Abstract Titel Den svenska landsortstidningen – En studie om format och ämnesvinjettering över tid. Författare Minna Airenne Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Syfte Syftet med undersökningen är att över tid kartlägga den svenska landsortspressens formmässiga och innehållsliga ämnesbredd. Metod Strukturerad kvantitativ innehållsanalys Material Elva svenska landsortstidningar samt material ur Åsa Nilssons och Ronny Severinssons (2000) undersökning Trender och traditioner i svensk dagspress 1987 – 1999. Huvudresultat De undersökta landsortstidningarna har förändrats till att bli allt mer mallade, där innehållet sorteras och vinjetteras. Format- och innehållsförändringar har skett successivt. Förändringarna har bland annat inneburit att allt fler landsortstidningar konverterat till det mindre tabloidformatet. De flesta tidningar har delat upp sitt innehåll i två ryggar och majoriteten av de undersökta högfrekventa tidningarna har en veckoregelbunden bilaga. Antalet ämnesvinjetter har ökat medan volymen för det redaktionella innehållsmängden över tid minskat en aning. Opinionsmaterialet, det lokala samt in- och utrikesnyheter prioriteras fortfarande högt bland landsortstidningarna. Över tid har prioritering av sport, TV och specialintressen ökat, bland annat genom introduktionen och ökningen av antalet ämnesbilagor. Landsortstidningarna präglas av stabilitet vilket innebär att förändringarna sker relativt långsamt och i små portioner.

ABSTRACT Titel: Musikjournaslistiska möjligheter – en feministisk analys och utvärdering av Musikbyråns (SVT) skildringar av kvinnliga musiker Författare: Stina E. Schedwin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att beskriva och utvärdera Musikbyråns skildringar av kvinnliga musiker Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys Material: Musikbyråns hemsida, www.svt.se/musikbyran, samt följande reportage från programmet: ’Mary Lou Lord’ ’Norah Jones’ ’Ane Brun’ ’Marit & Cecilia’ ’Svenskor på svenska’ ’Kvinnor blir äldre’ Huvudresultat: Denna undersökning visar att kvinnor är en avskild grupp i den diskurs som Mb reproducerar, och att denna grupp är kraftigt underordnad mannen. Av samtliga reportage under perioden september 2003 till april 2004 har nio procent (5 reportage) kvinnlig huvudaktör, 24 procent (13 reportage) både manlig och kvinnlig huvudaktör och 67 procent (37 reportage) manlig huvudaktör. I fem av sex reportage legitimeras inte den kvinnliga artisten/kvinnligt artisteri på ett fullständigt sätt. Det förekommer i stor utsträckning underminerande, genusrelaterade referenser och normen för god musik och värdefullt musicerande är manlig. I viss utsträckning påbjuds essentialistiska förklaringar till kvinnors underordnade situation. Det krävs omfattande förändringar för att Mb ska kunna leva upp till de normer som i uppsatsen ställs upp för hur musikjournalistik borde se ut ur ett diskurs- och genusperspektiv.

ABSTRACT Titel: Vems historia berättas? Genusperspektiv i SVT Fiktions dramaproduktioner under åren 2002 – 2004 Författare: Maud Willardsson Engström Kurs: Påbyggnadskursen (D) VT 2005 Antal sidor: 67 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket genusperspektiv som finns i dramaproduktionerna från SVT Fiktion i Stockholm. Det är två aspekter som undersöks i uppsatsen. Det är dels genusperspektivet i skapandet av produktionen, med koncentration på regissörer och författare, och dels genusperspektivet i innehållet. Metod: En kvantitativ sammanställning av författare och regissörer i dramaproduktionerna. En kvalitativ textanalys av innehållet i utvalda dramaproduktioner. Material: Underlag från SVT Fiktion i Stockholm för dramaproduktionerna under åren 2002-2004. Underlaget består av information om produktionerna och videoinspelningar av de 10 produktioner som ingår i den kvalitativa analysen. Resultat: Cirka hälften av produktionerna har manliga författare och cirka 20 procent har kvinnliga författare. Resterande del har en kombination av män och kvinnor som författare. Cirka två tredjedelar av produktionerna har manliga regissörer och cirka en tredjedel kvinnliga. I utvalda dramaproduktioner är det en dominans av manliga huvudroller. Berättelsernas framställning är jämt fördelat mellan utveckling/relationer och uppdraget. De flesta karaktärer följer konventionerna för hur män och kvinnor ska bete sig men det finns några karaktärer som särskiljer sig från gängse genuskonventioner. Kriterier för att bedöma genusperspektivet i innehållet är: Huvudpersonen. Vem fokuserar berättelsen på? Vem står i centrum? Vems historia berättas? Framställningen. Vilket är temat för berättelsen? Vad framträder som berättelsens kärna? Vad betonas i berättelsen och hur berättas det? Karaktärerna. Hur gestaltas karaktärerna? Vilken betydelse har de i berättelsen? Hur porträtteras de? I tio dramaproduktioner med höga tittarsiffror (i stort sett topp tio) under åren 2002-2004 är det ett manligt genusperspektiv med ”kvinnliga” influenser.

