Abstract Titel: Vision om pappers- och IT-journalistik – En jämförande kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Författare: Björn Frostner och Sofia Schnell Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2000 Syfte: Syftet är att med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys jämföra medie- och affärstidningen Visions pappersutgåva med dess Internetutgåva för att se om och vad som skiljer de två mediernas nyhetsjournalistik åt i text och form Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Material: Ett nummer av medie- och affärstidningen Vision samt tre dagars nedladdat nyhetsmaterial från dess webbplats. Av detta material djupanalyserades 4 artiklar Huvudresultat: Artikellängden var kortare i webbupplagan jämfört med pappersupplagan. Detta var den tydligaste skillnaden mellan upplagorna mätt med vår kvantitativa innehållsanalys. De kvantitativa likheterna rörde variabler som ämne, perspektiv, karaktär, aktörer, kön och interaktivitet vilka i stort var desamma oberoende av medium. De kvalitativa skillnader vi funnit kan till stor del förklaras av de skillnader i medieformat som presenterades här ovan. Mediedramaturgiskt fann vi att den typiska nätartikeln för urvalet ofta var tillspetsad till skillnad från de övriga, som i sin tur innehöll polariseringar, vilket inte nätartikeln hade. Det tycks som om narrativa strukturer är vanligare eller tydligare i pappersartiklarna. Inga ideologiska särdrag kunde kopplas till endera medium, varför också mytinslagen blev ointressanta för vårt syfte. Den typiska nätartikeln urskiljer sig även vad gäller retoriken som tydligt saknas där, jämfört med de andra artiklarna. Inte heller kunde någon skillnad i text eller form knytas till postmodernism. Sammanfattningsvis tycks den typiska nätartikelns kvalitativa skillnader från de andra artiklarna kopplas till formatet som i sin tur kan kopplas till medielogiken och nyhetsvärderingsteorier.

ABSTRAKT Titel: Ett lokalt offentligt samtal Författare: Carina Peleg Kurs: Göteborgs Universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C-nivå, vårterminen 2000. Syfte: Mitt syfte är att undersöka insändarinlägg publicerade på insändarsidan i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland under tidsperioden 1960-2000 och besvara frågan om den del av det offentliga samtalet som insändarinläggen står för i Kungsbacka kommun har förändrats över tid. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av insändarinlägg. De variabler som undersöks i insändarinläggen kan direkt relateras till ’samtalets’ dimension i regionen: den satta dagordningen bland insändarinläggen, inläggets geografiska arena och insändaren som aktör i det offentliga samtalet. Material: Insändarinläggen publicerade i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland publicerade under åren 1960, -70, -80, -90 och -99/2000. Huvudresultat: Insändarinläggens dagordning verkar fastställas av lokala händelser, beslut av politiker som berör närområdet samt en medial dagordning. Sakområden som ’politik’, ’ekonomi’ och ’kulturfrågor’ har varit de mest frekventa sakområdena men idag består insändarsidans dagordning vanligtvis av ’samhällsfrågor’. Inläggens geografiska förankring verkar bero på tidningens geografiska kommunikationsrum. Även insändarinläggens fokuseringsnivå verkar bero på tidningens geografiska förankring. G-P:s inlägg verkar på Sverige arenan och har en institutionell fokuseringsnivå. HN:s inlägg verkar på den regionala arenan och har en personlig fokuseringsnivå som ökar drastiskt. NH:s inlägg verkar på den lokala arenan och har sedan slutet på 1970talet haft en övervägande personlig fokuseringsnivå. Inläggens fokuseringsnivå kan också bero på det sakområde som tas upp i inlägget. Ämnen som ’ekonomi’, ’politik’ och vissa ’samhällsfrågor’ är överlag mer institutionellt fokuserade. Ämnen som ’sociala frågor’, ’kulturfrågor’ och vissa ’samhällsfrågor’ är i allmänhet mer personligt fokuserade. Inläggens geografiska förankring har förändrats över tid från att beröra alla de olika geografiska arenorna till att mer fokusera sig på en arena. Tidningens geografiska förankring blir ett sätt för invånaren att via kulturen spegla den egna identiteten och hans eller hennes tillhörighet i samhället. Aktören ’insändaren’ i det offentliga samtal har förändrats över tid. Att skriva under med namn har fördubblats över tid, vilket innebär att insändarinläggens skribenter har blivit mer offentliga. Det är vanligare att män skriver insändare än kvinnor även om antal kvinnor i insändarsfären har ökat markant. Det är ovanligt att insändaren skriver under med en ’gruppsignatur’ men däremot är det mycket vanligt att insändaren förhåller sig som tillhörande en specifik grupp i sitt inlägg. Vanligtvis vänder sig insändaren till annan debattör i sitt inlägg eller till allmänheten. Han/hennes explicita avsikt med inlägget är att kritisera eller att lyfta fram ett sakområde på dagordningen. Den del av det offentliga samtalet i Kungsbacka kommun som består av insändarinlägg karaktäriseras idag inte av en borgerlighet utan av ett lokalt, interaktivt, offentligt samtal.

