ABSTRACT Titel: Tidningar i förändring. Utveckling och drivkrafter i BLT, DN, GP och SDS 1987-1997 Författare: Katarina Misic Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs (magisternivå) vårterminen 1998, Göteborgs Universitet Syfte: Att utifrån fyra dagstidningar – Blekinge Läns Tidning, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet — ringa in några av de utvecklingstendenser som präglat den svenska dagstidningsmarknaden under en tioårsperiod och utifrån dessa påvisa viktiga drivkrafter för tidningsverksamheten. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och intervjuer Material: Första veckan i mars 1987 och 1997 i BLT, DN, GP och SDS samt intervjuer med respektive tidning. Huvudresultat: De undersökta tidningarna har alla genomgått grundliga förändringar under den aktuella tioårsperioden. Det går framförallt att urskilja tre utvecklingstendenser som återfinns i olika utsträckning hos alla fyra tidningar. För det första har tidningarna fokuserat sig kring formförändringar, framförallt ifråga om sektionering och uppdelning av tidningen i flera delar, men även i fråga om presentationen av sidorna där översiktlighet och tydlighet uppnås genom typografiska hjälpmedel som rubriksättning, men även färg, grafik och vita ytor. BLT är den tidning som gjort de mest synliga formförändringarna genom att gå över från fullsideformat till tabloid. För det andra har tidningarna blivit mer uppmärksamma kring tidningens användarfunktion, d v s hur läsaren använder sig av tidningen och hur förändringar i människors vardag och samhället i stort kan tänkas påverka detta. Läsarundersökningar och omvärldsanalyser är numera självklara instrument för att uppnå större kunskap om tidningarnas läsarkrets. DN är den tidning som i utvecklandet av sina framtida strategier fokuserat sig mest kring användarfunktionen. För det tredje har tidningarnas målgruppstänkande ökat. Konkurrensen från andra medier har medfört att dagstidningarna tvingats gå utanför sin traditionella nyhetsroll och bredda tidningens ämneskategorier, framförallt inom områden som rör människors vardag och privatliv. Bakom innehållsbreddningen ligger även en målmedveten målgruppssatsning, framförallt från SDS och GP som tidigt avsatte en särskild del åt nyttiga och mjuka ämnen. Vare sig drivkrafterna har varit konkurrens från andra tidningar och medier, teknisk utveckling, ägarbyten, anpassning till befintlig teknik, eldsjälar eller noggrant planerade strategier, har förändringarna satt sina spår i de undersökta tidningarna. Tidningarna har under en tioårsperiod gått mot en högre färgsättning, både vad gäller bilder och övrig text, större utrymme för text och färre annonsdominerade sidor samt en profilering i fråga om innehållet. Denna utveckling kan ses som ett resultat av jakten på konkurrensfördelar, men det är också etttecken på att tidningarna allt mer fokuserar sina resurser kring kundvård genom att arbeta mot bättre kvalité och service. Drivkrafterna är dock inte entydiga, snarare ett resultat av en komplex kedja av orsak och verkan. Därmed blir det också svårare att förutsäga vilka åtgärder som kommer ge de bästa effekterna, d v s ge tidningen fler läsare. Tidningsverksamheten idag tycks allt mindre handla om maggropskänsla och allt mer om sofistikerade strategier baserade på noggranna kartläggningar och undersökningar av marknaden, tidningens kundkrets och deras förväntade krav.

Titel Kommunikation i en mångkulturell kontext Författare Androniki Arias Färdigställt ht 1999 Handledare Larsåke Larsson (Göteborgs universitet) & Ulf Källström (Göteborgs Stadskansli) Abstract Syftet med denna uppsats var att studera till vilken grad Göteborgs stad har medvetandegjort den kulturella mångfalden hos Göteborgs invånare och i vilken utsträckning man tar hänsyn till den mångkulturella mångfalden i sin informationsverksamhet. Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Undersökningsgruppen har varit informationsverksamma i Göteborgs stad d v s stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar. Som teoretisk referensram används Melvin L. DeFleurs, historiska beskrivning av kultur och kommunikation, L. Naylors och C. Calloways m. fl. kulturdefinition, John Fiskes definitioner av kommunikation och William B. Gudykunsts definition av interkulturell kommunikation. Efter data-insamlingens slutskede fick jag ge upp mina ursprungliga ambitioner om en totalundersökning. Detta berodde på vissa praktiska förfaringsproblem. Mitt resultat bygger på 37 enkätsvar och inte på någon strikt statistisk säkerhet, eftersom jag ej heller kunnat kontrollera säkerheten i efterhand. Mina slutsatser kan visa på tendenser beträffande i vilken grad den kulturella mångfalden är känd och om man använder sig av ett interkulturellt perspektiv i Göteborgs Stads informationsverksamhet. Det jag har kommit fram till är att de informationsverksamma inom Göteborgs stad (stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar) har inte kognitivt internaliserat den kulturella mångfalden. Emellertid framhäver de en skillnad mellan intrakulturell och interkulturell kommunikation. Skillnaden tycks bero mera av teoretiska kunskaper snarare än praktiska erfarenheter. Detta leder till min slutsats att kunskap om kulturell bakgrund av de större grupper som finns i Göteborg inte i någon större utsträckning är närvarande i informations-verksamheten. Ett undantag utgörs dock av den kommunala förvaltning som arbetar med flyktingar och invandrare. Nyckelord Kultur, kommunikation, intrakulturell, interkulturell, informationsverksamma, mångkulturell kontext, kulturell mångfald

Abstract Titel: Information i Göteborgs stad Backa En kvantitativ studie av den övergripande informationssituationen med inriktning på tre skriftliga kanaler inom Göteborgs stad Backa Författare: Eva Berggrén Handledare: Lena Anderson (Göteborgs universitet) Monica Janebäck Forsell (Göteborgs stad Backa) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 1998 Syfte: Att undersöka hur de anställda inom Göteborgs stad Backa uppfattar dels den övergripande interna informationssituationen, dels tre skriftliga kanaler som används av förvaltningsledningen. Huvudresultat: Muntliga informationskanaler är de vanligaste informationskällorna både vad gäller hur personalen får och söker information. Många önskar också mer information direkt från ledningen vilket skulle ge förståelse och kunskap om organisationen. Den information som når personalen anser man är bra, trovärdig och aktuell men man önskar att den skulle ges ut oftare. Personal som är tjänstledig får ingen information eftersom de inte besöker arbetsplatsen. Majoriteten bland personalen läser veckobladet och man önskar information centrerad till Backa. De flesta läser personaltidningen och majoriteten vill att den ska komma ut oftare än idag, gärna en gång i månaden. Tidningens främsta funktion är att ge kunskap om verksamheten anser personalen. Hushållstidningen läses av färre inom personalen än tidigare skrifter beroende på att dess huvudsakliga målgrupp är de boende i stads-delen. Många av de anställda påpekar att de bor i andra stadsdelar och därför inte är intresserade av tidningen. Den har dock en viktig funktion i mötet mellan organisationen och brukarna. Det förekommer ryktesspridning inom organisationen och de anställda tror att en hel del information stannar på vägen ut till de olika delarna. De svarande på enkäten anser att informationen är knapp men man vill inte ha kvantitet utan kvalité.