Göteborg har i dagsläget stora problem med segregation. Det är en mångfacetterad problematik som stadens politiker försöker angripa på en lång rad olika sätt. Boende är bara en av många faktorer som påverkar segregation, men det var den faktor vi valde att fokusera på. Detta kan ses i ljuset, dels av den bostadsbrist som råder i Göteborg och dels av det faktum att staden i och med arbetet med den framtida Älvstaden står inför en stor förnyelseprocess. Någonting är på gång i Göteborg och vi ville se om segregationsaspekten togs i beaktning i det arbetet.

Dagligen läser man i tidningars polisspalter om att människor slåss. Vanligen äger våldsbrotten rum under helger och det står att läsa att personen i fråga varit alkoholpåverkad. Den tendens vi märkt under de senaste åren har varit att förövaren oftare är en kvinna. Vi valde således att granska detta, dels genom Brottsförebyggande rådets statistik angående polisanmälda misshandlar, dels genom att kolla domar på Skaraborgs tingsrätt för att se huruvida den ökning vi anat via dagspressen resulterat i straffrättslig påföljd.

– Ett examensarbete om överförmyndarnas arbete, länsstyrelsens tillsyn och personerna som drabbas av ett lagvidrigt system Regelbundet dyker det upp fall med personer som på något sätt blivit utnyttjade eller lurade av sin gode man, förvaltare eller förmyndare. De uppmärksammas oftast i lokalmedia, men frekvensen är anmärkningsvärt hög. Då och då dyker det upp speciellt fasansfulla exempel som snabbt blir riksnyheter.

Att få dö i lugn och ro – en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar.

Ingen vet den exakta siffran, men varje år uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett välbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affärsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet. Jag har undersökt handeln med afrikanska fotbollsspelare i Sverige. Genom att berätta kongolesen René Makondeles historia visar jag hur resan från afrikanska grusplaner till allsvenska arenor kan se ut. För att sätta Makondeles berättelse i ett sammanhang har jag även sammanställt hur många spelare, och mer specifikt afrikanska spelare, som importerats till Sverige och fått kontrakt med en allsvensk klubb.

Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledmöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna.

De flesta av oss har släktingar på äldreboenden. Mormor eller farfar är under sina sista år i livet helt beroende av personalen, som vi borde kunna lita på har rätt kompetens. Men i själva verket ser personalens möjligheter till kompetensutveckling, i form av till exempel kurser eller studiecirklar, väldigt olika ut.

Under åren 2009 och 2010 vigdes 20 samkönade par i Svenska kyrkan i Göteborgs stift. 14 av dessa tvingades ta annorlunda vägar än de skulle ha behövt. Några möttes av ett nej, andra valde det säkra före det osäkra. Jag har granskat svenska kyrkans bemötande vid samkönade vigslar i Göteborgs stift. 17 av de vigda paren har svarat på min enkät. Elva av dem sökte redan från början efter en egen präst, två möttes av ett nej och blev tvungna att söka efter en egen präst och endast fyra av paren gick den vanliga vägen och blev positivt bemötta.

Turismen är en av världens största industrier. Thailand är ett av de populäraste resmålen. Närmare en halv miljon svenskar åkte i fjol hit för att njuta av ett par semesterveckor. Turismindustrin är samtidigt en stor vattenbov. En genomsnittlig turist använder runt en tredjedel mer vatten än lokalbefolkningen, ofta handlar det om 100 liter mer per dag, exklusive andra vattenslukare som golfbanor, pooler och gröna trädgårdar.

En okritiskt granskad kvalitetsmärkning? I dagsläget känner 98 procent av svenska folket igen Kravmärket. En majoritet – drygt 60 procent – är positivt inställda till det. Faktum är att kravmärkningen till stor del har blivit synonymt med det ekologiska hushållandet i Sverige. Efterfrågan på ekologiska produkter har under flera år blivit större och större. Främst av dess största målgrupp: invånarna i Sveriges storstäder.