Titel: Livräddning i kommunikation Författare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at Sea Handledare: Marie Grusell Sidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ord Syfte: Syftet är att analysera Safe at Seas externa kommunikation. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och retorisk analys Material: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden. Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehållet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel använder företaget främst det retoriska perspektivet logos vilket innebär att författaren använder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nå läsaren. Innehållet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern är och vilka användningsområden den kan användas inom medan företaget som står bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan då Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumärke än företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovärdighet är också återkommande för Safe at Seas då de arbetar mycket med expertutlåtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovärdighet som författaren tillskriver sig själv. Mestadels innehåller informationsmaterialet och hemsidorna text men det finns även kompletterande bilder för att visa vad Rescuerunner är.

Titel: Kommunikation i praktiken – En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium. Författare: Emil Bredmar. Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013. Handledare: Mathias A. Färdigh. Sidantal: 75 inklusive bilagor. Antal ord: 19 835 exklusive bilagor. Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium. Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen. Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch. Endast drygt hälften av respondenterna har fått information kring praktik från GR/ PP och 42 procent av svarspersonerna anger att de önskar mer information om vad det innebär att ta emot praktikanter. GR rekommenderas att börja arbeta strategiskt med kommunikation genom en intern process där kärnvärden, varumärke, grafisk profil och kommunikationspolicy utformas. I arbetet med anskaffningen av praktikplatser för elever från grundskola och gymnasium bör en välarbetad kommunikationsstrategi utifrån analyser av målgrupper och omvärld tas fram. Det är viktigt att GR vårdar sina nuvarande kundrelationer men även satsar på nya målgrupper i rekryteringen av företag.

By academics and journalists alike, a free press is often seen as fundamental to a functioning democracy. A lot of research has been carried out in the field, examining the relation between press freedom, democracy and corruption. This thesis uses the example of Albania to build on the research on press freedom, looking into what conditions are necessary for a functioning free press as well as exploring the relationship between such a press and the society and political environment in which it functions. We find that even though Albania has no legal restraints on the media or freedom of opinion, other restraints are in place which prevent the country from meeting the necessary conditions for a functioning free press.

Titel I artighetens namn – Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju. Material Sex intervjuer med högt uppsatta personer inom svenska företag som handlar med Japan. Resultat Respondenterna på de svenska företagen upplever att kulturell bakgrund påverkar kommunikationen med japanska företag. De största skillnaderna är en högre grad av formalitet och hierarki samt språkliga komplikationer. De språkliga differenserna gäller både verbalt och icke-verbalt språk, i form av tystnad och neutralitet hos japanerna. Vad gäller japanska artighetsnormer så följer respondenterna i hög grad den japanska normen. Beteende som upplevs negativa är att tvinga fram beslut samt fysiska gester för uppmuntran. Likheter mellan parterna är främst att de är korrekta, tillbakadragna samt ”renliga”. Resultat som är av relevans för fortsatt forskning är kvinnliga chefers rättframma beteende som skiljer sig från de japanska manliga cheferna samt alkoholkulturens påverkan i sociala sammanhang som är en väsentlig del av relationen mellan företagen. Slutligen kan det konstateras att svensk kultur är så pass individualistisk att tidigare forskning går att applicera på resultaten, även om stereotypa normer inte upplevs så extrema som de många gånger beskrivs inom kommunikationsvetenskapen på internationell nivå.

Titel En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör. En målgruppsanalys för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning. Författare Siri Jansson Kurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, media och kommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare Jan Strid Kursansvarig Malin Sveningsson Termin Höstterminen 2013 Sidantal 52 sidor Antal ord 16 461 ord Syfte Syftet med studien är att undersöka målgruppen för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi. Metod Kvantitativ enkätundersökning. Material 119 elever i årskurs 9 från 4 olika grundskolor i Göteborg. Huvudresultat Huvudresultatet för studien är en målgrupp för Bräckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad på de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tänka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). Målgruppen består till största del av tjejer, vilket var förvånande eftersom yrket är så pass mansdominerat. De bor i låga eller medellåga resursområden och sitter mycket framför datorn på sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna på musik eller spela datorspel. Youtube är det mediet de använder mest, oftast dagligen. Annars tittar de på tv, mest TV6, någon gång per dag eller vecka. De kan även läsa Aftonbladet på webben eller Metro i pappersform ibland. Målgruppen söker aktivt information om gymnasieskolor själva och anser att universitetsbehörighet är det som påverkar deras gymnasieval mest, därefter kommer möjlighet till jobb direkt efter gymnasiet. Andra erbjudanden spelar inte så stor roll. Målgruppen har en någorlunda negativ attityd till yrket som busschaufför, men är mer positivt inställda till yrket än övriga ungdomar. Studien är på grund av sitt urval och antal svarspersoner inte generaliserbar.

