Titel Kommunikation i en mångkulturell kontext Författare Androniki Arias Färdigställt ht 1999 Handledare Larsåke Larsson (Göteborgs universitet) & Ulf Källström (Göteborgs Stadskansli) Abstract Syftet med denna uppsats var att studera till vilken grad Göteborgs stad har medvetandegjort den kulturella mångfalden hos Göteborgs invånare och i vilken utsträckning man tar hänsyn till den mångkulturella mångfalden i sin informationsverksamhet. Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Undersökningsgruppen har varit informationsverksamma i Göteborgs stad d v s stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar. Som teoretisk referensram används Melvin L. DeFleurs, historiska beskrivning av kultur och kommunikation, L. Naylors och C. Calloways m. fl. kulturdefinition, John Fiskes definitioner av kommunikation och William B. Gudykunsts definition av interkulturell kommunikation. Efter data-insamlingens slutskede fick jag ge upp mina ursprungliga ambitioner om en totalundersökning. Detta berodde på vissa praktiska förfaringsproblem. Mitt resultat bygger på 37 enkätsvar och inte på någon strikt statistisk säkerhet, eftersom jag ej heller kunnat kontrollera säkerheten i efterhand. Mina slutsatser kan visa på tendenser beträffande i vilken grad den kulturella mångfalden är känd och om man använder sig av ett interkulturellt perspektiv i Göteborgs Stads informationsverksamhet. Det jag har kommit fram till är att de informationsverksamma inom Göteborgs stad (stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar) har inte kognitivt internaliserat den kulturella mångfalden. Emellertid framhäver de en skillnad mellan intrakulturell och interkulturell kommunikation. Skillnaden tycks bero mera av teoretiska kunskaper snarare än praktiska erfarenheter. Detta leder till min slutsats att kunskap om kulturell bakgrund av de större grupper som finns i Göteborg inte i någon större utsträckning är närvarande i informations-verksamheten. Ett undantag utgörs dock av den kommunala förvaltning som arbetar med flyktingar och invandrare. Nyckelord Kultur, kommunikation, intrakulturell, interkulturell, informationsverksamma, mångkulturell kontext, kulturell mångfald

Abstract Titel: Information i Göteborgs stad Backa En kvantitativ studie av den övergripande informationssituationen med inriktning på tre skriftliga kanaler inom Göteborgs stad Backa Författare: Eva Berggrén Handledare: Lena Anderson (Göteborgs universitet) Monica Janebäck Forsell (Göteborgs stad Backa) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 1998 Syfte: Att undersöka hur de anställda inom Göteborgs stad Backa uppfattar dels den övergripande interna informationssituationen, dels tre skriftliga kanaler som används av förvaltningsledningen. Huvudresultat: Muntliga informationskanaler är de vanligaste informationskällorna både vad gäller hur personalen får och söker information. Många önskar också mer information direkt från ledningen vilket skulle ge förståelse och kunskap om organisationen. Den information som når personalen anser man är bra, trovärdig och aktuell men man önskar att den skulle ges ut oftare. Personal som är tjänstledig får ingen information eftersom de inte besöker arbetsplatsen. Majoriteten bland personalen läser veckobladet och man önskar information centrerad till Backa. De flesta läser personaltidningen och majoriteten vill att den ska komma ut oftare än idag, gärna en gång i månaden. Tidningens främsta funktion är att ge kunskap om verksamheten anser personalen. Hushållstidningen läses av färre inom personalen än tidigare skrifter beroende på att dess huvudsakliga målgrupp är de boende i stads-delen. Många av de anställda påpekar att de bor i andra stadsdelar och därför inte är intresserade av tidningen. Den har dock en viktig funktion i mötet mellan organisationen och brukarna. Det förekommer ryktesspridning inom organisationen och de anställda tror att en hel del information stannar på vägen ut till de olika delarna. De svarande på enkäten anser att informationen är knapp men man vill inte ha kvantitet utan kvalité.