Titel: Utvecklingen av politisk kommunikation på Twitter Författare: Viktoria Hansson och Ellen Karlsson Uppdragsgivare: JMG Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 44, inklusive bilagor. Syfte: Syftet med denna studie är att systematiskt analysera utvecklingen av politiska partiers kommunikation på Twitter. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tweets från 2011.06.18-2011.07.02, 2012.06.16-2012.06-30 och 2013.06.15-2013.06.29 Huvudresultat: Våra resultat visar en positiv utveckling hos de analysobjekten för Kristdemokraternas och Socialdemokraternas politiska kommunikation på Twitter. År 2013 var den politiska kommunikationen mest frekvent och likaså responsen från följare. Undersökningsresultaten visar även att båda objektanalyserna för vartdera partiet använder Twitter som en kommunikationsplattform med tvåvägskommunikation, således kan vi se utformningen av en ny form av valstuga på Twitter. Resultaten visar även på att personifiering ökat inom den politiska kommunikationen på Twitter, samt att en jämn fördelning av personliga tweets och med politiska tweets ger bäst respons från följare.

Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr – eller var det bättre förr? – En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hård konkurrens på en ny marknad Författare Sofia Eddelid & Antonia Heyman Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Termin Vårterminen 2014 Sidantal 64 sidor Antal ord 20 242 Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretag inom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt. Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel. Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen: Gastrofy, Felix Bengtssson Friska av mat, Mats Lindgr Middagsfrid, Kristina Theander Delikatessboxen, Johanna Bergqvist Pappas matkasse, Roger Blombäck Bra mat hemma, Karin Edner Gi-boxen, Ola Lauritzson Huvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har. Den främsta kommunikationsformen som används är de sociala medierna, med främst Facebook och Instagram i fokus. Majoriteten av företagen hade inte en tydlig målgrupp vid start utan denna har utvecklats över tid. Vidare har dem dock anpassat sig kommunikativt till mediesamhällets förändring.

Titel: “Bli en härmapa” – En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen Frida Författare: Johanna Stenbeck Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 34 sidor Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: 3 nummer av tidningen Frida från 2014 Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper.

Titel: ”En stad – ett ansikte?” – en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil. Författare: William Bengtsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Jan Strid Sidantal: 40, inklusive bilaga Antal ord: 12 802 Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor. Metod: Innehållsanalys samt intervjuer. Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen. Fyra intervjuer med kommunikatörer på Göteborgs Stad. Huvudresultat: En absolut majoritet av de undersökta kommunikationsenheterna bryter mot de regler Göteborgs Stad har i sin grafiska manual. Kommunen har ”En stad – ett ansikte” som motto för sin grafiska profil; ett motto man inte uppfyller och inte heller leder och styr sitt arbete och sina kommunikatörer mot. De undersökta enheterna visar dessutom en sådan variationsrikedom att profilen för Göteborgs Stad och kommunens varumärke kan upplevas som klart förvirrande och alienerande. De anställda kommunikatörerna på Göteborgs Stad använder den grafiska profilen i ingen eller begränsad omfattning. Intervjuerna visade att de intervjuade kommunikatörerna på Göteborgs Stad är medvetna om situationen och är hoppfulla samt engagerade i att staden skall ta fram en ny, tydligare grafisk profil. Man saknar dock stöd dels i en tydlig grafisk manual (den nuvarande upplevs som undermålig), dels i en tydlig strategi och styrning från kommunens ledning. För närvarande råder en kultur där var och en som arbetar med kommunikationsfrågor bestämmer efter eget huvud och gör som man har lust. Det blir heller inga organisatoriska konsekvenser av att man gör det, utan det råder en mentalitet av ”Låt tusen blommor blomma”, d v s långt från den myntade strategin om ”En stad – ett ansikte”. Frågan är då hur man framöver skapar förutsättningar för ett unisont arbete och arbetssätt, så att man uppnår sin strategi/sitt motto. Ett beprövat synsätt och arbetsmetod är att tillämpa design management. Design management är dels ett strategiskt synsätt om den roll design och kommunikation spelar i en (stor) organisation, dels en organisationsform där man skapar tydliga arbetsredskap och en tydlig organisationsstruktur. För att design management skall kunna användas behöver en organisation en engagerad ledning, en designpolicy och en god organisationskultur.

