Titel Den skräddarsydda reklamen – En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen på Facebook Författare Anna Höglund Ekehäll och Isabelle Forsberg Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2014 Handledare Malin Sveningsson Antal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenser Syfte Syftet med studien är att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen på Facebook. Metod och material Kvalitativ studie baserad på två fokusgruppsintervjuer Huvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen på Facebook är riktad samt en viss kunskap kring hur det går till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, däremot är kategoriseringen i viss del generaliserande på ett sätt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer träffsäker och reproducera färre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett välkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om användarna som Facebook använder för att anpassa och rikta reklamen känns okej för våra intervjupersoner att dela med sig av, om den används till specifikt det. Ovissheten i hur den här informationen kan komma att användas i ett större perspektiv genererar dock en del oro hos deltagarna.

Titel: Ett placeringsrecept? – En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ”Hela Sverige bakar” Författare: Elina Grothén och Julia Robertson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 60 sidor inklusive bilagor Ord: 17552 Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet “Hela Sverige bakar” Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon. Ytterligare en intervju besvarades via mail. Intervjuerna skedde med aktörer inblandade i processen kring varumärkesexponering i programmet “Hela Sverige bakar”. Huvudresultat: I “Hela Sverige bakar” har vi kartlagt en process för varumärkesexponering med fyra huvudsakliga aktörer, det sändande bolaget TV4 som även äger programformatet, produktionsbolaget Meter Television som producerar programmet, ett flertal företag vars varumärken/produkter exponeras i programmet, och slutligen mediebyråer som företräder företagen. Kommunikationen för en placering går främst mellan mediebyråerna och TV4 och är en tvåvägskommunikation. Vi har i samband med studien kartlagt två huvudsakliga typer var varumärkesexponering; sponsring och produktplacering. I programmet “Hela Sverige bakar” var det dock endast sponsring som var den förekommande typen av varumärkesexponering. Vi konstaterade även att det som definieras som produktplacering även kan ingå i konceptet sponsring. Sponsring kan variera från endast sponsring av enstaka produkter mot exponering, till hela koncept där exponering i tv-rutan kombineras med rätten att associeras med programmet såväl som att presenteras som sponsor i samband med programmet.

In todays media landscape, corporations and advertisers need to find new ways to attract the attention of consumers. The rise of social media in general, and Facebook in particular, has led to a wide array of new marketing opportunities. Advertising today is a broader concept than ever before, and is constantly evolving into new shapes. This applies in particular to the advertising that occurs in social media. Therefore a broader approach to the original concept of advertising is necessary, one who takes on more aspects of corporate communication. In modern marketing, marketers often distinguish between paid, earned, and owned media. This study aims to explore how two different generations of Facebook users (born in the 60’s and 90’s respectively) perceive these three kinds of advertising methods in their social media experience. Are any of the different kinds perceived more positively than another? The study also aims to explore users perceptions of targeting, matters of integrity and the boundaries for advertising on social media. In order to collect empirical data for our study, we held two qualitative focus group interviews. The results show that the surveyed respondents do not believe that advertising on Facebook is annoying to the extent that it ruins the user experience. The most positively perceived type of advertising is earned media. The most negatively perceived type of advertising is the paid media that is placed amongst user generated content – thus interfering with the purpose of usage. These perceptions are generally equivalent in both surveyed generations. Respondents’ views on targeted marketing efforts are somewhat divided. From a privacy perspective, respondents born in the 1960’s are somewhat more reluctant to targeting than the respondents born in the 1990’s. Both groups believe that targeted advertising can be both a rewarding and relevant feature of their Facebook-experience, provided that it is tailored to target groups and well aimed. Respondents believe that is should be clearly stated whether, if or when Facebook