Abstract Titel: ”Jag vet att reklamen har effekter. Det finns ingen möjlighet att säga något annat.” – Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Författare: Angelica Bäck, Petra Schatter. Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen. Termin: Vårterminen 2000. Handledare: Bengt Johansson. Sidantal: 52. Syfte: Att undersöka hur personer som utformar reklam, ser på reklamens möjligheter att påverka människor, d v s reklameffekter. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Material: Samtalsintervjuer med personer verksamma inom reklambranschen. Huvudresultat: Budskapsutformningen är överordnad medievalet, utan en bärande idé så finns det ingen kampanj. Man kan inte göra en kampanj som är helt innehållslös. Vårt resultat pekar på att mottagarna har blivit allt mer aktiva och kritiska i sin tolkning av reklambudskap. Detta ställer högre krav på budskapsutformningen. Att sändaren har ett starkt varumärke har också blivit allt mer nödvändigt för att synas i mediebruset. Man kan alltså säga att dessa fyra delar (varumärkesbyggnad, relevant budskap, genomtänkt medieval och målgruppsanalys) är viktiga för helheten och de är dessutom beroende av varandra. Det viktigaste är dock ett relevant, unikt och kanske humoristiskt budskap för att nå fram till mottagarna och skapa en effekt i form av attityd eller beteendeförändring.

Abstract Titel: West Sweden- en jämförande kvalitativ undersökning av tre kommuners samarbete med West Sweden. Författare: Idha Muregård och Åsa Söderbom Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2000 Handledare: Jan Strid Syfte: Att undersöka vad kommunerna har för uppfattning av West Swedens arbete. Vi kommer att utgå ifrån kommunernas behov och relatera detta till vilken information, kommunikation och utbyte kommunerna har med West Sweden, för att se hur dessa faktorer påverkar kommunernas inställning till West Swedens arbete. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Material: Intervjuer med representanter från tre medlemskommuner. Huvudresultat: De tre kommunerna har olika struktur och mål med sitt EU- arbete vilket påverkar samarbetet med West Sweden. Kommunikationen mellan kommunerna och West Sweden, har att göra med kommunernas informationsbehov och engagemangsnivå. Kommunicerar man genom att använda sig av dialog blir kommunikationen effektivare. Endast en av respondentkommunerna använder sig till stor del av informella kanaler, vilket medför att kommunikationen förbättras då det är ett behövligt komplement till de formella kanalerna. Vilket utbyte kommunerna har av samarbetet med West Sweden, beror på kommunens informationsbehov och kommunikativa ansatser. Om man inte har ett behov av West Swedens information, utan använder sig av andra källor, får man heller inget stort utbyte av West Sweden.

