ABSTRACT FÖRFATTARE Johanna Stenersen TERMIN Vårterminen 2000 HANDLEDARE Intern: Larsåke Larsson Extern: Kristian Pedersen SYFTE I denna studie skall jag försöka beskriva hur, främst journalister, men även politiker och stadsplanerare ser på stadens utveckling och stadsbyggnadsfrågor, samt medias behandling av dessa, mot bakgrund av hur de upplever sin egen och andras roller och agerande. METOD & MATERIAL Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av 7 journalister verksamma inom lokala medier, 3 politiker som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, samt en stadsplanerare, en arkitekt och en blivande stadsplanerare. HUVUDRESULTAT Stadsbyggnadsfrågor ansågs av samtliga parter vara av stort allmänintresse och viktiga att informera om. De redaktionella villkoren gör det dock svårt att ge frågorna den uppmärksamhet som merparten av de intervjuade journalisterna ansåg att de förtjänar. Nyhetsvärderingen vad gäller stadsbyggnadsfrågor skiljer sig inte från den som råder för andra områden och inverkar givetvis på vad som uppmärksammas i media, men framför allt på hur frågorna framställs. Det tycks dessutom råda ganska fasta föreställningar om hur samhällets maktstruktur ser ut, liksom om vilka roller och företräden media, nämnder och kommunala organ har. Dessa föreställningar inverkar på hur kontakterna mellan parterna ser ut. Åsikterna om vad det offentliga samtalet om staden skall innehålla och vilka röster som skall höras var många. Gemensamt för dem är att de efterlyser en livligare och öppnare debatt, men meningarna om ansvar för debatt och makt över opinion gick ofta isär. Det framgick att politiker och tjänstemän tillskriver media en funktion, ett ansvar och intention, som journalisterna själva inte ansåg sig ha. De lade i stället skulden för utebliven diskussion på övriga aktörer och höll fast vid att medias uppgift i första hand är att informera läsaren och för dennes räkning granska makthavare och processer, men inte att lägga orden i dennes mun och att det är upp till medborgarna själva att agera när de väl fått kännedom om ett ärende.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionens kommunikationer- underlag till kommunikationsstrategi för Västra Götalandsregionens arbete med transportinfrastruktur Författare: Maria Bratt Handledare: Lena Anderson (internt) och Kerstin Einarsson (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att ta fram underlag till kommunikationsstrategi. Kommunikationsstrategin skall fungera som stöd i arbetet att få 50 miljarder kronor (under en 10-årsperiod) till Västra Götalandsregionens planerade utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Pengarna söks främst från riksdag och regering. Frågeställningar: ¨ Hur ser invånare i Västra Götaland på olika regionala frågor? Vilka frågor har stor betydelse och vilka ses som mindre intressanta? Vilken betydelse ges de frågor som rör transportinfrastruktur av allmänheten? ¨ Vilken bild har viktiga aktörer utanför regionen av Västra Götalandsregionen och dess arbete med transportinfrastrukturfrågor? ¨ Hur upplever de utomregionala aktörerna att information/kommunikation kring arbetet med transportinfrastrukturfrågor fungerar idag, sett ur det egna perspektivet? ¨ Hur kan en kommunikationsstrategi formuleras för att främja arbetet att få 50 miljarder på 10 år till regionens transportinfrastrukturutveckling? Material och metod: Genom kvalitativa telefonintervjuer undersöktes de utomregionala respondenternas uppfattning i frågorna. SOM-rapport 23 (1998) fungerade som underlag för att besvara vilken åsikt regionens invånare har i olika frågor. Huvudresultat: Västra Götalandsregionen har ett problem i den image som regionen har hos utomregionala respondenter. Invånare i regionen identifierar sig inte med den nya regionen och har lite kunskap om regionens arbete med utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Dessa problem bör hanteras innan en ny kommunikationsstrategi tas i bruk. Nyckelaspekter ur strategin: ¨ Omvärldsanalys skall ske kontinuerligt, både för god framförhållning och för identifikation av viktiga målgrupper. ¨ Det är centralt för ett lyckat arbete med att skapa opinion och utöva lobbying i frågan genom att låta olika intressen få möjlighet att delta. En ”win-win” lösning skall vara målet för samarbete. ¨ Slutmålet måste vara tydligt. ¨ Budskapet skall vara tydligt och återkomma genom ett antal olika kanaler, både formella och informella och direkt, indirekt. ¨ Målgrupper väljs för varje specifik fråga med hjälp av den pågående omvärldsanalysen. ¨ Kanaler/metoder/åtgärder kan var en kombination av olika slags information (olika stimuli), vilket ökar chansen till uppmärksamhet. Informationen kan ges direkt och indirekt. ¨ Ansvaret skall ligga direkt under ledningsnivå. Tjänstemäns och politikers olika roller och ansvar bör vara klarlagda. ¨ Tidsplanen för utvärderingen bör i stort följa den tidsplan som gäller för det övriga arbetet inom området.

