Titel: Information – ett demokratiskt fundament Författare: Erika Lek Uppdragsgivare: Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 30 Antal ord: 18 718 Syfte: Att undersöka hur nyanlända informerar sig om samhället och på ett specifikt plan undersöka hur de använder sociala medier. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Fem fokusgruppsintervjuer med totalt 18 delatagare. Huvudresultat: Intervjupersonerna är flitiga användare av sociala medier och Facebook är det medium som används i störst utsträckning (flera gånger per dag). Alla utom två intervjupersoner hade en smart mobil vilket möjliggör informationssökning och användande av sociala medier på ett enkelt sätt. Intervjupersonerna är märkbart informationsdrivna så till vida att de vid upprepade tillfällen pratar om att det är viktigt med information och att informera sig. De är intresserade av nyheter i allmänhet och är angelägna om att veta så mycket som möjligt om Sverige. De vill helst kunna söka information på internet och tycker att Facebook är en bra kanal att få information genom och att föra dialog i. De har stort förtroende för svenska samhällsinstitutioner och har bra erfarenheter av möten med svenska myndighetspersoner. Vad som går att finna utifrån empirin så är intervjupersonernas motiv och drivkrafter att använda sociala medier ett behov av att ha koll på sin omvärld och att hålla kontakt med vänner och familj. Men det är också ett behov av underhållning och förströelse som tillfredställs liksom en form av avkoppling.

Titel: Synsättet avgör kanalens funktion – om medarbetares uppfattningar om SCAs interna stormöten. Författare: Nicole Carlsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015. Handledare: Monika Unander. Antal ord och sidor: 18 621 ord, 50 sidor (inkl. referenser och bilagor). Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar om intern kommunikation, med interna stormöten som fokus. Metod & material: Kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på SCA i Göteborg. Huvudresultat: Medarbetare på SCA ser den interna kommunikationens funktion primärt som strukturell kommunikation – alltså information. Detta innebär att synsättet som florerar bland medarbetarna är främst synen på kommunikation som överföring mellan sändare och mottagare. Medarbetarnas behov är varierande, men tre mönster kan konstateras: behovet av kognitiv orientering – informationsbehov, behovet av social interaktion – relationer och aktiviteter, och behovet av förströelser och eskapism – att komma bort från dagliga arbetsuppgifter för en stund. Synen på kommunikationens funktion, och behoven av kommunikation är därför sammanfallande till viss del. Gällande de interna stormötena, tycker medarbetarna att funktionen med dessa också är strukturell kommunikation i första hand – och att de har en viktig sammanfattande funktion av all information som är viktig att känna till. Men de flesta av medarbetarna anser också att de interna stormötena har en symbolisk funktion som förstärker delaktighet och grupptillhörighet. De behov som medarbetarna anser sig behöva av mötena är en känsla av trygghet, en möjlighet till dialog på lika villkor, inspiration samt information gällande viktiga förändringar som påverkar deras arbetsvardag.

Titel: Relationship status: Corporate – Om människors relationer med företag Författare: Anna-Maria Fogelqvist, Tor Raswill och Amanda Unger Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 40, exklusive referenser och bilagor Antal ord: 15 199 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur människor har relationer med företag. Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar och samtalsintervjuer. Material: Förberedande intervjuer med Göteborgs Hamn AB, tre fokusgrupper om fyra till sex deltagare, samt tre samtalsintervjuer. Huvudresultat: Studien visar att deltagarna själva vill välja om de ska kommunicera med eller ha relationer med företag. Medierna är under ständig förändring och deltagarna menar att särskilt sociala medier blir viktigare för informationsinhämtning. Med de sociala medierna får vi människor själva allt större makt över vilka relationer vi har. Deltagarna uttrycker att de vill ha relationer med företag som är personliga och upplevs äkta, genuina och humoristiska. Relationen blir på så sätt en slags kompisrelation där man har roligt och det finns ett utbyte. Intresse, underhållning och inspiration blir det viktigaste faktorerna när deltagarna interagerar med företag.