Sammanfattning Arbetet syftar till att övergripande utvärdera webbplatsernas funktion i börsnoterade företags strategiska kommunikationsarbete med att förmedla företagsinformation. Uppsatsens resultat visar att ansvarsfördelningen för webbplatserna är komplex, vilken avdelning som idag är respektive borde vara ansvarig för webbplatsen varierar stort, dock pekar resultaten på att Informationsavdelningen verkar vara väl lämpad för att ta hand om ansvaret för webbplatsen. Ansvarsfördelningen försvåras av att drift och utveckling av webbplatser kräver samarbete över avdelningsgränserna. Tre fjärdedelar av populationens företag har inte genomfört någon undersökning av webbplatsens besökare de senaste två åren, vilket vore intressant att forska djupare inom för att hitta avgörande orsaker. Den grupp av företag som trots allt genomfört en undersökning utmärks främst av att det återfinns en relativt stor andel företag som haft sin webbplats mer än tio år. Internet anses av respondenterna vara ett mycket betydelsefullt medium i företagens strategiska kommunikationsarbete, där egenskaper som hög tillgänglighet och aktuell information anses vara viktiga. Respondenterna tror att Internets betydelse kommer att öka inom ett ettårsperspektiv samt än mer inom ett femårsperspektiv. Hot mot en fortsatt utveckling av företagens webbplatser har identifierats, och nyckeln för att motverka dessa kan vara förståelse hos ledningen kring Internet som medium, samt en tillräcklig tilldelning av personella resurser. Materialet insamlades genom en kvantitativ enkätundersökning till börstnoterade bolag på Stockholmsbörsens O-lista.

· Abstract Titel: Tre dimensioner av ett intranät Författare: Johanna Aaw Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka hur medarbetarna uppfattar intranätets betydelse för organisationens internkommunikation, arbetsprocesser och sociala samspel. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med 14 medarbetare inom Göteborgs Stad Biskopsgårdens verksamheter äldreomsorg och skola/förskola. Antal sidor: 64 Huvudresultat: Om man ser till de 14 personer som jag har talat med, skulle deras synpunkter kunna sammanfattas såsom följer: Intranätet Lotus Notes tycks ha störst betydelse i organisationens nedåtriktade, formella flöden. Det har viss funktion som kanal för styrande/kontrollerande kommunikation och som nyhetskanal. Flera intervjupersoner upplever att intranätet har lett till informationsöverflöd, vilket gör det svårare att ta del av informationen. Samtidigt tycker många att intranätet har ökat kontaktbarheten och tillgängligheten till information inom organisationen. Vad gäller arbetsprocessen, tycks intranätet ha större betydelse för arbetet inom äldreomsorgen än inom skola/förskola. Det är också inom äldreomsorgen som intranätets roll som processtödjande arbetsredskap och kunskapsbank är tyd-ligast. För lärarna inom skolan tycks det parallella nätverket Kunskapsnätet konkurrera som kommunikationskanal och arbetsredskap. Medarbetare inom båda verksamhetsområdena tycker dock att intranätet effektiviserar vissa arbets-moment. Många betraktar intranätet som ett bra informations- och faktastöd. Vissa intervjupersoner upplever dock att det informationsöverflöd och informa-tionsansvar, som intranätet har medfört, kan störa arbetsprocessen. Beträffande intranätet i de sociala relationerna och samarbetena inom orga-nisationen tycks intranätets betydelse öka då det geografiska avståndet mellan parterna är stort. Störst betydelse tycks intranätet ha i de informella nätverk och samarbeten som överskrider stadsdelens gränser. Det finns dock vissa exempel på samarbeten inom organisationen, där intranätet underlättar de löpande kon-takterna. Däremot finns inga konkreta exempel på att intranätet skulle ha mins-kat de hierarkiska och verksamhetsmässiga barriärerna inom organisationen. Samarbetet inom organisationen tycks inte heller ha ökat.