Abstract Titel: Att utvärdera webbplatser Författare: Annika Klemming Kurs: D-uppsats, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 72 Handledare: Bengt Johansson och Annika Bergström (Göteborgs universitet), Ulf Asklin och Henrik Löfving (Scandinfo Marketing Research) Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur man går tillväga för att utvärdera webbplatser samt att föra en diskussion om de olika angreppssättens för- och nackdelar. Metod: Kvalitativa informantintervjuer Material: Intervjuer med tio personer som arbetar med webbplatsutvärderingar på Icon Medialab, Infratest Burke, Net Survey Bolinder, Nomos Mana-gement, Orange Interactive och Scandinfo Marketing Research Resultat: Samtliga intervjuade företag använder sig av flera alternativa metoder när de utvärderar webbplatser. De metoder som är vanligast är webb–enkäter, e-mailenkäter, fokusgruppsintervjuer samt användbar-hets-tester i kombina-tion med individuella intervjuer. Webbenkäter använ-des tidigare i hög utsträckning, men anses idag ha låg tillförlitlighet även av vissa av de företag som använder dem. Anledningen är att bortfallet som regel är mycket stort och att det inte finns någon möj-lighet att analysera sitt bort-fall. E-postenkäter är en säkrare metod som förmodligen kommer att bli allt vanligare. Webbenkäter och e-postenkäter används främst för få svar på enklare frågor om hur webb-platsens använd-barhet och innehåll upp-fattas. Fokusgruppsintervjuer, både traditionella och via Internet, görs för att ta reda på användarnas behov och önskemål. Användbarhetstester i kombination med individuella intervjuer görs av alla intervjuade företag med undantag av Net Survey Bolinder. Vid använd-barhetstesterna tar man hänsyn till både användarens egen upplevelse av webbplatsen och till hur hon eller han lyckas genomföra vissa på förhand bestämda uppgifter. Betoningen läggs dock ofta på den subjektiva upple-velsen. Varumärkets kommunikation är förutom användbarheten det som de inter-vjuade företagen lägger störst kraft på att utvärdera.

Abstract Titel: Kommunikation skapar tillgänglighet — hur man kan överbrygga avstånd mellan Göteborgs museer och deras publik Författare: Hanna Holmqvist Kurs: Fortsättningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att ta fram en strategisk plattform för Göteborgs museers marknadskommunikation, där museets publika verksamhet kan göras tillgänglig för fler grupper, genom att undersöka både organisationens och publikens förutsättningar för ett ökat deltagande. Metod: Fallstudie med statistisk databearbetning, dokumentanalys och intervjuer Material: SOM Västra Götaland 1998, ett urval rapporter och andra dokument från Göteborgs Stads Kulturförvaltning, Göteborgs Museer och Internetkällor, intervjuer med informationsansvariga vid Göteborgs museer samt tidigare forskning om museers publik och erbjudande Resultat: Utgångspunkten för en framtida diskussion om museernas marknadskommunikation är att man inte kan separera publik verksamhet och kommunikation om densamma på det sätt som man gör idag. En förvirrad målstyrning, avsaknad av riskkapital för utveckling av den publika verksamheten och kommunikationen och en organisationskultur som inte är särskilt publikorienterad är de främsta problemen för att en kommunikationsstrategi med sikte på publikens intresse och motivation för museet och ett vidgat deltagande skall realiseras. Publikarbetet på museerna är idag eftersatt och undersökningen har utgjort ett första steg mot en mer sofistikerad analys av göteborgarna som museipublik. Resultaten visar att museerna har goda förutsättningar att få ökat deltagande. Det är främst i de yngre grupperna och i familjehushållen som man kan skönja ett behov och intresse för kulturverksamheter och där det kan vara lönsamt att gå vidare. Göteborgarna är överlag också kulturintresserade och kulturklimatet verkar vara positivt trots de senaste årens debatt. Museer beskrivs ofta som otillgängliga och jag har inte själv undersökt huruvida detta stämmer på Göteborgs museer. Resultaten pekar emellertid på att museibesöken inte motsvarar intresset för kultur och det tyder på att museerna har en mindre publik än vad de skulle kunna ha. I dagsläget är det för tidigt att säga hur man skall vidga deltagandet annat än utifrån teorier på området men det är klart att både kommunikationsfunktionen och det publika arbetet inne på museet måste utvecklas för att bättre motsvara publikens behov och intressen. För att nå dit rekommenderar jag Kulturförvaltningen att tillsätta en tjänst som på heltid arbetar med målgrupper och andra publikfrågor för hela förvaltningen inkl. museerna. Dessutom anser jag att en referensgrupp eller liknade bestående av folk utifrån med denna kompetens tillsätts för att motverka den föremålsorienterade organisationskulturen och hjälpa till med utveckling av utställnings- och programverksamhet samt kommunikation. Till sist anser jag att en fond för riskkapital till publik verksamhet och kommunikation bör upprättas för att stödja arbetet.

