Abstract saknas. Uppsatsen finns digitalt

Abstract Titel: In whose interest? A study of journalists’ view of their responsibilities and possibilities within the main stream press in Sri Lanka. Author: Anna Bolin Supervisor: Phil. Dr. Ingela Wadbring Course: Master Course, Media and Communication, Spring 2006 Aim: The aim is to investigate the journalists’ image of what role the press should have and could have in the Sri Lankan society. Method: Eighteen in-depth interviews with journalists (news editors and reporters) at six main stream newspapers in all three languages in Colombo, Sri Lanka. Three state-owned newspapers; The Dinamina, Thinakaran and Daily News. Three private newspapers; Lankadeepa, Virakesari and The Sunday Leader. Main result: Generally the journalists expressed the same opinion of the press as formulated in the policy documents they are said to follow; the Code of Ethics and the Media Charter. These stresses the press should be sensitive to the needs of the reader, work in the public interest, take social responsibility and generally uphold a high international standard. This is the ideal role the press should have in the society, though the reality looks different. Some of the journalist, especially working in the state owned newspaper thought they were rather working in the interest of the politicians than the public. Many also do not think they are taking social responsibility they could. When it comes to what role they could have the picture is more scattered. The interpretations and examples of what it means to work in the public interest and to take responsibility. Also the obstacles differed between the newspapers. This could be a political agenda, threats, lack of access to correct information, a strong tradition of self-censorship, appointments of unqualified personnel, early deadlines and a tradition of “telephone journalism”. This raises problematic aspects of a free and independent press, which is seen as necessary if it ought to work for a democratic process. To sum up, there were several issues that need to be highlighted and brought into discussion in the news room, such as community feelings or the definition of truth. There is also an urgent need about how rather than why public interest and social responsibility is taken. Finally there is also a need for a raised understanding and discussion about the public’s wants and needs.

Titel Ett klimat för miljönyheter? Miljöjournalistiken i Rapport 2006 Författare Christoffer Bremefors Kurs Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2007 Syften Den kvantitativa innehållsanalysens syfte är att undersöka hur televisionens miljöjournalistik såg ut i Rapport år 2006, vilket är en uppföljning av två tidigare studier som har gjorts vid JMG – Gröna nyheter (1996) av Monika Djerf Pierre samt Frågan som försvann? (2000) av Axelsson och Pettersson. Den kvalitativa textanalysens syfte är att undersöka vilka narrativ som förekommer i nyhetsinslag om klimatfrågan i Rapport år 2006, samt om och i så fall hur detta kan leda till en hegemonisk representation av en specifik miljöideologi. Metoder Kvantitativ innehållsanalys respektive kvalitativ textanalys Material Den kvantitativa innehållsanalysen bygger på ett totalurval av miljöinslagen i Rapports huvudsändningar år 2006. Den kvalitativa textanalysen bygger på ett urval av miljöinslag som behandlar klimatfrågan och är hämtade från ovanstående urval. Huvudresultat Den kvantitativa innehållsanalysen: Miljöjournalistikens dagordning har generellt sett inte genomgått några omvälvande förändringar sedan år 2000, men visar tecken på att ha förstärkt den ”privatisering” av miljöfrågan som har observerats av tidigare studier. Miljöfrågan är etablerad och normaliserad på den miljöjournalistiska dagordningen, och miljöjournalistiken har gått mot att alltmer ta upp allmänna miljöproblem och -frågor på dagordningen. Dessutom har miljöjournalistiken, i överensstämmelse med journalistiken i allmänhet, gått mot en rapportering som alltmer fokuserar på att beröra publiken. Detta åstadkoms främst genom en personifiering av nyheterna, vilket bidrar till privatiseringen av miljöfrågan. Den kvalitativa textanalysen: Klimatfrågans narrativ i Rapport år 2006 inrymmer endast delvis en kommersialiserad miljöjournalistik. Vissa faktorer stämmer väl överens med en ökad kommersialisering, medan andra är traditionella uttryck för public service-journalistik, vilket stämmer med den svenska TV-journalistiken generellt. I narrativen dominerar de marknadsorienterade miljöideologierna, samtidigt som de kritiska knappt förekommer alls. Narrativen är inte kritiska till miljöideologierna, utan dessa är den naturliga vägen. På så sätt kan man se inslagen om klimatfrågan som de dominerande miljöideologiernas hegemoniska instrument. Slutsatsen är att den ekologiska moderniseringen förefaller premieras i inslag om klimatförändringarna.