Titel: Den nya generationens mobbning – En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning. Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013. Handledare: Jan Strid. Sidantal: 55 inklusive bilagor. Antal ord: 16 018. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon. Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar. Man är däremot fullt medveten om att cybermobbning är en ny form av mobbning, men man anser inte att det krävs ett specifikt arbete för att motverka att det uppstår på skolan. Det uppmärksammade Instagrammålet har inte ökat intresset att utveckla något sådant arbete heller, då man har uppfattningen att något liknande inte kan ske på respektive skola. Följaktligen har man inte tagit lärdom av vare sig detta fall eller något annat. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i hur arbetet ser ut på resursstarka samt resurssvaga skolor, förutom att de sistnämna är något mer förberedda på större kriser i allmänhet.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa – hon kommer ändå! Författare: Zara Selander & Isabella Westberg Uppdragsgivare: Arts & Business Sweden AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Antal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix) Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka. Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg. Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer. Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer som studien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler. De behöver anpassa kommunikationen utifrån de resurser organisationsstrukturen medger, till mänskliga aspekter som påverkar publikens sammansättning och ett informationssamhälle där budskap får svårt att nå ut. Områden som kan förstärkas är kommunikationens strategiarbete, dialogen i sociala medier samt relationskapandet med barn och unga efter skoltid. Samt att inte glömma att hålla dörren öppen för den trogna kulturtanten som kulturen faktiskt bärs upp av.

The aim of this study is to examine how the favourability and brand exposure of Norwegian has been damage by their supplier, Boeing 787:s, problems concerning the aircraft Dreamliner. The theoretical framework underlies the content analysis that has been used to operate the study. In total the empirical data rise up to 623 articles that has been collected and analysed from the media archive Retriever. Compares to before and after Boeing 787:s problem with the Dreamliner, the results indicates that the favourability of Norwegian in the Swedish media landscape during the problems was negatively affected. The results also show that there was no increase in brand exposure for Norwergian during the problems. Nevertheless a correlation was found between negative favourability and increased brand exposure.

Titel: Den prokrastinerande kameleonten – mobil kommunikation på mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VTP13 Handledare: Marie Grusell Antal ord:716 4457 Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus på applikationer Metod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar på området samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att användaren formar användandet av applikationer efter egna förutsättningar och behov. Användaren/mottagaren agerar olika beroende på syfte med användandet och situation. Huvudsakliga användningsområden för mobilanvändande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv.

Titel: Reklam – a matter out of place En kvalitativ studie om användarens inställning om reklam på Facebook Författare: Johanna Wignell, Isabelle Falk Sadek, Petra Hamnered Viita Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för jouralistik, Medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 694 (exklusive executive summary, referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka användarens uppfattning om reklam på Facebook. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsamtal, samtals intervjuer och deltagande observationer Material: Analys av samtalsintervjuer och observationer av sammanlagt sju personer samt tre fokusgruppsamtal om sammanlagt tretton personer Huvudresultat: Det har visat sig att i vår studie har kontexten och ålder stor betydelse för inställningen till reklamen. Facebook är ett socialt nätverk där de sociala värdena råder. Detta visas genom att inställningen generellt var negativ till reklam. Medan den reklam som ansågs som underhållande, emotionellt berörande och kopplad till intresse gav ett positivt intryck och blev därmed lättare att acceptera. Den bedömning som gjordes av deltagarna i vår studie visade att reklamens utformning och budskap var av stor vikt. Men reklamen kunde ses som ett verktyg för att uttrycka identitet. Och därmed var användarna noga med vad man förknippade sig med när man gillade eller delade. Man vill inte bli missuppfattad av sin sociala omgivning. De yngre deltagarna hade en mer medveten strategi i bemötandet av reklam, medan de äldre tenderade till att se sig själva som ”utsatta” för reklam, och därmed hade ett mer passivt ställningstagande.