Studien är ett uppdrag för Stampen Media Group (forts. benämnt som Stampen), som står i en föränderlig tid. För två år sedan startades ett outsourcingprojekt av all IT hantering inom Stampen, för att förvalta projektet skapades en avdelning som heter CIO-kontoret. Syftet med projektet är att kartlägga kommunikationsflödet mellan CIO-kontoret och bolagen inom Stampen.
Tv4:s Fuskbyggarna gör program som har anmälts, kritiserats och fällts av Myndigheten för radio tv, vid ett flertal tillfällen och Yrkesetiska nämnden har gått ut och kritiserat programmet för deras återkommande användning av dold kamera och överraskningsintervjuer. Och i TV3-programmet Stalkers blir personer som lider av förföljelsesyndrom konfronterade framför kameran trots att det kan få allvarliga konsekvenser både för stalkern och de människor man säger sig vilja hjälpa.
Det fria skolvalet har funnits i tjugo år i Sverige. 1991 infördes reformen av regeringen Bildt, efter tidigare förberedande reformer från regeringen Persson. Sedan dess har det blivit allt populärare att välja en annan skola än den närmast kommunala, runt om i Sverige. I Göteborg gick år 2003 20 procent av barnen i en annan skola än den närmast kommunala. År 2010 låg motsvarande siffra på 26 procent. Oftast väljer eleverna bort den egna kommunala skolan till förmån för friskolor, men det händer också att elever väljer andra stadsdelars kommunala skolor. De kommunala skolorna som tappar mycket elever, tappar samtidigt pengar och möter bland annat organisationssvårigheter då det är svårt att planera när man inte vet hur många elever skolan kommer att ha från termin till termin. Integration var, precis som vi hört, ett av skälen till skolbytena. Men det fanns många fler orsaker.
När Utbildningsdepartementet startade försöksverksamheten med spetsutbildningar 2009 hade man ambitionen att i grunden förändra synen på svensk skolgång. Men enligt Jenny Homann på Hvitfeldtskas gymnasium har spetsutbildningen inte påverkat undervisningsmetoderna på något sätt. Skolan låter dessutom elever läsa spetsutbildningen utan att ha gjort intagningsproven, och ljög medvetet i sin ansökan till Skolverket.
”Ja, så kan man ju göra också. Det är ingen som kollar det, så direkt. Man kan göra så att man skriver upp arbetskostnaden”. Det här är en granskning av rot-avdragets dolda baksida och Skatteverkets obefintliga kontroll. Vår undersökning, som citatet ovan kommer från, visar att nästan hälften av de hantverkare vi ringer upp är beredda att fuska med rot-avdraget. 23,5 miljarder har betalats ut för att subventionera hantverksjobb i privata hem sedan den 1 juli 2009. Då införde Sveriges regering ett nytt system för att betala ut statliga bidrag som inte har någon tidigare motsvarighet i historien. Summan är mångdubbelt större än vad regeringen hade räknat med. Ingen hade förutspått rotavdragets segertåg bland villakvarter och bostadsrätter.
Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.
Ett examensarbete om hur stödet till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig mellan Göteborgs kommunala grundskolor. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD och Aspergers syndrom, behöver ofta extra stöd för att klara av skolan. Det kan till exempel handla om att få lämna ett stökigt klassrum och arbeta i ett mindre rum med specialpedagog som har utbildning om barn med koncentrationssvårigheter. Det är också viktigt för barnen att även deras andra lärare, till exempel klassföreståndaren, har kunskap om deras diagnos och vad den innebär för barnet i skolan.
Miljöproblemet har kommit upp på agendan och vi anpassar oss mer och mer efter kraven för att lösa det, även om det just nu är den ekonomiska krisen som är mest i fokus. Klimatkompenseringsbranschen har blomstrat på senare tid. Det går ut på att företag eller organisationer investerar pengarna från klimatkompensationerna i olika klimatprojekt världen över. Idén är att minska världens utsläpp och tjäna pengar på det. Jag har granskat hur Sveriges nio största flygaktörer arbetar med klimatkompensering och hur lätt och begripligt det är för en privatperson att kompensera för sin flygresa. Man kan miljökompensera genom köp av EU:s utsläppsrester eller på en oreglerad eller reglerad marknad. Den reglerade marknaden kontrolleras av EU och följer Kyotoprotokollets riktlinjer. Granskningen visar att flygaktörerna leker kurragömma med resenärerna. Informationen om att man kan miljökompensera är undangömd och flygaktörerna visar inte på ett enkelt sätt vilken typ av klimatprojekt de stödjer eller vart pengarna går. Allt ansvar läggs på resenären. Det förekommer även stora prisskillnader hos företagen som har hand om själva kompenseringen. Resultatet är att klimatkompensering ännu är ett okänt och otydligt begrepp samtidigt som få resenärer kompenserar på grund av att det är för komplicerat att sätta sig in i hur det fungerar.
Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen. Ett år har gått sedan nyanlända invandrares introduktion blev en statlig angelägenhet. Kommunerna fråntogs ansvaret och istället leder nu Arbetsförmedlingen arbetet för att nyanlända invandrare snabbare ska få jobb. Etableringsreformen, som den kallas, innebar en mängd förändringar. Bland annat infördes etableringslotsarna, privata aktörer som ska guida människor i det nya landet till jobb. Arbetsförmedlingen kontrollerar verksamheten och bestämmer vem som får bli lots. Den nyanlända får själv välja lots, men det är inget tvång att ha någon. Regeringen kommer att satsa närmare en miljard kronor på lotsarna under 2012 och ser dem som en viktig länk mellan de nyanlända och arbetslivet i Sverige. Men vår granskning visar att i Göteborg har bara hälften av alla som har rätt till lots valt att ha en. Det faktum att lotsföretagen presenterar sig på snarlika sätt, och dessutom på svenska, gör att många nyanlända uppfattar valfriheten som förvirrande. Även Arbetsförmedlingen i Göteborg tycker att valfrihetssystemet försvårar deras arbete. Efter vår granskning av lotsarnas återrapportering till Arbetsförmedlingen står det dessutom klart att det finns brister i Arbetsförmedlingens insyn i lotsarnas verksamhet.
De första minuterna efter att polisen får in ett larm är av avgörande betydelse för möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar Göteborgspolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid. Vid de mest akuta larmen har Göteborgspolisen som målsättning att skicka en patrull inom fyra minuter. Men vår granskning visar att vid vart tionde larm har det gått över den tiden. Allra långsammast går det på vardagskvällar. Orsaken är att samma antal poliser arbetar dygnet runt som standard, oavsett när det verkliga behovet är som störst. Polisens länskommunikationscentral har helt enkelt svårare att hitta lediga bilar på kvällarna jämfört med morgnarna. Konsekvensen blir att brottsoffer får vänta i upp emot en minut extra på kvällarna – innan ens en bil kommit iväg. Dessutom är det inte ens säkert att polisen har befogenhet att rycka ut till ett brottsoffer när behovet är som störst. När en patrull är på väg finns det risk att värdefull tid går förlorad eftersom över 130 av Göteborgs poliser inte får slå på blåljusen. Anledning: de saknar rätt utbildning. De riskerar att fastna i en bilkö. Eller ännu värre: riskera livet på sig själva och andra trafikanter.