Tv4:s Fuskbyggarna gör program som har anmälts, kritiserats och fällts av Myndigheten för radio tv, vid ett flertal tillfällen och Yrkesetiska nämnden har gått ut och kritiserat programmet för deras återkommande användning av dold kamera och överraskningsintervjuer. Och i TV3-programmet Stalkers blir personer som lider av förföljelsesyndrom konfronterade framför kameran trots att det kan få allvarliga konsekvenser både för stalkern och de människor man säger sig vilja hjälpa.

Vad kan den personliga tränaren egentligen? Det blir allt vanligare att ta hjälp av en PT för att nå sina träningsmål. De peppar, pushar och vägleder dig i gymdjungeln. Men vad kan de egentligen om anatomi och skaderisker? Vår undersökning visar på tydliga kunskapsbrister hos de personliga tränarna.

Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.

Ett examensarbete om hur stödet till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig mellan Göteborgs kommunala grundskolor. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD och Aspergers syndrom, behöver ofta extra stöd för att klara av skolan. Det kan till exempel handla om att få lämna ett stökigt klassrum och arbeta i ett mindre rum med specialpedagog som har utbildning om barn med koncentrationssvårigheter. Det är också viktigt för barnen att även deras andra lärare, till exempel klassföreståndaren, har kunskap om deras diagnos och vad den innebär för barnet i skolan.

Miljöproblemet har kommit upp på agendan och vi anpassar oss mer och mer efter kraven för att lösa det, även om det just nu är den ekonomiska krisen som är mest i fokus. Klimatkompenseringsbranschen har blomstrat på senare tid. Det går ut på att företag eller organisationer investerar pengarna från klimatkompensationerna i olika klimatprojekt världen över. Idén är att minska världens utsläpp och tjäna pengar på det. Jag har granskat hur Sveriges nio största flygaktörer arbetar med klimatkompensering och hur lätt och begripligt det är för en privatperson att kompensera för sin flygresa. Man kan miljökompensera genom köp av EU:s utsläppsrester eller på en oreglerad eller reglerad marknad. Den reglerade marknaden kontrolleras av EU och följer Kyotoprotokollets riktlinjer. Granskningen visar att flygaktörerna leker kurragömma med resenärerna. Informationen om att man kan miljökompensera är undangömd och flygaktörerna visar inte på ett enkelt sätt vilken typ av klimatprojekt de stödjer eller vart pengarna går. Allt ansvar läggs på resenären. Det förekommer även stora prisskillnader hos företagen som har hand om själva kompenseringen. Resultatet är att klimatkompensering ännu är ett okänt och otydligt begrepp samtidigt som få resenärer kompenserar på grund av att det är för komplicerat att sätta sig in i hur det fungerar.

Kosttillskott för träning: marknad, åsikter och effekter Kosttillskott för träning säljer som smör i Sverige. Säljare och tillverkare gör allt större miljonvinster av vår längtan att bli snabbare, större och starkare. Samtidigt säger de som nått den toppen allt oftare nej till kosttillskott – användandet bland svenska OS-deltagare har halverats på 15 år. Personliga tränare, dietister, idrottsledare, alla har de starka övertygelser när det kommer till kosttillskott. Men lägren är delade. En del kallar det dyrt kiss, andra anser det vara det perfekta komplementet till kost och träning. Hur ska man som konsument veta hur det ligger till? Är kosttillskotten en snabb väg till en starkare kropp, onödiga pengar eller rentav något som äventyrar vår hälsa? I vårt arbete belyser vi de olika sidorna av saken. Vi visar de olika sidorna av tillskotten, att användningen kan bli farlig om den görs på fel sätt och att det saknas mycket att önska vad gäller regler och tillsyn av marknaden. Tillskotten det är ett mycket lågprioriterat område och handlar om märkning och hygien, snarare än om innehåll. De få innehållsanalyser som gjorts visar på läkemedelsklassat innehåll, spetsade produkter och substanser med biverkningar. Flera av dem går att köpa på stan i Göteborg och på nätet. Vår undersökning har bland annat bestått av scannande efter farliga produkter på nät och i butik, intervjuer med insatta och deltagandeobservationer på fitnessmässor och gym. Arbetet har gjorts i samarbete med SVT Sporten och kommer att resultera i tre inslag i Sportspegeln och Sportnytt. Vi kommer i inslagen bland andra att få träffa elitidrottare, vanliga motionärer som lägger mycket pengar på kosttillskott, näringsexperter, säljare, inspektörer på Livsmedelsverket och kommunen samt vara med när vi blandar vårt eget tillskott för marknaden.

Uppdrag granskning: Spricka hela vägen Den svenska förlossningsvården har ett rykte om sig att vara den bästa i världen. Vad många inte vet är att tusentals kvinnor brister allvarligt varje år när de föder barn, och får en förlossningsskada som kan sänka deras livskvalitet. Den allvarligaste bristningen man kan drabbas av kallas för sfinkterruptur. Det är när kvinnan brister hela vägen från underlivet och får en skada på ändtarmsmuskeln. Drygt 300 000 kvinnor lider i dag (i varierande grad) av att inte kunna hålla avföring och gaser, och på grund av skammen tror SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, att det finns ett mörkertal. Eftersom en skadad ändtarmsmuskel blir sämre med åren kan besvären uppkomma tio till 15 år efter förlossningen, och alltför många kvinnor väljer att inte söka hjälp. Det har också visat sig att statistiken är underskattad – varje år missar vården många skador eftersom alla kvinnor inte undersöks ordentligt efter förlossningen. Karin från Västerås fick en mindre sfinkterskada (skada på ändtarmsmuskeln) när hon födde sitt första barn, men missades av vården, och erbjöds därför inte den eftervård hon hade rätt till. Josefins skada upptäcktes efter förlossningen, men hon har ändå fått kämpa i fyra år för att få rätt hjälp. För patienter med svåra besvär finns det ett kirurgiskt ingrepp där man opererar in en pacemaker som fungerar som för hjärtat, men för ändtarmen istället. Josefin var lämpad att få en pacemaker, men Västra Götaland beslutade att ta uppehåll i behandlingen, på grund av kostnadsskäl. Beslutet har kritiserats av bland annat professor Lars Påhlman vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi har gjort en undersökning, där vi kontaktat Sveriges 43 förlossningskliniker och intervjuat den verksamhetsansvarige alternativt ansvarig läkare/barnmorska vid förlossningen. Den visar att 32 av landets 44 kvinnokliniker har skriftliga riktlinjer för eftervård av kvinnor som drabbats av sfinkerruptur. Uppföljningsperspektivet lyser dock med sin frånvaro. Men det är en förändring på väg. Lars Ladfors, förlossningsläkare och styrelsemedlem i SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) arbetar med att ta fram ett nytt kvalitetsregister, där de förlossningsskadade mammorna kommer att finnas med.