ABSTRACT Titel: ”Den blomstertid nu kommer – En kvantitativ undersökning om vilka som besöker Göteborgs Botaniska Trädgård och varför” Författare: Elin Krusell Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2000 Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad kunskap om vilka som besöker Göteborgs Botaniska Trädgård och varför. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 315 enkäter som samlades in på plats den 19, 22 och 26 april, 2000 Resultat: Fler kvinnor än män kommer till Göteborgs Botaniska Trädgård. De allra flesta av besökarna är i åldern 30-49 år. Det är dock inte många i åldern 15-29 år som besöker Botaniska Trädgården. En stor grupp har gjort fler än 10 besök tidigare, vilket visar på att det finns en stor andel ”trogna” återkommande besökare. De flesta är dessutom bosatta i Göteborg och Västra Götalandslän. Av de besökare som kommer från Göteborg är de flesta från stadsdelarna Linnéstaden, Majorna och Centrum. De två vanligaste anledningarna till att man besöker Botaniska Trädgården är att promenera och att se på växter utomhus. De allra flesta är nöjda eller mycket nöjda med sitt besök. Några har angivit förslag till förändringar och det som flest har efterlyst är tydligare svenska namn tillsammans med de latinska på växtskyltarna. Många av besökarna har angivit att de fått information om Botaniska Trädgården genom en ”annan” kanal. Då det visat sig vara en stor del återkommande besökare i Botaniska Trädgården, och de flesta av dem angivit ”annan” informationskanal är det förmodligen på grund av att de vetat om Botaniska Trädgården länge. Bortsett från det är det vanligt att ha fått informationen genom en bekant. Mycket få besökare har fått information genom turistreklam eller annons i tidning. En stor del av publiken besöker servering och butik. Inte fullt så många besöker växthusen. Av de som inte gör det uppger de flesta tidsbrist som anledning till uteblivet besök. Det är en större andel kvinnor än män som besöker butiken. Åldern har betydelse för såväl besök i butik som i växthusen. Det är fler äldre än yngre som gästar dessa delar av Botaniska Trädgården, vilket troligtvis beror på ett större intresse för trädgårdsskötsel.

Abstract Titel: Tycke & Smak – En utvärdering av Mässans Tidning, Svenska Mässans kundtidning Författare: Daniel Johansson Kurs: Medie- & Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Handledare: Karin Hellingwerf (intern) & Annika Orgert (extern) Antal sidor: 63 Syfte: Att ge en generell bild av Mässans Tidning räckvidd, hur den värderas och i vilken utsträckning den används av dess mottagare, samt att utreda orsaker till eventuella missförhållanden, för att därigenom kunna dra slutsatser hur väl Mässans Tidning fungerar som PR-organ för Svenska Mässan och möjliggöra generering av idéer till att anpassa tidningen efter läsarnas uppfattning. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 344 svar (svarsfrekvens 34,8 procent) Huvudresultat: Mässans Tidnings räckvidd är, om man utgår från resultatet av denna undersökning förhållandevis bra, med tanke på att Mässans Tidning är en kundtidning. Mässans Tidnings styrka är den ger aktuell information om vad som händer på Svenska Mässan och belyser Svenska Mässans olika verksamhetsområden samt ger information om vad som händer i Göteborg i anslutning till Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal. Mässans Tidnings svagheter är att den i förhållandevis låg utsträckning angår läsarna respektive förmedlar viktig information. Liksom i fråga räckvidd är frågan om huruvida Mässans Tidning angår läsarna beroende av hur många mässor respondenterna ställer ut på per år. Respondenterna anser vidare att Mässans Tidning mestadels belyser positiva sidor om Svenska Mässan. Mässans Tidning är den andra mest spridda informationskällan, näst efter post. 45 procent av samtliga respondenter får information om Svenska Mässan genom Mässans Tidning. Mässans Tidning är också den informationskälla som flest respondenter, även i denna fråga näst efter post, önskar få information om Svenska Mässan genom.