Abstract Titel: Svart på rosa Författare: Christian Johansson och Lotta Josefson Handledare: Magnus Fredrikson Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Att undersöka hur företag skildras i ekonomimedia med avseende på företags ansvar och företagens roll i samhället. Frågeställningar: Vilka olika typer av ansvar är huvudfokus i innehållet när företag skildras och hur ges de olika typerna av ansvar uppmärksamhet i förhållande till varandra? Vilka sakområden kopplade till företag och deras verksamhet skildras och hur ges de olika sakområdena uppmärksamhet i förhållande till varandra? Material och metod: En kvantitativ innehållsanalys av artiklar och notiser från Dagens Industri publicerade under åren 2004-2006 Huvudresultat: I det undersökta materialet skildras företag genomgående med ett ekonomiskt huvudfokus och ekonomiska sakområden förekommer i en dominerande utsträckning i enheterna. Också juridik förekommer i enheterna, men i en mycket begränsad andel. Detta innebär att materialet speglar en syn på företagens ansvar som i huvudsak ekonomiskt och i viss mån juridiskt, medan skildringar av företags etiska och filantropiska ansvar är frånvarande. Synen på företagens roll i samhället som skildras är att företag ska gå med ekonomisk vinst och leverera de produkter och tjänster som kunderna vill ha samt följa de lagar som finns.

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerliga landsortspressens lokala innehåll 1927-2007 Författare: Diana Jacobsson Kurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Vårterminen 2008 Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokala rapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden 1927-2007 Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalys Material: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titel Huvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats – från att under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan av artiklar som behandlar internationella och nationella händelser – till att tydligt dominera tidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid. Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarna har gått från att vara ett partipolitiskt organ med ”global” blick och världshändelser i fokus – till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst.

Abstract Titel: Partiernas press. En studie av politisk opinionsbildning, svenska ledarskribenter och den ”egentliga” partipressen. Författare: Jonas Ohlsson. Kurs: Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen (D). Termin: Vårterminen 2006. Syfte: Att belysa vilken roll de tre dagstidningarna Aktuellt i Politiken, Kristdemokraten och NU Det liberala nyhetsmagasinet har i den del av den politiska opinionsbildningen som förs på dagspressens ledarsidor. Metod: Kvalitativa intervjuer; kvantitativ enkätundersökning. Material: Intervjuer med de tre tidningarnas respektive chefredaktörer; enkätundersökning bland ledarskribenter på landets morgontidningar med sex- eller sjudagars utgivningsfrekvens (antal respondenter 74; svarsfrekvens 65 procent). Huvudresultat: Av intervjuerna med de tre chefredaktörerna framgår att de tre partitidningarna, AiP, Kristdemokraten och NU, inte har samma målsättningar med det kommenterande materialet på deras respektive ledarsidor: AiP:s huvudsakliga målsättning är att förmedla partinära argument och opinioner till de egna partileden; Kristdemokraten vill utgöra en kristdemokratisk röst i den politiska opinionsbildningen, varför ambitionen är att tidningens ledarsidor ska nå reportrar på andra tidningar; NU:s primära mål är att påverka folkpartiets politik och tidningen vill således utgöra en fristående röst i debatten som den förs inom partiet. Resultaten visar att en majoritet av ledarskribenterna i sin dagstidningskonsumtion i alla fall i någon omfattning inkluderar en eller fler av de tre partitidningarna. Samtidigt framgår att partifärgen på respondenternas tidningar är den enskilda faktor som har klart störst betydelse för hur de förhåller sig till tidningarna. De socialdemokratiska skribenterna är de flitigaste AiP-läsarna och är samtidigt den grupp som i de flesta aspekter ger tidningen bäst omdömen. Samma sak kan i hög grad sägas om de liberala skribenternas förhållande till NU. Såväl AiP som NU (som båda är del av större politiskt definierade pressfärer) attribueras samtidigt störst betydelse av de skribenter som tydligast ger uttryck för ett nära förhållande till socialdemokraterna respektive folkpartiet. Bland de skribenter där närheten till de två partierna är att uppfattas som lägst är också inställningen till partitidningarna som mest kritisk. Vad Kristdemokraten beträffar så är resultaten mer jämnt fördelade – dock ges tidningen i allmänhet bäst omdömen av den moderata ledarskribentkåren. Resultaten visar vidare att trots att ledarskribenterna i hög grad tonar ner partitidningarnas betydelse, väljer de i relativt stor utsträckning att referera till dem på sina egna ledarsidor. Även om skillnaderna tidningarna emellan är relativt små, är det emellertid AiP som tillskrivs störst opinionsbildande betydelse av den samlade ledarskribentkåren; ett resultat som stärks av att tidningen är den som under den senaste månaden i klart högst grad förekommit på andra tidningars ledarsidor. Att partitidningarna, trots dessa skillnader, har betydelse för den politiska opinionsbildning som förs på andra tidningars ledarsidor kan därmed fastslås.