Titel “Reklamiskjournalistik, finns det?” En kvalitativ studie om uppfattningar kring textreklam. Författare Maria Ahnlund & Sussi Elhajj Kurs Examensarbete i medie- & kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin VT 2015 Handledare Britt Börjesson Uppdragsgivare JMG, Göteborgs universitet Sidantal 33 sidor (exklusive referenser och bilagor) Antal ord 14 915 ord Syfte Att beskriva och förklara hur textreklam kan uppfattas av unga vuxna i Göteborg Metod och material En kvalitativ studie med 10 samtalsintervjuer Huvudresultat Uppfattningen om textreklam i tryckt dagspress skiljer sig mycket åt utifrån personliga förkunskaper och intressen. Faktorer som ligger till grund för hur man tolkar och definierar textreklam är samverkan mellan attityder kring mediekanalen, reklam i allmänhet, intresse för ämnet och läsvana . Vi fick många motsägelsefulla svar vilket tyder på att ämnet textreklam och dess plats i dagspressen är ett problematiskt ämne. Vi kan dock konstatera att våra respondenter är medvetna om att textreklam förekommer och att de är vana vid inslag av den typen när de läser tidningen.

Titel: Högt i tak i landet lagom? – En studie om satirteckningars plats i svenska dagstidningar Författare: Emma Ekström Kurs: Examenskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Orla Vigsø Sidor och antal ord: 43 sidor (exklusive referenser och bilagor), 16 029 ord. Syfte: Studiens syfte är att undersöka satirteckningars förekomst och uttrycksformer i svenska dagstidningar. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativa bildanalyser. Material: Den kvantitativa innehållsanalysen utförs under en kalendermånad; mars 2015, i de sex svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens ETC, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten samt Svenska Dagbladet. I den kvalitativa analysen studeras sex utvalda teckningar publicerade under den avsedda perioden. Huvudresultat: Resultatet visar att 129 teckningar publicerats i de studerade tidningarna under kalendermånaden. Satiren görs förekommande i framförallt tre delar av tidningen; på ledarsidan, i kulturdelen samt i delar avsedda för debatt, kommentarer och insändare. Det huvudsakliga antalet utgörs av två ämnesblock; politisk satir samt satir angripande mer allmänna och vardagliga fenomen. De två kategorierna gör sig dock förekommande i olika delar av tidningen och den politiska satiren som framförallt angriper olika former av makt förekommer i större utsträckning integrerad i en artikel. Den politiska satiren adresserar ofta en nyhetskonsument, medan satiren som uppmärksammar vardagliga fenomen snarare anspelar på igenkänning från mottagarens egen vardag. Således skiljer satiren sig avseende den förförståelse och kunskap om kontexten som förutsätts. Ett förstärkande symbolspråk i form av semiotiska och retoriska verktyg nyttjas i stor utsträckning, såväl som integrerade textelement, vilka i flera av teckningarna också är dominerande i meningsskapandet. Såväl den politiska satiren som den satir som uppmärksammar mer vardagliga företeelser kan betraktas som relativt harmlös och sällan provokativ eller kontroversiell.

Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesoriente-ringen i svenska kommunorganisationer kan mätas Författare Andreas Forsner Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göte-borgs universitet Termin Vårterminen 2014 Handledare Magnus Fredriksson Uppdragsgivare Magnus Fredriksson Sidantal 39 Antal ord 13 257 Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varu-märkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mä-tas. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Sex informantintervjuer och information från tjugoen doku-ment Huvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Va-rumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat vis-ioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision. Den kan analyseras på flera sätt och dess implementering går att un-dersöka genom att studera dess förekomst och betydelse i budget och årsredovisning.

Titel: Produktplacering i Solsidan – hur företag resonerar kring sin planerade exponering. Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014. Handledare: Britt Börjesson. Sidantal: 43 inklusive bilagor. Ord: 14 885. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidan upplever och resonerar kring produktplacering. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation. Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur två företag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera – öka varumärkeskännedomen eller förbättra image – men båda var nöjda med resultatet av placeringen. Att så många företag inte ville prata om produktplacering är även det ett resultat då det visar på att detta ämne är något som företagen inte vill diskutera med utomstående. Varför det är så kan man endast spekulera om, men detta kan vara ett område för vidare forskning på den svenska marknaden.

Titel ”Jag tycker bra om miljömärkningar, men tänker att man nog luras lite av dem.”- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstil Författare Jennifer Lindgren & Anna Sporre Uppdragsgivare Miljömärkningen Svanen (Miljömärkningen Sverige AB) Kurs Examensarbete i Medie– och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ord Syfte Syftet med studien är att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstil Metod Kvalitativa respondentintervjuer Material Tio samtalsintervjuer Huvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömärkningar, men att det finns faktorer som begränsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svårtillgänglig information. Det finns en preferens för informationskällor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer läsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen på nätet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nå ut med budskap till den målgrupp som Svanen avser stärka sin relation med. Vidare är det viktigt att skapa sig en djupare förståelse för vilken förkunskap målgruppen har för att kunna lägga sig på en nivå i linje med deras informationsbehov.