Abstract Titel: En deskriptiv analys av internkommunikationen på AstraZeneca R&D i Mölndal Författare: Josefin Sellén Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor:71 Handledare: Lena Andersson (Göteborgs Universitet), Niklas Jendeby (AstraZeneca R&D i Mölndal). Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en lägesbeskrivning av hur den generella internkommunikationen ser ut på AstraZeneca R&D i Mölndal idag, efter fusionen. Metod: Kvalitativa informant- och respondent intervjuer. Material: Intervjuer med platschef Kerstin Kylberg-Hanssen, tf informationschef Niklas Jendeby, Torsten Dobbertin från personalavdelningen, samtliga anställda på informationsavdelningen och med tio personer från de olika områden som finns i Mölndal: Terapiområde (TA), Global funktion (U), Preklinik (PA), Klinik (C), Farmaci (B), Regulatory (RR), GI franchise, Marknadsföring (M), Informatik (IS) och Administration (V). Vidare har faktauppgifter hämtats från bland annat Årsredovisningen för 1999, personaltidningar och företagets hemsida. Resultat: Koncernens prioritering av kommunikationsfrågor har ifrågasatts. Flera chefsposter står eller har stått tomma under lång tid. Koncernens syfte med internkommunikationen är okänt på lokal nivå. Där arbetar man istället mot att informationsavdelningen ska bli en strategisk resurs för enhetens chefer och ha ett övergripande ansvar för att kommunikationen inom enheten fungerar. Däremot har inte avdelningen rätt kompetens för att arbeta på det viset ännu och syftet har inte heller blivit klarlagt och integrerat i arbetet. Mer stöd och feedback från platschefen önskas. De intervjuade medarbetarna poängterade intranätets särställning och därmed vikten av en mer lättillgänglig struktur, mindre detaljerat utbud och mer information på svenska. Flera önskade mer information om jobbrelaterade frågor, förändringsinformation och mer verklighetsförankring i budskapet. Avdelningschefernas betydelse som informations kanal framhölls, liksom det personliga nätverket. Några av de intervjuade upplever koncernen mer toppstyrd och tungrodd än tidigare. Nyckelord: internkommunikation, fusion, AstraZeneca, företagskultur, organisationsför-ändring, matrisorganisation, informationsavdelning

ABSTRACT FÖRFATTARE Johanna Stenersen TERMIN Vårterminen 2000 HANDLEDARE Intern: Larsåke Larsson Extern: Kristian Pedersen SYFTE I denna studie skall jag försöka beskriva hur, främst journalister, men även politiker och stadsplanerare ser på stadens utveckling och stadsbyggnadsfrågor, samt medias behandling av dessa, mot bakgrund av hur de upplever sin egen och andras roller och agerande. METOD & MATERIAL Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av 7 journalister verksamma inom lokala medier, 3 politiker som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, samt en stadsplanerare, en arkitekt och en blivande stadsplanerare. HUVUDRESULTAT Stadsbyggnadsfrågor ansågs av samtliga parter vara av stort allmänintresse och viktiga att informera om. De redaktionella villkoren gör det dock svårt att ge frågorna den uppmärksamhet som merparten av de intervjuade journalisterna ansåg att de förtjänar. Nyhetsvärderingen vad gäller stadsbyggnadsfrågor skiljer sig inte från den som råder för andra områden och inverkar givetvis på vad som uppmärksammas i media, men framför allt på hur frågorna framställs. Det tycks dessutom råda ganska fasta föreställningar om hur samhällets maktstruktur ser ut, liksom om vilka roller och företräden media, nämnder och kommunala organ har. Dessa föreställningar inverkar på hur kontakterna mellan parterna ser ut. Åsikterna om vad det offentliga samtalet om staden skall innehålla och vilka röster som skall höras var många. Gemensamt för dem är att de efterlyser en livligare och öppnare debatt, men meningarna om ansvar för debatt och makt över opinion gick ofta isär. Det framgick att politiker och tjänstemän tillskriver media en funktion, ett ansvar och intention, som journalisterna själva inte ansåg sig ha. De lade i stället skulden för utebliven diskussion på övriga aktörer och höll fast vid att medias uppgift i första hand är att informera läsaren och för dennes räkning granska makthavare och processer, men inte att lägga orden i dennes mun och att det är upp till medborgarna själva att agera när de väl fått kännedom om ett ärende.