Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens Nyheter Författare: Olle Berntson och Eric Säwe Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 31, inklusive bilagor Syfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hälften av 1900-talet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Annonsmaterial i Dagens Nyheter Huvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna. Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte Guth Uppdragsgivare: SVT Uppdrag granskning Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 50, inklusive bilagor Antal ord: 14847 Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktioner Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014 Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant. TV4 Nyheterna har blivit mer storstadscentrerade samtidigt som Sverige utanför Stockholm och Göteborg syns allt mindre. TV4 Nyheterna arbetar efter en förnyad medielogik, vilken lyfter mer samhällsfrågor och underhållning och färre brott och olyckor.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten – Skogsbranden i Västmanland. Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler. Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0). Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014. Handledare: Orla Vigsø – Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor). Antal ord: 15, 622. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppen Skogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti. Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 – 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland. Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen. Personlig, informativ, delning av extern information samt kommunikation som rörde gruppens administration. Det som var vanligast förekommande var delning av extern kommunikation, detta gjorde att tonaliteten i gruppen var relativt neutral och begränsad gällande personliga reflektioner och åsikter. Denna sakliga information gjorde även att ryktesspridning hölls på en minimal nivå.

Titel: Det är innehållet som räknas: En kvalitativ analys av innehållsmarknadsföring. Författare: Marine Jonsson och Evelina Nilsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för jour-nalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 47 inklusive bilaga. Antal ord: 11 932 Syfte: Syftet med undersökningen är att analysera hur innehållsmarknadsföring är uppbyggd. Metod: Kvalitativ retorisk analys med inslag av semiotisk teori och medietypologi. Material: Fallstudie av mode- och skönhetsbranschen, med analys av 20 enheter från 18 olika företag. Huvudresultat: Huvudresultatet av studien är att innehållsmarknadsföring försöker efterlikna en befintlig mediegenre, en personlig ton används och innehållet är mål-gruppsanpassat. Syftet med kommunikationen går i enlighet med företagens egenin-tresse att inspirera till köp och skapa en image. För att göra detta använder företagen ethos- och pathosargument som är mer eller mindre dolda. Trots att innehållet liknar olika mediegenrer exempelvis journalistik och syftar till att underhålla, så delar inne-hållet fler egenskaper med reklam och propaganda utifrån Strömbäcks (2009) typologi över medieinnehåll.

Titel: Information – ett demokratiskt fundament Författare: Erika Lek Uppdragsgivare: Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 30 Antal ord: 18 718 Syfte: Att undersöka hur nyanlända informerar sig om samhället och på ett specifikt plan undersöka hur de använder sociala medier. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Fem fokusgruppsintervjuer med totalt 18 delatagare. Huvudresultat: Intervjupersonerna är flitiga användare av sociala medier och Facebook är det medium som används i störst utsträckning (flera gånger per dag). Alla utom två intervjupersoner hade en smart mobil vilket möjliggör informationssökning och användande av sociala medier på ett enkelt sätt. Intervjupersonerna är märkbart informationsdrivna så till vida att de vid upprepade tillfällen pratar om att det är viktigt med information och att informera sig. De är intresserade av nyheter i allmänhet och är angelägna om att veta så mycket som möjligt om Sverige. De vill helst kunna söka information på internet och tycker att Facebook är en bra kanal att få information genom och att föra dialog i. De har stort förtroende för svenska samhällsinstitutioner och har bra erfarenheter av möten med svenska myndighetspersoner. Vad som går att finna utifrån empirin så är intervjupersonernas motiv och drivkrafter att använda sociala medier ett behov av att ha koll på sin omvärld och att hålla kontakt med vänner och familj. Men det är också ett behov av underhållning och förströelse som tillfredställs liksom en form av avkoppling.

Titel: Synsättet avgör kanalens funktion – om medarbetares uppfattningar om SCAs interna stormöten. Författare: Nicole Carlsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015. Handledare: Monika Unander. Antal ord och sidor: 18 621 ord, 50 sidor (inkl. referenser och bilagor). Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar om intern kommunikation, med interna stormöten som fokus. Metod & material: Kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på SCA i Göteborg. Huvudresultat: Medarbetare på SCA ser den interna kommunikationens funktion primärt som strukturell kommunikation – alltså information. Detta innebär att synsättet som florerar bland medarbetarna är främst synen på kommunikation som överföring mellan sändare och mottagare. Medarbetarnas behov är varierande, men tre mönster kan konstateras: behovet av kognitiv orientering – informationsbehov, behovet av social interaktion – relationer och aktiviteter, och behovet av förströelser och eskapism – att komma bort från dagliga arbetsuppgifter för en stund. Synen på kommunikationens funktion, och behoven av kommunikation är därför sammanfallande till viss del. Gällande de interna stormötena, tycker medarbetarna att funktionen med dessa också är strukturell kommunikation i första hand – och att de har en viktig sammanfattande funktion av all information som är viktig att känna till. Men de flesta av medarbetarna anser också att de interna stormötena har en symbolisk funktion som förstärker delaktighet och grupptillhörighet. De behov som medarbetarna anser sig behöva av mötena är en känsla av trygghet, en möjlighet till dialog på lika villkor, inspiration samt information gällande viktiga förändringar som påverkar deras arbetsvardag.

