som är av relevans för fortsatt forskning är kvinnliga chefers rättframma beteende som skiljer sig från de japanska manliga cheferna samt alkoholkulturens påverkan i sociala sammanhang som är en väsentlig del av relationen mellan företagen. Slutligen kan det konstateras att svensk kultur är så pass individualistisk att tidigare forskning går att applicera på resultaten, även om stereotypa normer inte upplevs så extrema som de många gånger beskrivs inom kommunikationsvetenskapen på internationell nivå.

Titel: Social på sociala medier? – En undersökning om hur kommunikationsbyråer kommunicerar Författare: Jessica Sanford & Johanna Strömgren Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 41 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationsbyråer i Sverige kommunicerar på Facebook. Metod & material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien är Facebook-inlägg av ett urval av tio kommunikationsbyråer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att kommunikationsbyråer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som händer på företaget, (2) inlägg som kommunikation för att ge kommunikationsbyråns egna kunder uppmärksamhet, eller (3) när företagen kommunicerar allmänna företeelser. Dessutom fanns det flera inlägg där (4) innehållet var så vagt att det inte går att placera in i någon av ovanstående kategorier. De flesta inlägg på Facebook är skrivna i nutid, vilket är den föredragna strukturen. Oavsett vad byråerna skriver om sig själva på Facebook, använder sig byråerna av både företagets namn och vi. Genom att använda vi eller oss, blir det trevligare och ett mer personligt bemötande. Dessutom glömmer företagen ofta att nämna läsaren, dig. Detta kan vara en orsak till en avsaknad av interaktion på Facebook-sidorna. Inläggen på Facebook skrivs på ett mer eller mindre informellt sätt, de är sällan formella. Det är viktigt att byråerna hittar en balans, för att inte uppfattas som alltför formell eller oprofessionellt i sina kommunikationsmetoder. Det är även viktigt att kontinuerligt publicera Facebook-inlägg. Flera kommunikationsbyråer måste fokusera på att förkorta texterna i inlägg. Det är lika många inlägg som är statiska, distanserade och objektiv som är dynamiska, engagerade och subjektiva.

Titel En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör. En målgruppsanalys för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning. Författare Siri Jansson Kurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, media och kommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare Jan Strid Kursansvarig Malin Sveningsson Termin Höstterminen 2013 Sidantal 52 sidor Antal ord 16 461 ord Syfte Syftet med studien är att undersöka målgruppen för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi. Metod Kvantitativ enkätundersökning. Material 119 elever i årskurs 9 från 4 olika grundskolor i Göteborg. Huvudresultat Huvudresultatet för studien är en målgrupp för Bräckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad på de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tänka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). Målgruppen består till största del av tjejer, vilket var förvånande eftersom yrket är så pass mansdominerat. De bor i låga eller medellåga resursområden och sitter mycket framför datorn på sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna på musik eller spela datorspel. Youtube är det mediet de använder mest, oftast dagligen. Annars tittar de på tv, mest TV6, någon gång per dag eller vecka. De kan även läsa Aftonbladet på webben eller Metro i pappersform ibland. Målgruppen söker aktivt information om gymnasieskolor själva och anser att universitetsbehörighet är det som påverkar deras gymnasieval mest, därefter kommer möjlighet till jobb direkt efter gymnasiet. Andra erbjudanden spelar inte så stor roll. Målgruppen har en någorlunda negativ attityd till yrket som busschaufför, men är mer positivt inställda till yrket än övriga ungdomar. Studien är på grund av sitt urval och antal svarspersoner inte generaliserbar.