Med jämna mellanrum blossar det upp konstbråk i den svenska pressen. Senast var det Konstfackskandalen som diskuterades och den är ännu inte över. Vi ville se hur ”konstskandaler” fungerar. Vad är utmärkande för denna typ av mediehändelse? Vad karaktäriserar den debatt som förs? Vi tog fram ett antal tidningar och samlade det relevanta materialet, och intervjuade även personer som var inblandade i händelserna. Vi har funnit att de olika redaktionerna på tidningarna spelar olika ganska distinkta roller i rapporteringen, och kan sägas ha olika förförståelser. – Nyhetsredaktionerna skriver inte om konst, annat än när den ger upphov till nyheter. Konsten behandlas inte här, utan det handlar framför allt om händelser och handlingar som konsten ger upphov till. – Ledarredaktionerna behandlar framför allt de olika konsekvenser som händelserna får. I de fall de talar om konsten är det ofta i en nedlåtande ton. – Kulturredaktionerna tar ofta konstnärerna i försvar. De anser sig ha ett ansvar att bredda diskussionen, och att försöka göra komplexa konstfrågor mer begripliga för läsarna. Dessa skillnader återspeglas också i befolkningen, och är den primära anledningen till att konsten förhållandevis konsekvent skapar rubriker och skandaler.
Kategoriarkiv: Journalistikgranskning
CESIUM
Syftet med arbetet är att ta reda på hur opartisk den svenska pressen är och om det har skett någon förändring över tid. Frågeställningar: Hur definierar journalister opartiskhet? Finns det någon skillnad i hur tidningar med olika politisk färg skildrar verkligheten? Har det skett en förändring under de senaste trettio åren? Metod/Material Kvantitativ innehållsanalys av 17 stycken tidningar under perioderna 4/4 – 14/4 1979 och 5/2 – 15/2 2009. Intervjuer med yrkesverksamma journalister, redaktionschefer, chefredaktörer och forskare. Resultat Ett problem är att det inte finns någon allmän definition av vad opartiskthet faktiskt är. Alla vi har talat med har definierat det som balans. Av kravet på neutral presentation för att uppnå opartiskhet enligt Westerståhls objektivitetsteori finns det inte ett spår. När det gäller de undersökta tidningarna uppvisar de mindre skillnader i vilka som får komma till tals och hur artiklarna vinklas 2009 jämfört med 1979. Undantaget är skildringen av Maud Olofssons vändning 2009 vilket beskrivs som mindre kontroversiellt för centerpartisterna i tidningar med centerpartistisk profil jämfört med andra borgerliga och socialdemokratiska tidningar. Slutsatser Opartiskhet har aldrig varit ett levande ideal bland journalister på svenska tidningar, därmed inte sagt att de flesta har tankar om det. Alla vi har intervjuat har satt likhetstecken mellan opartiskhet och balans, ett tecken på att opartiskhetsbegreppet idag bara vilar på ett ben istället för på två. De undersökta tidningarna har blivit mer lika varandra under de senaste trettio åren.
Inga konstigheter
I veckans nummer; fotbollsjournalistiken och dess källor Vårt syfte var att undersöka vilka källor den svenska kvällspressen använder i sin fotbollsrapportering och hur de resonerar kring olika sorters källor. Vi vill också reda ut vilka möjligheter respektive svårigheter internets utveckling har givit fotbollsjournalisterna. Frågeställningar Vilka källor använder sportjournalister inom kvällspressen? – I vilken utsträckning används utländska källor? – Hur ofta används nätet, bloggar och fanproducerade sidor, som källa inom sportjournalistik? – Har rykten en plats och ett värde inom sportjournalistik? – Hur kommer framtidens sportjournalistik och dess källor att se ut? Metod Genom en kvantitativ innehållsanalys av kvällspressen. Vi valde den metoden då vi ansåg den vara bäst för att få en uppfattning om vilka källor som används och i vilken utsträckning de förekommer. För att ytterligare bilda oss en uppfattning om hur det journalistiska arbetet med källor fungerar och för att få en tydligare bild av vårt resultat har vi även intervjuat verksamma sportjournalister och redaktionschefer över sporten på Aftonbladet och Expressen och medievetare.
