Författararkiv: linneus

Arbetsmiljöproblemet som inte granskas.

Trots att det finns en svensk arbetsmiljölag som ställer krav på både fysiska och psykosociala aspekter i arbetsmiljön så är granskningen av den psykosociala arbetsmiljön eftersatt den fysiska. Arbetsmiljöverket är den myndighet som bedriver tillsyn på arbetsplatser och ställer krav i de fall arbetsmiljön innehåller brister. Till sin hjälp har myndigheten sin författningssamling som innehåller föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen.

Suicidprevention inom psykiatrin

WEBBTEXT Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad. Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort. Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007. Nu får vårdgivarna kritik. – Det går trögt. Människor har en tendens att göra som man alltid har gjort, säger Ullakarin Nyberg, överläkare på Karolinska Institutet. Även Inspektionen för vår och Omsorg, IVO ,ställer sig frågande till att ingenting händer. – Ibland ser vi att brister dyker upp igen trots att vårdgivaren tidigare redovisat just den bristen och tagit fram en åtgärd. Då är reaktionen ”hoppsan, har de inte lärt sig någonting”, säger Ingemar Gustavsson, utredare på IVO. Psykiatrin bedriver ett närmast palliativt arbete med allvarligt sjuka. Nyckelordet är tid. Tid för att kunna behandla. För att få mer tid och förhindra dödsfall genom självmord arbetar psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med riktlinjer för vård av självmordsnära patienter, med det som kallas för suicidprevention. Varje självmord är ett misslyckande för vården, säger Martin Rödholm, verksamhetschef för Psykiatri Affektiva 2 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han framhåller att de gör allt som står i deras makt, men att det alltid går att göra mer. Under arbetet med reportaget tillkommer ytterligare sex anmälningar till IVO om självmord i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och det här innebär ytterligare sex misslyckanden.

Den enes död, den andres bröd

Webbtext Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett väldigt känsligt område, där det är viktigt att allt går rätt till, och att ingen känner sig lurad. Kunderna är emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar på begravningsbyråerna. Trots det är det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och där de enskilda aktörerna i mångt och mycket kontrollerar sig själva. Fonus, det överlägset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svår ekonomisk kris, som man dock lyckades vända på väldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat närmare på Fonus och ser i dag en organisation som är spretigare till sin bolagsstruktur. Numera äger Fonus franchisekedjor och enskilda byråer som verkar under andra namn. Även om deras uppdrag minskar lyckas de nu gå med mer vinst än redan innan krisen började. Fonus grundades utan enskilt vinstintresse, som en reaktion mot de privata begravningsaktörernas onödigt dyra priser, men hur ser de själva ut i dag? Istället för att prata om att sänka priserna talar de i dag om att vara prisvärda, ett begrepp som de själva menar är upp till betraktaren. Förutom att Fonus drivs som en ekonomisk förening har vi i dag svårt att se hur de skiljer sig från en privat begravningsentreprenör. När någon dör måste kroppen transporteras till ett bårhus. Avlider man på ett äldreboende eller annat boende i kommunal regi är detta kommunens ansvar, medan landstinget tar hand om dödsfall på övrig plats. Vi undersökte priserna för upphandlingar av bårtransporten i Sveriges alla kommuner och landsting. Vi fick en svarsfrekvens på 84 procent av kommunerna och 95 procent av landstingen. Priset kunde variera kraftigt. På landstingsnivå från 47 kronor upp till 4 370 kronor per transport. Det är också olika vem det är som i slutändan betalar för tjänsten – dödsboet eller skattebetalarna.

Blir man rik på att förmedla tolkar?

Hemsidestext Blir man rik på att förmedla tolkar? – En granskning av de tolkförmedlingar som Migrationsverket har avtal med Enligt Migrationsverket själva gör de ”ofantligt” många reklamationer till tolkförmedlingar, de aktörer som verket bokar tolk genom. Kvaliteten på tolkningen är varierande och de som drabbas allra värst när tolkningen inte är korrekt är de som söker asyl. Rätten till tolk fyller en viktig funktion för en rättssäker behandling av asylansökan. Men det saknas tillsyn och kontroll över tolkförmedlingarna. Migrationsverket är en utav de största köparna av tolktjänster i samhället. Att få avtal med verket är värdefullt för tolkförmedlingarna som får in stora summor pengar på att förmedla tolkar till verket. Jag har granskat ekonomin i de bolag som har avtal med Migrationsverket. Några av ägarna blir rika på att förmedla tolkar – men tolkarna själva är dåligt betalda och har osäkra arbetsvillkor. Andra ägs av riskkapitalbolag med säten i lågskatteländer.

Landshövdingarna och länsresidensen

I Sverige råder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska länder. Den innebär att landshövdingar är tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 är länsresidens. En förmån på pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska länsstyrelser lägger sammanlagt nästan 28 miljoner kronor varje år på hyra för residensen. Regeringen står bakom de villkor som finns gällande landshövdingars tjänstebostäder och har inga planer på att förändra dem för närvarande. Det ansvariga statsrådet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger på Enheten för statlig förvaltning, hänvisar till symbolvärdet i att ha landshövdingar boende i länsresidens. Men alla är inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende. Riksdagsledamoten Jenny Petersson (M) tycker att ämbetets boplikt i residens är en förlegad tradition, och Benny Hjern, professor i statsvetenskap vid den Internationella handelshögskolan i Jönköping, håller med henne.