Titel Den skräddarsydda reklamen – En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen på Facebook Författare Anna Höglund Ekehäll och Isabelle Forsberg Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2014 Handledare Malin Sveningsson Antal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenser Syfte Syftet med studien är att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen på Facebook. Metod och material Kvalitativ studie baserad på två fokusgruppsintervjuer Huvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen på Facebook är riktad samt en viss kunskap kring hur det går till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, däremot är kategoriseringen i viss del generaliserande på ett sätt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer träffsäker och reproducera färre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett välkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om användarna som Facebook använder för att anpassa och rikta reklamen känns okej för våra intervjupersoner att dela med sig av, om den används till specifikt det. Ovissheten i hur den här informationen kan komma att användas i ett större perspektiv genererar dock en del oro hos deltagarna.

Titel: Ett placeringsrecept? – En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ”Hela Sverige bakar” Författare: Elina Grothén och Julia Robertson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 60 sidor inklusive bilagor Ord: 17552 Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet “Hela Sverige bakar” Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon. Ytterligare en intervju besvarades via mail. Intervjuerna skedde med aktörer inblandade i processen kring varumärkesexponering i programmet “Hela Sverige bakar”. Huvudresultat: I “Hela Sverige bakar” har vi kartlagt en process för varumärkesexponering med fyra huvudsakliga aktörer, det sändande bolaget TV4 som även äger programformatet, produktionsbolaget Meter Television som producerar programmet, ett flertal företag vars varumärken/produkter exponeras i programmet, och slutligen mediebyråer som företräder företagen. Kommunikationen för en placering går främst mellan mediebyråerna och TV4 och är en tvåvägskommunikation. Vi har i samband med studien kartlagt två huvudsakliga typer var varumärkesexponering; sponsring och produktplacering. I programmet “Hela Sverige bakar” var det dock endast sponsring som var den förekommande typen av varumärkesexponering. Vi konstaterade även att det som definieras som produktplacering även kan ingå i konceptet sponsring. Sponsring kan variera från endast sponsring av enstaka produkter mot exponering, till hela koncept där exponering i tv-rutan kombineras med rätten att associeras med programmet såväl som att presenteras som sponsor i samband med programmet.

In todays media landscape, corporations and advertisers need to find new ways to attract the attention of consumers. The rise of social media in general, and Facebook in particular, has led to a wide array of new marketing opportunities. Advertising today is a broader concept than ever before, and is constantly evolving into new shapes. This applies in particular to the advertising that occurs in social media. Therefore a broader approach to the original concept of advertising is necessary, one who takes on more aspects of corporate communication. In modern marketing, marketers often distinguish between paid, earned, and owned media. This study aims to explore how two different generations of Facebook users (born in the 60’s and 90’s respectively) perceive these three kinds of advertising methods in their social media experience. Are any of the different kinds perceived more positively than another? The study also aims to explore users perceptions of targeting, matters of integrity and the boundaries for advertising on social media. In order to collect empirical data for our study, we held two qualitative focus group interviews. The results show that the surveyed respondents do not believe that advertising on Facebook is annoying to the extent that it ruins the user experience. The most positively perceived type of advertising is earned media. The most negatively perceived type of advertising is the paid media that is placed amongst user generated content – thus interfering with the purpose of usage. These perceptions are generally equivalent in both surveyed generations. Respondents’ views on targeted marketing efforts are somewhat divided. From a privacy perspective, respondents born in the 1960’s are somewhat more reluctant to targeting than the respondents born in the 1990’s. Both groups believe that targeted advertising can be both a rewarding and relevant feature of their Facebook-experience, provided that it is tailored to target groups and well aimed. Respondents believe that is should be clearly stated whether, if or when Facebook

se uppsats

Titel: ”Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant” – En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medier Författare: Sara Hägge och Sara Åhman Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Magnus Fredriksson Sidantal: 38 sidor inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuer Huvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet. De viktigaste aspekterna för effektiv kommunikation i sociala medier är att en organisation har formulerat mål och en strategi för sin digitala närvaro. De bör även vara aktiva för att lära känna sin målgrupps digitala beteende och därefter kunna skapa intressant innehåll. Studien har visat att det finns en skillnad på hur organisationerna tagit till sig idén om sociala medier. Dessa skillnader beror dock inte på organisationstyp utan interna faktorer har haft större inverkan på översättningen. De översättningsmodus som använts har främst varit kopiering och subtrahering, där kopiering främst skett hos de organisationer som är aktiva på sociala medier. I de organisationer som är mindre aktiva har främst subtrahering används. Vi ser i vår studie att samtliga organisationer har förstått grundreceptet om hur man bör agera på sociala medier, dock arbetar inte alla därefter. Detta tyder på ett knowing-doing gap.