Abstract Titel Utvärdering av webbplatsen volvo.com Författare Daniel Johansson Kurs Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2000 Handledare Annika Bergström och Larsåke Larsson Sidantal 65 Syfte Att utvärdera Volvos webbplats volvo.com med avseende på användarnas behovstillfredsställelse utifrån deras uppfattning om webbplatsens användbarhet (innehåll, form och funktion). Metod Kvantitativ enkät utlagd på webbplatsen. Material 461 svar från webbenkäten, svarsfrekvens 2 procent. Huvudresultat: Vilka besöker volvo.com? De som svarat på enkäten består främst av unga män (20-30 år) med förhållandevis stor Internetvana. De besöker webbplatsen i egenskap av kund eller studerande/arbetssökande och befinner sig i Europa eller Nordamerika. Männen utgör 80 procent av användarna. Nära hälften av de svarande (43 procent) uppger att de endast besöker volvo.com för att länka vidare till Volvo Cars. Målgruppernas fördelning bland användarna visar att aktieägare/kapitalmarknad är lågt representerad (2 % av besökarna). Studerande/arbetssökande svarar däremot för en stor del av besökarna (35 %). I övrigt följer målgrupperna Volvos rangordning ganska väl (kunder 25%). Hur ser användningen ut? Besöksfrekvensen är låg vilket innebär en minskad grad av interaktion med webbplatsen och därmed en lägre involvering och svagare relation till volvo.com och Volvo. Besökarna använder sig av webbplatsen för att informera sig. Vanligaste syftet med besöket bland de svarande var produktinformation och information om företaget AB Volvo. Mest ovanligt var att användarnas syfte var nöje/förströelse. Besökarnas användning är målinriktad och funktionell till sin karaktär. Användarna har en uppgift att utföra, finner vad de söker och försvinner från webbplatsen. De delar som flest användare besöker oftast är News/Info, Volvo Group samt Press Releases. Användarnas attityder Användarna ger volvo.com ett högt helhetsbetyg vilket tyder på att webbplatsen tillmötesgår kunden/användarens behov tillfredsställande. Men, användarna upplever problem med att navigera vilket sannolikt beror på otydliga navigeringshjälpmedel och kognitiv överbelastning. Användarna efterlyser även ökade kommunikationsmöjligheter och funktioner av mer förströelsekaraktär. Slutsatser Webbplatsen har många träffar men har problem med att få besökarna att komma tillbaka och på så sätt stärka relationen. Min uppfattning är att webbplatsens karaktär av informationssajt leder till ett funktionellt beteende som inte ger utrymme för en engagerande relation mellan användaren och Volvo. Dessutom upplever användarna problem med att navigera vilket gör att de söker alternativ eller i vissa fall inte återkommer alls. Vad som orsakar de problem som finns är alltså webbplatsens karaktär, brist på individualisering och något otydliga navigeringshjälpmedel. Problemen är således inbyggda i webbplatsens system och grundstruktur.