Titel: “Älska dig själv, men glöm inte sminket…” En kvalitativ studie av tidningen Julias innehåll Författare: Emma Andreasson och Julia Clausén Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 41 sidor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningen Julia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet. Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen Julia Huvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år. Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke. I kontrast till de inslag som berör utseende finns uppmuntrande sådana vars syfte är att stärka läsaren och uppmuntra henne att gå sin egen väg. I tidningen framkommer även en heteronorm genom att killar presenteras som objekt för läsarens beundran och heterosexuella förhållanden tas för givet. Budskapen finns både manifest och latent och uttrycks i både text och bild.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget ämne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehållsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktär. Material: Samtalsintervjuer med åtta yrkesverksamma personer inom e-sport hos medieaktörer i Sverige. Huvudresultat: Popularitetståget, fenomenet och trenden e-sport (elektronisk sport) är populärt tittarmässigt, men samtidigt relativt okänt av allmänheten. Huruvida e-sporten är en sport eller inte finns eviga diskussioner kring, men de svenska medieaktörerna ser många likheter mellan e-sport och traditionell sport. Om e-sporten klassas och blir behandlad som sport kommer den få större räckvidd och bli allt mer accepterad av allmänheten med tiden. Klassisk nyhetsvärdering appliceras inom e-sporten och innehållet produceras som om det vore sport. E-sporten måste bygga profiler som spelare, kommentatorer och andra föregångspersoner i Sverige, precis som i traditionell sport. E-sporten är ett globalt fenomen och därför är det problematiskt att använda sig av utländska profiler i samband med svensk annonsering för svensk marknad. Under DreamHacks initiativ har medieaktörerna i Sverige börjat acceptera att se sändningsrättigheter i språk till skillnad från ett klassiskt territorie-tänk. DreamHack har tillskansat sig en väsentlig maktposition inom e-sportssverige, men för att utveckla e-sporten väljer de att inte sälja sändningsrättigheter exklusivt. Produktionsmässigt ligger Sverige bland de främsta i världen i och med att samtliga mediehus i Sverige pratar e-sport. Med stora koncentrerade tittarskaror mot målgruppen unga män, har e-sporten stor potential på många plan. E-sporten har lyckats uppfylla de svenska medieaktörernas publik-, annons, och icke-inkomstbringande mål. E-sportspublikens omfattning har utan tvekan resulterat i att media börjat täcka e-sporten, vilket gör att annonsörer ser en ny marknad investerar kapital i e-sporten som kan expandera och få fler tittare, allt i en uppåtgående spiral.

Titel: Landskrona stad i media – En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten. Författare: Louise Ostrenius Uppdragsgivare: Landskrona Stad Kurs: Examensarbete i Media och Kommunikationsvetenskap Handledare: Jan Strid Sidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stämmer överens med stadens önskade profil och varumärke. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. Material: 390 artiklar från Landskrona Posten 2012-2013 Resultat: Resultatet påvisar att den bild av Landskrona stad som framgår i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellanartiklar med ett positivt samt negativt anspråk har en jämnfördelning och stämmer även braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som råder i Landskrona. Däremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona eftersträvar i sitt varumärkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till läsaren och den statistiska verkligheten där mångkulturen är utbredd och antydan till segregationfinns, likväl som brottsstatistiken är hög. Självklart är det möjligt att förändra stadens profil ochimage åt önskat håll men framförallt måste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovärdig förändring ske innan detta är möjligt. Däremot är inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av så stor inverkan som det från början tycktes verka. Att börja varumärksbyggandet redan inom organisationen är A och O för att nå ut till sin målgrupp, det är troligtvis också här Landskrona måste starta sitt arbete för att uppnå önskat profil och trovärdighet hos sina invånare.