Titel: Den vikande skivförsäljningen – En statistisk analys av den svenska fonogramförsäljningen år 2000-2003 Författare: Henrik Agertz Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005 Syfte: Syftet är att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsäljningen år 2000 till år 2003 med hjälp av SOM-undersökningen på riksnivå. Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under åren 2000-2003. Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvändning har minskat sin CD-konsumtion i annan grad än de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte. Det finns en skönjbar, om än inte statistiskt säkerställd, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent på privat lokalradio inte har minskat sin CD-konsumtion i högre grad än de som lyssnar i mindre omfattning. Tvärtemot har de istället en potentiellt mindre nedgång i sin CD-konsumtion är de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero på att de lyssnar ofta har ett större musikintresse. Hos de som har tillgång till en DVD-spelare i hushållet finns det inte heller någon skillnad i minskningen av CD-konsumtionen mot de som inte har tillgång till DVD-spelare. Dessutom visar undersökningen att de som stått för den enda statistiskt säkra nedgången i sin CD-konsumtion är dem mellan 15 och 24 år som även, under både år 2000 och 2003, är de största CD-konsumenterna.

Abstract Titel ”Har ni nåt webbigt?” En fallstudie av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering: Redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärdering samt medielogik Författare Ulrika Hedman Kurs Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2006 Syfte Att studera Göteborgs-Postens flerkanalspublicering avseende redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärdering samt medielogik. Metod Intervjuer samt deltagande observation. Material Intervjuer med Göteborgs-Postens redaktionschef och tf avdelningschefen för webbredaktionen samt deltagande observationer på Göteborgs-Postens nyhetsredaktion och webbredaktion. Huvudresultat Göteborgs-Postens flerkanalspublicering sker i huvudsak i två kanaler – papperstidningen och nättidningen. Dessutom erbjuds publiken vissa mobiltjänster, men denna publicering är fortfarande under utveckling. Produktionen av nyheter till de papperstidningen och till nättidningen präglas av mycket skilda villkor; papperstidningens dagliga deadline och begränsade utrymme respektive nättidningens ständiga deadline och obegränsade utrymme. Dessa skilda villkor leder till att skilda arbets- rutiner har utvecklats, och de kräver en hög grad av planering och samarbete mellan de olika redaktionerna för att flerkanalspubliceringen ska fungera i praktiken. De två publiceringskanalerna präglas också av olika kriterier för nyhetsvärdering. Såväl pappers- som nättidningen väljer i första hand lokala nyheter och i andra hand styrs urvalet av TT:s bevakningslistor. Men det finns också webbspecifika kriterier för nyhetsvärdering: Det ska framför allt vara nytt, och dessutom gärna ett pågående skeende som ger möjlighet till en kontinuerlig och utbyggd rapportering. De skilda kriterierna för nyhetsvärdering är en följd av att de två publiceringskanalerna präglas av olika medielogik. Nättidningens mediedramaturgi (möjligheten till kontinuerlig publicering) gör att det nya och pågående skeenden favoriseras. Medieformatet ger möjlighet till hyper- textuella och multimediala nyhetspresentationer (vilket utnyttjas sparsamt) samt interaktiva inslag (vilket utnyttjas desto flitigare). Webbredaktionens arbetsrutiner och arbetsmetoder – och framför allt bristen på de båda resurserna personal och tid – leder till att enkla nyheter prioriteras. Enkla nyheter i det här fallet är sådana som lätt kan bekräftas från officiella källor, och som inte kräver omfattande redaktionellt arbete innan publicering.

Abstract Titel: 2dnsn: Omvärldsanalys av digital distribution av nordiska spel i Norden. Författare: Pirkko Väänänen Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet. Termin: VT 2006 Syfte: Att presentera och utvärdera de mest sannolika utvecklingslinjerna för digital distribution av nordiska spel på den nordiska marknaden. Metod: Informationssökning och fokusgruppsintervjuer. Slutsats: Jag fann stor likriktning i utformning bland existerande tjänster för digital distribution, trots stor möjlighet för variation. Casual spel; spel som spelaren snabbt kan ta till sig, förekom i högre grad än så kallade Core- eller Hard Core-spel; med hög inlärningströskel. Spelen distribuerades oftare i form av en nedladdningsbar installationsfil än som webbspel, det vill säga direkt körbara i webbläsaren. Teoretiskt sett borde möjligheterna för nordisk speldistribution att etablera sig och växa vara goda. Internetanvändningen är större och bredbandsinnehav är betydligt vanligare bland ungdomar i norden än i EU generellt. Tyvärr var dock attityderna i stort negativa mot laglig digital mediedistribution bland de nordiska ungdomar som deltog i min studie. I fyra av fem intervjuade grupper var piratkopiering ett vanligt förekommande fenomen. Inga kulturella/nationella skillnader inom norden kunde observeras här. Den enda grupp som stack ut något kom från en finsk småstad. De var något mer positiva till det nya distributions-sättet än genomsnittet.