Kategoriarkiv: MKV-Magisteruppsats
Digital-TV, etern i förändring
Internkommunikation på Sveriges riksbank 1998
Två medier – en publik,
Volvo Company Philosophy
Göteborgares bild av Svenska Mässan
Abstract Titel: Göteborgares bild av Svenska Mässan – en studie av Mässans image Författare: Anna Maria Söderberg Handledare: Lena Anderson (internt) och Björn Hultman (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: vt 1999 Syfte: Att undersöka göteborgares bild av, och syn på Svenska Mässan. Genom att undersöka vilken image Svenska Mässan har hos dessa grupper, kan Mässan använda resultatet i arbetet med att utarbeta en enhetlig profil. Frågeställningar: 1. Varför besöker, eller besöker inte, de olika grupperna Svenska Mässan? 2. Vilken bild har de av Svenska Mässan som institution/företeelse i Göteborg? 3. Vilken bild har de av Svenska Mässans mässor, kongresser och annan verksamhet? Material och metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer med fyra olika grupper i Göteborg; ungdomar ur en gymnasieklass, pensionärer samt yrkesarbetande på en privat arbetsplats (Volvo Personvagnar) och en offentlig arbetsplats (Askims stadsdelsnämnd). I varje grupp deltog sex personer, tre män och tre kvinnor (två kvinnor och fyra män bland ungdomarna). I arbetsplatsgrupperna var det även en relativt jämn fördelning vad gäller yrken och ålder. Intervjuerna pågick i en till två timmar och jag som intervjuare såg till att alla var delaktiga i diskussionen så långt det gick. Jag utgick från en intervjuguide för att vara säker på att få vissa frågor besvarade, för att kunna besvara mitt syfte. Dessa frågor var dock endast en grund, vilken utvecklades med hjälp av mina följdfrågor, men även av deltagarnas egna inlägg och funderingar. Huvudresultat: Resultatet visar att skillnaden mellan de olika åldersgrupperna inte var så stor vad gäller deras bild av Svenska Mässan. De har alla en relativt positiv bild av Svenska Mässan och anser att Mässan är viktig eller mycket viktig för Göteborg som stad, men även för dem som individer. Pensionärerna var de som var mest positiva till Mässan, vilket bottnar i att de under lång tid besökt olika mässor och kunnat följa med i utvecklingen och vid till exempel ombyggnader. De visade sig även ha starka minnen och känslor kopplade till Svenska Mässan och området där omkring. Ungdomarnas bild var mer positiv än vad jag hade väntat mig. De besökte också mässor kontinuerligt, vilket delar av de båda yrkesgrupperna inte gjorde. Ungdomarna var dock den grupp som var minst övertygad om Svenska Mässans betydelse för Göteborg. Den bild som de olika grupperna hade visade sig ligga i upplevelsen av de olika mässor de besökt genom åren. Det var dessa enskilda mässor som de alla förknippade med Mässan. De negativa synpunkter grupperna trots allt hade, handlade därför också i stort om de problem som uppstår runtomkring eller inne på de olika mässorna, samt att de ansåg att vissa mässor kvalitetsförsämrats.
En jämförande analys av Linköpings-, Sveriges lantbruks- och Örebro universitets studieinformation
Abstract Title A comparing analysis of the information efforts for student recruitment between Linköping University and The Swedish University of Agricultural Sciences and Örebro University. Author Annsofie Lund Course Graduate studies in Media and Communication Science, spring -99 Purpose To compare the three universities central information efforts for student recruitment and to see if these efforts lead to a better recruitment. Framing of the problem · How do the profile and image look like at the three universities? · How do the universities information efforts for student recruitment look like? · Have any changes occurred over time in the universities information efforts for student recruitment? · Can any parallels be drawn between the recruitment efforts and the number of first-hand choice applicants at each university respectively? Method Qualitative interview and material analysis. Material Interviews with key persons at the universities information departments. Theoretical as well as empirical research regarding applicable information issues, such as internal information articles and external research both academic and professional, has been used. Conclusion Profile and image are important factors that can determine the success of the universities efforts for student recruitment. Profile and image must be in accordance with each other and be maintained continuously. The universities have strategically planned recruitment campaigns, which contains several similar elements. They all use course- and programme catalogues, exhibitions, open house invitations and upper secondary school missioning to attract new students. Linköping University concentrate on its educational catalogue. SLU applies a three-step recruitment strategy that takes the target groups knowledge of the university into consideration. They also emphasise personal meetings. Örebro University use the course and program catalogue as their main product but I think that what makes them special is their videos. It has not been any big changes generally in the recruitment efforts. The numbers of applicants increased in 1997, which can be derived from the increase resources spend on recruitment efforts in 1996. Key-words persuasion, profile, image, recruitment of students
Hur kommunicerar luftfartsverket med sina grannar?
Renova, för kännedom
Abstract Titel: Renova, för kännedom. En kvantitativ kampanjutvärdering. Författare: Karin Kristenson Handledare: Intern: Larsåke Larsson Extern: Eva Adersjö Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap: Påbyggnadskursen. Institutionen för journalistik och masskommunikation. G.U. Termin: Vårterminen 1998 Syfte: Syftet är att undersöka i hur hög grad och med hjälp av vilka informationskanaler bolaget skapat kännedom om Renova hos f.d. Renhållningsverkets företagskunder. Metod: Kvantitativa telefonintervjuer. Material: 110 intervjuer. Huvudresultat: Den grundläggande faktainformationen om namnbyte och sammanslagning har nått fram i hög grad, medan de uppgifter som berör själva verksamheten inte uppmärksammats av företagskunderna i lika stor utsträckning. Det finns därmed ett glapp mellan den profil som Renova sänder ut via sitt informationsmaterial och det sätt som kunderna uppfattar och känner till bolagets verksamhet.