Magisteruppsats inom Medie- och kommunikationsvetenskap Titel: TV-kanalpreferenser, ett karaktärsval. En studie av valet av TV-kanaler och nyhetsprogram i Göteborgs kommun 1999 Författare: Karoline Axelson Intern och extern handledare: Anders Lithner Datum: 2000-06-07 Ämnesord: TV-kanalkaraktärer, smak, socioekonomi, TV-publik, nyhetsprogram Sammanfattning En stor förändring på TV-området är ökningen av antalet kanaler. På ett drygt decennium har Sverige övergått från ett etermedielandskap där public serviceverksamhet var så gott som helt dominerande till ett blandsystem, där den privata sektorn inom radio och TV håller på att expandera kraftigt. Denna studie utförs för SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det från SOM-institutet givna uppdraget innebär att: undersöka TV-kanalval utifrån TV-kanalernas olika karaktärer. Detta är uppsatsens makrosyfte. Mikrosyftet består i att utifrån ett kultur- och smaksociologiskt perspektiv studera vem som väljer vilken TV-kanal. Det innebär att jag studerar hur människors TV-kanalval kan sättas i samband med demografiska och socioekonomiska skillnader, medievanor och individualiseringsgrad. För att konkretisera val av TV-kanaler utifrån dess karaktärer studerar jag även vem som väljer att se vilka nyhetsprogram. Valet av nyhetsprogram studeras också utifrån demografiska och socioekonomiska skillnader, medievanor och individualiseringsgrad. För att uppnå detta syfte bearbetar jag ett antal frågeställningar. De övergripande frågeställningar som svarar mot makrosyftet är: Hur hänger de olika nyhetsprogrammen och TV-kanalerna ihop ? Hur hänger TV-kanalerna ihop ? Hur hänger nyhetsprogrammen ihop ? De delfrågeställningar som svarar mot mikrosyftet är, vad gäller TV-kanaler: Vem tittar på respektive TV-kanal, utifrån demografiska och socioekonomiska variabler, medievanor och individualiseringsgrad ? Hur ser sambanden ut mellan olika TV-kanaler och ovan nämnda variabler ? För nyhetsprogram gäller delfrågeställningarna: Vilka tittar på respektive nyhetsprogram utifrån demografiska och socioekonomiska variabler, medievanor och individualiseringsgrad ? Vilka nyhetsprogram hänger ihop utifrån ovan nämnda variabler variabler ? Min kvantitativa studie baserar jag på det datamaterial som samlades in inom ramen för den vid Göteborgs universitet årligen genomförda SOM-undersökningen. Resultaten visar att SVT1, SVT2 och TV4 utgör basen i göteborgarnas TV-tittande. Resultaten visar också att man kan dela in kanalerna och nyhetsprogrammen i tre olika dimensioner. Det finns en public servicedimension och en kommersiell dimension. Men man ser även en mellandimension som utgörs av TV4 och dess nyhetsprogram. Således kan man dra slutsatsen att public servicedimensionen och mellandimensionen är grunden i göteborgarnas TV-tittande. Men vilken inriktning

Abstract Titel Utbildning Göteborg – En läsvärdesundersökning av utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg Författare Cecilia Olsson Kurs Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, vårterminen 2000 Syfte Att undersöka vad personalen på utbildningsförvaltningen i Göteborg anser om personaltidningen Utbildning Göteborg. Undersökningen fokuserar på att utreda vilket bemötande denna relativt nystartade personaltidning fått hos personalen på utbildningsförvaltningen. Centrala frågor har varit om de anställda nås av Utbildning Göteborg, om de läser personaltidningen och i så fall vilket material tar man del av? Lyckas personaltidningen kommunicera de budskap som är avsikten? Vad personalen i övrigt anser om personaltidningens innehåll och utformning. Metod och material Jag har sänt ut en enkät med frågor om utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg till ett slumpmässigt urval av personalen på utbildningsförvaltningen. Frågorna avser medarbetarnas kännedom om Utbildning Göteborg och åsikter om distributionen av den, vad de anser om personaltidningens innehåll liksom frågor om dess utformning. Huvudresultat Resultatet visar att flertalet av medarbetarna på utbildnings förvaltningen känner till och läser sin personaltidning Utbildning Göteborg och är nöjda med det sätt på vilket den distribueras. Personalen saknar viss information om deras framtida arbetssituation. Medarbetarna på utbildningsförvaltningen anser i viss mån att Utbildning Göteborg uppnår sitt syfte att informera och inspirera. Vad beträffar Utbildning Göteborgs syfte att förmedla utbildningsförvaltningens mål, policy och strategi lyckas Utbildning Göteborg mycket bra. Utbildning Göteborg uppnår dock ej syftet att skapa helhetssyn och gemensam identitet. Vad beträffar tidningens exteriör är personalen nöjd men anser att den skulle stå sig bättre i konkurrensen med annat informativt material som når dem, om den vore lite mer färgglad. Utbildning Göteborg bör därför öka sin andel material om vilka beslut som fattats högre upp i organisationen med betydelse för personalens framtid på sin arbetsplats, liksom inta ett mer kritiskt granskande perspektiv i artiklarna. Utbildning Göteborg bör betona för personalen att deras åsikter om vad tidningen ska innehålla är mycket välkomna. Utbildning Göteborg bör också anta ett starkare helhetsperspektiv på organisationen för att öka sitt läsvärde.