Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesoriente-ringen i svenska kommunorganisationer kan mätas Författare Andreas Forsner Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göte-borgs universitet Termin Vårterminen 2014 Handledare Magnus Fredriksson Uppdragsgivare Magnus Fredriksson Sidantal 39 Antal ord 13 257 Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varu-märkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mä-tas. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Sex informantintervjuer och information från tjugoen doku-ment Huvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Va-rumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat vis-ioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision. Den kan analyseras på flera sätt och dess implementering går att un-dersöka genom att studera dess förekomst och betydelse i budget och årsredovisning.

Titel: Filmkritiken på nätet – En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistik Författare: Nina Johansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 58 Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie. Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie Database Huvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen. De traditionella kritikernas recensioner väljer att istället ta upp mer bakgrundsmaterial och att ta fram karaktärerna. Hur recensionerna tar upp innehållet skiljer sig också hos de nätbaserade och traditionella recensionerna. De nätbaserade recensionerna använder sig av främst logosargument och pathosbeskrivningar för att övertyga om filmens bra och dåliga sidor. Det finns dock ingen mall för hur de väljer att göra detta. De traditionella recensionerna inkluderade alltid logosbeskrivningar, logosargument och pathosbeskrivningar i sina recensioner. Ethosvärderingar förekom inte alltid hos någon av de nätbaserade eller traditionella recensionerna.

Titel: Produktplacering i Solsidan – hur företag resonerar kring sin planerade exponering. Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014. Handledare: Britt Börjesson. Sidantal: 43 inklusive bilagor. Ord: 14 885. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidan upplever och resonerar kring produktplacering. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation. Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur två företag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera – öka varumärkeskännedomen eller förbättra image – men båda var nöjda med resultatet av placeringen. Att så många företag inte ville prata om produktplacering är även det ett resultat då det visar på att detta ämne är något som företagen inte vill diskutera med utomstående. Varför det är så kan man endast spekulera om, men detta kan vara ett område för vidare forskning på den svenska marknaden.

Titel Let’s get [her] undressed – en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideorna Författare Sara Egeskog och Elin Sjöstrand Illustrationer av Elin Sjöstrand Kurs Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap Termin VT-14 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 47 exklusive bilagor Syfte Att undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013. Metod och material Kritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013. Huvudresultat Den vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker. Slutligen fann vi en typ av kvinna som varken visade på maskulina eller feminina tankemönster. Hon är inte med i musikvideon i egenskap av kvinna utan i egenskap av människa. Totalt fann vi fyra tydliga typer av kvinnor; Sexobjektet, Den känslosamma kvinnan, Den passiva kvinnan och Den starka kvinnan. Vi fann också fyra mindre framträdande typer av kvinnor; Jungfrun, Modern, Barnet och Människan.

Titel ”Jag tycker bra om miljömärkningar, men tänker att man nog luras lite av dem.”- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstil Författare Jennifer Lindgren & Anna Sporre Uppdragsgivare Miljömärkningen Svanen (Miljömärkningen Sverige AB) Kurs Examensarbete i Medie– och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ord Syfte Syftet med studien är att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstil Metod Kvalitativa respondentintervjuer Material Tio samtalsintervjuer Huvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömärkningar, men att det finns faktorer som begränsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svårtillgänglig information. Det finns en preferens för informationskällor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer läsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen på nätet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nå ut med budskap till den målgrupp som Svanen avser stärka sin relation med. Vidare är det viktigt att skapa sig en djupare förståelse för vilken förkunskap målgruppen har för att kunna lägga sig på en nivå i linje med deras informationsbehov.