Fotnot
Syfte Syftet med arbetet är att utvärdera svenskafans.com och jämföra sidans användarskapande material med den traditionella sportjournalistiken, framför allt i kvällstidningar. Huvudfrågeställningar 1. Vad är svenska fans? 2. Hur skiljer sig texterna på Svenska Fans jämfört med texter i svensk press? 3. Hur ser svenska sportjournalister, klubbfolk och de som skriver på Svenska Fans på dess roll i det svenska medielandskapet? 4. Varför lockar Svenska Fans så många besökare? Metod/Material En kvalitativ textanalys av tio allsvenska matchers, och tio Champions League-matchers bevakning 2008. Dels i Expressen och Aftonbladet och Aftonbladet och dels på Svenska Fans. Intervjuer med Svenska Fans grundare, skribenter på sidan, sportjournalister och spelare för att ta reda på aktörernas olika förhållningssätt till sidan och sportjournalistiken.
SIKTET
Bakgrund Statistiken säger att övervikten av svenska journalister har vänsterorienterade åsikter. I synnerhet inom public service, där andelen vänsterpartister är större och andelen moderater är mindre än i den samlade journalistkåren. Vissa högerdebattörer talar till och med om konspiration och att den vänsterpolitiska övervikten är organisatorisk. Samtidigt har public service överlag hög trovärdighet bland allmänheten, högst av alla medier. Huvudfråga Vilken kritik – om någon alls – mot public service är befogad? Underfrågor? Vilka kritiserar? Hur ser journalisterna själva på kritiken? Tidigare forskning och litteratur Kent Asps statistik om journalistkårens partisympatier, Jesper Strömbäcks forskning om agenda-setting, Jörgen Westerståhls objektivitetsteori och en rad rapporter om partiskhet inom public service. Material Intervjuer med 11 personer. Fallstudie: 44 nyhetsinslag från Rapport, Aktuellt och Sydnytt som rör debatten inför och rapporteringen från Davis Cup-matchen i Malmö. 14 inslag från TV4-nyheterna. Metod Vi har benat upp kritikernas argument och låtit representanter för SVT svara på dem, samt fått synpunkter från mer objektiva källor. Vi gjorde tre telefonintervjuer och resten öga mot öga. Fem av intervjuerna gjordes i Stockholm. Fallstudien delades upp i två delar: Inför debatten och själva demonstrationen. SVT:s material jämfördes sedan med TV4:s.
Lars Danielsson och flodvågskatastrofen.
Mediernas granskning av statsministern Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen i Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem? Efter att ha gett en bakgrundsbild av Sveriges styrning, samt av flera berörda politiska organ och aktörer, försöker arbetet ringa in kritiken mot Lars Danielsson, både såsom den ser ut i de offentliga utredningarna och som den skildras i medierna efter flodvågskatastrofen. Genom att undersöka alla artiklar om Lars Danielsson och regeringens hantering av flodvågskatastrofen i två av Sveriges rikstäckande morgontidningar, och två stora kvällstidningar, från 26 december 2004 efter flodvågen och framåt syftar arbetet till att ge en översikt av de främsta kritikpunkter som riktades mot Lars Danielsson beträffande hans roll i krishanteringen. Denna kartläggning jämförs sedan med resultaten av läsningar av berörda statliga utredningar. 1972 etablerade den statliga pressutredningen fyra funktioner för svensk massmedia. Dessa funktioner har blivit alltmer vedertagna, bland annat av Svenska journalistförbundet. Lyckades medierna med sitt uppdrag att informera och upplysa allmänheten i sin granskning av Lars Danielsson såsom pressutredningen från 1972 säger?
VEM PRATAR MED HORAN?