Att vara är att synas – en kvalitativ innehållsstudie om produkt- och varumärkesexponering i Skavlan Författare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton Skoglund Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 65 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18539 Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12, och i så fall på vilket/vilka sätt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – Ethnographic Content Analysis Material: Avsnitt 1-9 av Skavlan säsong 12 Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12. Många av exponeringarna går att koppla till närliggande lanseringar och till någon av följande publicitetsstrategier – commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gästerna avsiktligt använder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande påminner om eller rentav är användning av nämnda strategier. Resultatet visar dessutom att programledaren Fredrik Skavlans agerande har betydelse för hur gästernas produkter och varumärken exponeras i programmet. Genom att verbalt rama in gästernas produkter och varumärken har Skavlan en roll i hur hög exponering dessa får, vilket blir extra tydligt i vissa fall.

Titel: “Bli en härmapa” – En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen Frida Författare: Johanna Stenbeck Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 34 sidor Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: 3 nummer av tidningen Frida från 2014 Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper.

Titel: ”En stad – ett ansikte?” – en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil. Författare: William Bengtsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Jan Strid Sidantal: 40, inklusive bilaga Antal ord: 12 802 Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor. Metod: Innehållsanalys samt intervjuer. Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen. Fyra intervjuer med kommunikatörer på Göteborgs Stad. Huvudresultat: En absolut majoritet av de undersökta kommunikationsenheterna bryter mot de regler Göteborgs Stad har i sin grafiska manual. Kommunen har ”En stad – ett ansikte” som motto för sin grafiska profil; ett motto man inte uppfyller och inte heller leder och styr sitt arbete och sina kommunikatörer mot. De undersökta enheterna visar dessutom en sådan variationsrikedom att profilen för Göteborgs Stad och kommunens varumärke kan upplevas som klart förvirrande och alienerande. De anställda kommunikatörerna på Göteborgs Stad använder den grafiska profilen i ingen eller begränsad omfattning. Intervjuerna visade att de intervjuade kommunikatörerna på Göteborgs Stad är medvetna om situationen och är hoppfulla samt engagerade i att staden skall ta fram en ny, tydligare grafisk profil. Man saknar dock stöd dels i en tydlig grafisk manual (den nuvarande upplevs som undermålig), dels i en tydlig strategi och styrning från kommunens ledning. För närvarande råder en kultur där var och en som arbetar med kommunikationsfrågor bestämmer efter eget huvud och gör som man har lust. Det blir heller inga organisatoriska konsekvenser av att man gör det, utan det råder en mentalitet av ”Låt tusen blommor blomma”, d v s långt från den myntade strategin om ”En stad – ett ansikte”. Frågan är då hur man framöver skapar förutsättningar för ett unisont arbete och arbetssätt, så att man uppnår sin strategi/sitt motto. Ett beprövat synsätt och arbetsmetod är att tillämpa design management. Design management är dels ett strategiskt synsätt om den roll design och kommunikation spelar i en (stor) organisation, dels en organisationsform där man skapar tydliga arbetsredskap och en tydlig organisationsstruktur. För att design management skall kunna användas behöver en organisation en engagerad ledning, en designpolicy och en god organisationskultur.

Titel Social media management – från flum till finrum Författare Anton Eliasson & Victor Egnell Handledare Orla Vigsö Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal 42 (exklusive bilaga) Antal ord 13465 Syftet med studien är att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samt undersöka om yrket visar tecken på en professionaliseringsprocess. Metod Kvalitativ respondentintervju Material Sju intervjuer med individer anställda på olika organisationer, både internt och externt, som föll under vår definition av social media manager. Huvudresultat Det finns en mängd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsområde. Studiens respondenter har samtliga någon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men få har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt är också vikten i att hålla sig aktuell. Påtagligt är också åsikterna om att utvärdering är viktigt, då sociala medier fortfarande är i dess linda och effekterna oklara. Vidare är andras åsikter om organisationens social media manager brett skilda, vissa har lågt intresse och kunskap om ämnet och andra har stor tro och förväntan inför användningen. Förståelsen för yrket har ökat med åren. Var en social media manager (SMM) befinner sig i en organisation skiljer sig också kraftigt, oftast på kommunikationsavdelningar, PR-avdelningar och webbavdelningar. Inga stora organisationsförändringar har skett sedan införandet av en SMM i respondenternas organisationer. Varför behovet för en SMM finns skiljer sig också från organisation till organisation, varav marknadsföring/dialog och varumärkesbyggnad var det två främsta anledningarna. Samtliga respondenter ansåg att yrket mognat och utvecklats under de senaste åren och var i början något som gjordes vid sidan av det ”riktiga” jobbet, men någon professionaliseringsprocess kan inte påvisas i denna studie.