Titel: Konsten att etablera ett förtroende med världens snabbaste kommunikationsmedel – En studie om hur förtroendet för en webbsida påverkas av färg Författare: Ellinor Eriksson & Jessica Lindbom Jämting Uppdragsgivare: Favont Kurs: Examenarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Monika Unander Antal ord: 17809 Syfte: Att undersöka vad som formar studenters förtroende för en hemsida med fördjupning i färgens påverkan. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: 18 samtalsintervjuer med studenter på Göteborgs Universitet Huvudresultat: Vårt resultat visar att målgruppen får förtroende för en organisations hemsida när organisationen kommunicera ärligt och transparent. Hemsidan ska även vara estetiskt tilltalande, där färgvalet visade sig ha påverkan för huruvida målgruppen etablerar förtroende eller inte. De nyanser som anses mest förtroendeingivande är blå och grön. Ljusstyrkan hos en färg som ger mest förtroende är mörka och ljusa färger. Och omättade färger ger mer förtroende än mättade färger. Vi identifierade även tre olika inställningar hos målgruppen för färg och förtroende på webben. Dessa är: de som föredrar klassisk design, de som föredrar minimalistisk design samt de som föredrar vågad design, där de två första kan anses som vanliga åsikter och den tredje som en mer extrem. De som gillar klassisk design förderar mörka och omättade färger. De som gillar minimalistisk design föredrar vita och ljusa, omättade färger. Och de som gillar vågad design gillar ljusa och mellanmörka, mättade färger.

Titel: Det delade spelandet – om när dataspelet blir till video Författare: Linn Bleckert och Emilia Håkansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor) Syfte: Studiens syfte är att undersöka delande av spelande. Detta med utgångspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år. Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande är två tätt sammankopplade aktiviteter. Spelare ser gemenskap med andra delande spelare och interaktionen med tittare som huvudsakliga motiv till att göra spelvideor. De vill underhålla, lära ut och dela med sig av både speltips och livserfarenheter. De är professionella amatörer, det vill säga har ett professionellt förhållningssätt till sitt skapande trots att det till största delen är en hobby. Deras egen spelupplevelse påverkas i hög grad av videoskapandet och har man väl börjat göra spelvideor är det svårt att koppla bort det. Huvudsakligen visar studien att delandet blivit en integrerad del av spelupplevelsen. Responsen på videorna är både en slags slutgiltig belöning men även något som motiverar till att fortsätta spela och göra fler videor

Titel: “Älska dig själv, men glöm inte sminket…” En kvalitativ studie av tidningen Julias innehåll Författare: Emma Andreasson och Julia Clausén Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 41 sidor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningen Julia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet. Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen Julia Huvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år. Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke. I kontrast till de inslag som berör utseende finns uppmuntrande sådana vars syfte är att stärka läsaren och uppmuntra henne att gå sin egen väg. I tidningen framkommer även en heteronorm genom att killar presenteras som objekt för läsarens beundran och heterosexuella förhållanden tas för givet. Budskapen finns både manifest och latent och uttrycks i både text och bild.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget ämne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehållsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktär. Material: Samtalsintervjuer med åtta yrkesverksamma personer inom e-sport hos medieaktörer i Sverige. Huvudresultat: Popularitetståget, fenomenet och trenden e-sport (elektronisk sport) är populärt tittarmässigt, men samtidigt relativt okänt av allmänheten. Huruvida e-sporten är en sport eller inte finns eviga diskussioner kring, men de svenska medieaktörerna ser många likheter mellan e-sport och traditionell sport. Om e-sporten klassas och blir behandlad som sport kommer den få större räckvidd och bli allt mer accepterad av allmänheten med tiden. Klassisk nyhetsvärdering appliceras inom e-sporten och innehållet produceras som om det vore sport. E-sporten måste bygga profiler som spelare, kommentatorer och andra föregångspersoner i Sverige, precis som i traditionell sport. E-sporten är ett globalt fenomen och därför är det problematiskt att använda sig av utländska profiler i samband med svensk annonsering för svensk marknad. Under DreamHacks initiativ har medieaktörerna i Sverige börjat acceptera att se sändningsrättigheter i språk till skillnad från ett klassiskt territorie-tänk. DreamHack har tillskansat sig en väsentlig maktposition inom e-sportssverige, men för att utveckla e-sporten väljer de att inte sälja sändningsrättigheter exklusivt. Produktionsmässigt ligger Sverige bland de främsta i världen i och med att samtliga mediehus i Sverige pratar e-sport. Med stora koncentrerade tittarskaror mot målgruppen unga män, har e-sporten stor potential på många plan. E-sporten har lyckats uppfylla de svenska medieaktörernas publik-, annons, och icke-inkomstbringande mål. E-sportspublikens omfattning har utan tvekan resulterat i att media börjat täcka e-sporten, vilket gör att annonsörer ser en ny marknad investerar kapital i e-sporten som kan expandera och få fler tittare, allt i en uppåtgående spiral.