Vi ville se hur prostitution skildras i Göteborgs-Posten. Definitionen av och synen på prostitution kan se väldigt olika ut i olika delar av världen. Vi har valt att avgränsa oss till Norden, där länderna har liknande politiska/ekonomiska/kulturella kontexter (och även samarbetar kring prostitution: NIKK-rapporten) för att kunna applicera samma begrepp och modeller på vårt material. Vi kommer också att göra ett urval baserat på artikellängd, med 450 ord som minsta antal. Urvalet görs via mediearkivet och det är också därför vi valt ord istället för antal tecken då det är vad de använder. Vi vill inte se hur ofta/hur mycket GP skriver om prostitution utan hur det skildras när det väl skrivs om det. Därför har vi valt att under en elvaårsperiod, 1 januari 1997 – 31 december 2007, ta fram artiklar som stämmer in på urvalen ovan; artiklar på minst 450 ord som på något sätt skildrar prostitution i Norden. Vi väljer åren 97-07 för att det kan vara intressant att se om det syns några skillnader före och efter att sexköpslagen trädde ikraft (1 jan -99). De texter vi får fram kommer vi att analysera kvalitativt och kvantitativt.
VALFRITT
Projektarbetet om Europaparlamentsvalet 2004 syftar till att ta reda på vilken påverkan media har på valdeltagande. Som teoretisk ram har vi dagordningsteorin, som menar att det media skriver är det allmänheten tänker på och uppmärksammar. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur rapporteringen om EU sker och skiljer sig i de olika länderna. Eftersom detta är ett val som hela EU deltar i, har vi tittat på tidningar från fyra länder; Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den information som samlats in kommer från kvantitativ och kvalitativ innehållsundersökning, intervjuer och referenslitteratur. Är det någon skillnad i kvantitet på bevakningen till Europaparlamentsvalet 2004 jämfört med bevakningen av det senaste nationella valet i respektive land? Vad skiljer de olika ländernas bevakning åt? Påverkade bevakningen valdeltagandet? Hur kan detta påverka det kommande valet till Europaparlamentet 2009? För de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna använde vi oss av åtta europeiska dagstidningar; Le Monde, Le Figaro, Frankfurter Allgemeine, Süddeutsche Zeitung, The Times, The Independent, Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Urvalet börjar från och med en vecka innan respektive val till och med valdagen för den kvantitativa undersökningen. För den kvalitativa börjar urvalet två dagar innan från och med valdagen. Resultaten kan sammanfattas i en bekräftelse att media, oavsett land, bevakar Europaparlamentsvalet i lägre grad än vad den bevakar de nationella valen. Orsaken till detta beror på att Europaparlamentsvalet anses vara ett andrarangsval; varken partier, väljare eller massmedier satsar lika mycket på det som på det nationella valet. Orsakerna till detta varierar beroende på vem man frågar, men en unison orsak tycks vara att EU är för komplext och i de flesta fall främmande för väljarna. Intresset för EU är litet, varför media i sin tur inte uppmärksammar det och skapar därmed ett minimalt allmänt intresse. Det är en ond spiral.
Allt för alla?
Syfte: Att analysera den mediebebatt som följde efter att polisens förundersökning med obduktionsbilderna på de mördade barnen från Arboga spreds via fildelningssajten The Pirate Bay. Huvudresultat: Debatten präglades av missförstånd, tankefel, kunskapsluckor och en djup ovilja från debattörerna att acceptera varandras ståndpunkter. Debatten ledde möjligtvis till att (vissa) journalister fick en (välbehövligt) större kunskap om offentlighet och internet-teknik. Men tittare, läsare och lyssnare blev knappast klokare i frågorna efter att ha följt debatten. Debatten ledde också till ett politiskt beslut om att utreda frågan om spridning av offentliga handlingar på internet. Bland de intervjuade råder delade meningar om huruvida utredningen kommer att leda till något förslag om lagändring eller inte.
SEMESTERSTÄNGT?
Semesterstängt? – Swedish media´s reporting on the earthquake in Haiti and floods in Pakistan. This paper aims to examine how Swedish media reported on the two major catastrophes occurring in 2010, the earthquake in Haiti and the floods in Pakistan. Haiti was covered by world media in a much larger extent than the catastrophe in Pakistan, even though more than 6 times as many people were affected by the floods. At the same time, the Swedish people donated five times more money to the earthquake in Haiti. Our aim was to examine how Swedish media reported on the two catastrophes and why they gave the earthquake in Haiti more attention. We also wanted to know how the editorial staff reasoned when the two catastrophes occurred, and how the Swedish people have experienced the reporting.