Titel Social media management – från flum till finrum Författare Anton Eliasson & Victor Egnell Handledare Orla Vigsö Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal 42 (exklusive bilaga) Antal ord 13465 Syftet med studien är att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samt undersöka om yrket visar tecken på en professionaliseringsprocess. Metod Kvalitativ respondentintervju Material Sju intervjuer med individer anställda på olika organisationer, både internt och externt, som föll under vår definition av social media manager. Huvudresultat Det finns en mängd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsområde. Studiens respondenter har samtliga någon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men få har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt är också vikten i att hålla sig aktuell. Påtagligt är också åsikterna om att utvärdering är viktigt, då sociala medier fortfarande är i dess linda och effekterna oklara. Vidare är andras åsikter om organisationens social media manager brett skilda, vissa har lågt intresse och kunskap om ämnet och andra har stor tro och förväntan inför användningen. Förståelsen för yrket har ökat med åren. Var en social media manager (SMM) befinner sig i en organisation skiljer sig också kraftigt, oftast på kommunikationsavdelningar, PR-avdelningar och webbavdelningar. Inga stora organisationsförändringar har skett sedan införandet av en SMM i respondenternas organisationer. Varför behovet för en SMM finns skiljer sig också från organisation till organisation, varav marknadsföring/dialog och varumärkesbyggnad var det två främsta anledningarna. Samtliga respondenter ansåg att yrket mognat och utvecklats under de senaste åren och var i början något som gjordes vid sidan av det ”riktiga” jobbet, men någon professionaliseringsprocess kan inte påvisas i denna studie.

Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesoriente-ringen i svenska kommunorganisationer kan mätas Författare Andreas Forsner Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göte-borgs universitet Termin Vårterminen 2014 Handledare Magnus Fredriksson Uppdragsgivare Magnus Fredriksson Sidantal 39 Antal ord 13 257 Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varu-märkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mä-tas. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Sex informantintervjuer och information från tjugoen doku-ment Huvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Va-rumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat vis-ioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision. Den kan analyseras på flera sätt och dess implementering går att un-dersöka genom att studera dess förekomst och betydelse i budget och årsredovisning.

Titel: Filmkritiken på nätet – En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistik Författare: Nina Johansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 58 Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie. Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie Database Huvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen. De traditionella kritikernas recensioner väljer att istället ta upp mer bakgrundsmaterial och att ta fram karaktärerna. Hur recensionerna tar upp innehållet skiljer sig också hos de nätbaserade och traditionella recensionerna. De nätbaserade recensionerna använder sig av främst logosargument och pathosbeskrivningar för att övertyga om filmens bra och dåliga sidor. Det finns dock ingen mall för hur de väljer att göra detta. De traditionella recensionerna inkluderade alltid logosbeskrivningar, logosargument och pathosbeskrivningar i sina recensioner. Ethosvärderingar förekom inte alltid hos någon av de nätbaserade eller traditionella recensionerna.

Titel: Produktplacering i Solsidan – hur företag resonerar kring sin planerade exponering. Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014. Handledare: Britt Börjesson. Sidantal: 43 inklusive bilagor. Ord: 14 885. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidan upplever och resonerar kring produktplacering. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation. Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur två företag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera – öka varumärkeskännedomen eller förbättra image – men båda var nöjda med resultatet av placeringen. Att så många företag inte ville prata om produktplacering är även det ett resultat då det visar på att detta ämne är något som företagen inte vill diskutera med utomstående. Varför det är så kan man endast spekulera om, men detta kan vara ett område för vidare forskning på den svenska marknaden.

Titel Let’s get [her] undressed – en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideorna Författare Sara Egeskog och Elin Sjöstrand Illustrationer av Elin Sjöstrand Kurs Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap Termin VT-14 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 47 exklusive bilagor Syfte Att undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013. Metod och material Kritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013. Huvudresultat Den vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker. Slutligen fann vi en typ av kvinna som varken visade på maskulina eller feminina tankemönster. Hon är inte med i musikvideon i egenskap av kvinna utan i egenskap av människa. Totalt fann vi fyra tydliga typer av kvinnor; Sexobjektet, Den känslosamma kvinnan, Den passiva kvinnan och Den starka kvinnan. Vi fann också fyra mindre framträdande typer av kvinnor; Jungfrun, Modern, Barnet och Människan.