1. Inledning En väl fungerande kommunikationsprocess får en allt större betydelse i ett samhälle där informationen har en avgörande roll. Att sprida information blir allt viktigare för företag och organisationer och det är av yttersta vikt att de kommunikativa insatserna riktas mot den rätta mottagaren. Vi är intresserade av att se till den betydelse mottagaren har i denna kommunikationsprocess och väljer därför en mottagarorienterad inriktning på vår uppsats. Vi söker svar på hur mottagaren uppfattar informationen de tar emot och även den uppfattning de har om de kommunikationsvägar informationen sprids via. Den främsta anledningen till att vi finner denna mottagarorienterade inriktning intressant och väljer denna inriktning är mottagarens allt större betydelse i dagens kommunikationsprocesser. I och med de kommunikationsvägar den nya tekniken erbjuder, finns information ständigt tillgänglig vilket innebär att mottagaren har möjlighet att nå informationen då ett behov uppstår. Denna ständiga tillgång av information har gjort oss intresserade av hur mottagaren uppfattar den information de mottar samt det sätt den tas emot på. Vi har valt att applicera detta på organisationen West Sweden som är en organisation som i huvudsak arbetar med att informera Västsvenska kommuner om EU och även arbetar för att marknadsföra Västsverige i unionen. Eftersom West Sweden finansieras av skattemedel ligger det i alla skattebetalares intresse att organisationen uppfyller den funktion den avser. Som invånare i Västsverige är vi alla en del i organisationen. West Sweden är en organisation som förmedlar information och det är därför av stor vikt för organisationen att ha en uppfattning av de mottagare vilken informationen skickas till. Vår uppsats avser att ge West Sweden den respons de behöver för att uppnå en effektiv kommunikationsprocess. Uppsatsen har även för avsikt att med hjälp av relevanta teorier förklara den uppfattning West Swedens mottagare har av informationen. Vårt huvudsakliga syfte är att ta reda på vilken uppfattning West Swedens kontaktpersoner, det vill säga mottagarna, har av informationen de mottar och även de kommunikationsvägar organisationen använder sig av. Vi har disponerat uppsatsen genom att börja med att presenterna en bakgrund av vårt undersökningsområde. Därefter följer en presentation av forskning om kommunikation och studier av mottagaren. Vidare följer en problematisering av vårt forskningsområde samt vårt syfte och de frågeställningar vi ämnar besvara. Efter detta presenterar vi vår metod och vårt material som följs av analys- och resultatkapitlet. Slutligen för vi en diskussion om våra resultat och presenterar även en sammanfattning av uppsatsen.

Abstract Titel: Polisen.kom – En kvantitativ undersökning om internkommunikationen på två närpolisområden inom Polismyndigheten i Västra Götalands län. Författare: Jeanette Karlsson, Lisa Knutsson och Carin Varverud. Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Höstterminen 1999 Handledare: Monica Löfgren Nilsson Sidantal: 63 sidor (exklusive litteraturförteckning och bilagor) Syfte: Att studera hur de anställda på två närpolisområden, Trollhättan och Mölndal, uppfattar internkommunikationen inom Polismyndigheten i Västra Götalands län. Metod: Kvantitativ analys – enkätundersökning Material: Enkätundersökning med anställda på närpolisområdena Trollhättan och Mölndal inom Polismyndigheten i Västra Götalands län. Huvudresultat: Kommunikationen fungerar bra, både inom Polismyndigheten och på de båda närpolisområdena, enligt de anställda i Trollhättan och i Mölndal. Majoriteten av de anställda i båda närpolisområdena använder intranätet regelbundet och personaltidningen Länsmannen skall enligt de anställda finnas hos Polismyndigheten. Attityden till medierna varierar emellertid mellan närpolisområdena men kan i huvudsak sägas vara positiv. De båda informationskanalerna kompletterar varandra och är inte uteslutande. Kommunikationen inom Polismyndigheten i Västra Götalands län har betydelse för vilket inflytande de anställda på närpolisområdena upplever sig ha samt hur delaktiga de känner sig i organisationens verksamhet.