se uppsats

Titel: ”Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant” – En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medier Författare: Sara Hägge och Sara Åhman Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Magnus Fredriksson Sidantal: 38 sidor inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuer Huvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet. De viktigaste aspekterna för effektiv kommunikation i sociala medier är att en organisation har formulerat mål och en strategi för sin digitala närvaro. De bör även vara aktiva för att lära känna sin målgrupps digitala beteende och därefter kunna skapa intressant innehåll. Studien har visat att det finns en skillnad på hur organisationerna tagit till sig idén om sociala medier. Dessa skillnader beror dock inte på organisationstyp utan interna faktorer har haft större inverkan på översättningen. De översättningsmodus som använts har främst varit kopiering och subtrahering, där kopiering främst skett hos de organisationer som är aktiva på sociala medier. I de organisationer som är mindre aktiva har främst subtrahering används. Vi ser i vår studie att samtliga organisationer har förstått grundreceptet om hur man bör agera på sociala medier, dock arbetar inte alla därefter. Detta tyder på ett knowing-doing gap.

Att vara är att synas – en kvalitativ innehållsstudie om produkt- och varumärkesexponering i Skavlan Författare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton Skoglund Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 65 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18539 Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12, och i så fall på vilket/vilka sätt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – Ethnographic Content Analysis Material: Avsnitt 1-9 av Skavlan säsong 12 Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12. Många av exponeringarna går att koppla till närliggande lanseringar och till någon av följande publicitetsstrategier – commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gästerna avsiktligt använder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande påminner om eller rentav är användning av nämnda strategier. Resultatet visar dessutom att programledaren Fredrik Skavlans agerande har betydelse för hur gästernas produkter och varumärken exponeras i programmet. Genom att verbalt rama in gästernas produkter och varumärken har Skavlan en roll i hur hög exponering dessa får, vilket blir extra tydligt i vissa fall.

Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens Nyheter Författare: Olle Berntson och Eric Säwe Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 31, inklusive bilagor Syfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hälften av 1900-talet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Annonsmaterial i Dagens Nyheter Huvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna. Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte Guth Uppdragsgivare: SVT Uppdrag granskning Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 50, inklusive bilagor Antal ord: 14847 Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktioner Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014 Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant. TV4 Nyheterna har blivit mer storstadscentrerade samtidigt som Sverige utanför Stockholm och Göteborg syns allt mindre. TV4 Nyheterna arbetar efter en förnyad medielogik, vilken lyfter mer samhällsfrågor och underhållning och färre brott och olyckor.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten – Skogsbranden i Västmanland. Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler. Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0). Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014. Handledare: Orla Vigsø – Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor). Antal ord: 15, 622. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppen Skogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti. Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 – 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland. Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen. Personlig, informativ, delning av extern information samt kommunikation som rörde gruppens administration. Det som var vanligast förekommande var delning av extern kommunikation, detta gjorde att tonaliteten i gruppen var relativt neutral och begränsad gällande personliga reflektioner och åsikter. Denna sakliga information gjorde även att ryktesspridning hölls på en minimal nivå.

Titel: Det är innehållet som räknas: En kvalitativ analys av innehållsmarknadsföring. Författare: Marine Jonsson och Evelina Nilsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för jour-nalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 47 inklusive bilaga. Antal ord: 11 932 Syfte: Syftet med undersökningen är att analysera hur innehållsmarknadsföring är uppbyggd. Metod: Kvalitativ retorisk analys med inslag av semiotisk teori och medietypologi. Material: Fallstudie av mode- och skönhetsbranschen, med analys av 20 enheter från 18 olika företag. Huvudresultat: Huvudresultatet av studien är att innehållsmarknadsföring försöker efterlikna en befintlig mediegenre, en personlig ton används och innehållet är mål-gruppsanpassat. Syftet med kommunikationen går i enlighet med företagens egenin-tresse att inspirera till köp och skapa en image. För att göra detta använder företagen ethos- och pathosargument som är mer eller mindre dolda. Trots att innehållet liknar olika mediegenrer exempelvis journalistik och syftar till att underhålla, så delar inne-hållet fler egenskaper med reklam och propaganda utifrån Strömbäcks (2009) typologi över medieinnehåll.