Abstract Title: Anslagstavlan – a qualitative and quantitative contents analysis of the modern society information. Writer: Afsaneh Habibi Supervisor: Bengt Johansson Purpose: The purpose of this essay is to by using a qualitative and a quantitave contentsanalysis, study the developement av society information which State-owned authorities brings out to the citizens through Anslagstavlan. Theory: The theory in this essay are fundamental aspects within the society information, the information policy, the advantages and the disadvantages of the society information in a democratic society. Method: Qualitative and quantitative contents analysis. Result: Anslagstavlan has been broadcasted since july 1978. The goal of the State-owned authorities is to through Anslagstavlan, inform the citizens of their rights and obligations. The notable changes of the society information are the tecnology developements and the improved quality of the features and the changes of the broadcasting time. But in the presentation of the features haven’t changed since the beginning of the program and till today.

Abstract Titel: Robert W. McChesney vs. John H. McManus – en undersökning av den svenska kvällspressens tv-bevakning 1988-2001 Författare: Martin Johansson Handledare: Lennart Weibull Kurs: Påbyggnadskurs (D) Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 57 Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka huruvida svenska medieföretag, i samband med och under perioder präglade av turbulens, dramatiska förändringar och ökad konkurrens, förändrar sin inställning och ambition till att försöka styra och påverka det journalistiska innehållet i det egna företagets medieprodukter så att detta innehåll gynnar det egna företaget och dess övriga medieprodukter. Uppsatsens ämnar därmed pröva Robert W. McChesney modell om en ägarintressedriven journalistik och John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik på de svenska kvällstidningarnas, Aftonbladet samt Expressen, tv-bevakning under perioden 1988-2001. För att uppfylla detta syfte har ett antal hypoteser genererats från McChesneys idéer och teorier. Metod och material: Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens tv-bevakning under perioden 1988-2001. Tre mätperioder har konstruerats på följande vis; mätperiod 1 1988-1989, mätperiod 2 1994-1995 och mätperiod 3 2000-2001. Sedermera har de två tidningarnas tv-bevakning kodats för höstsäsongen under varje undersökt år dock har inte varje dag undersökts utan enbart varannan dag har kodats vilket i slutänden gett oss ett underlag som baseras på 42 dagars tv-bevakning per mätperiod (6 veckor). Resultat: Uppsatsens resultat pekar mot att John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik är mest giltig i förhållande till Aftonbladets och Expressen tv-bevakning. De tre hypoteser som genererats från Robert W. McChesneys modell har inte erhållit något stöd från det empiriska materialet även om det i den sista mätperioden 2001 finns vissa indikationer på att Expressens tv-bevakning har förändrats på ett sätt som stöder McChesneys modell. Problemet är dock här att vi inte har några senare jämförelsepunkter att basera våra slutsatser på vilket medför att vi i realiteten inte kan uttala oss om huruvida dessa indikationer är korrekta eller inte. Det mest framträdande resultatet i uppsatsen är annars att tv-bevakningen i Aftonbladet och Expressen är relativt likartade och att denna journalistik under den undersökta perioden 1988-2001 har ökat lavinartat i omfattning och utrymme.

ABSTRACT Titel: Brotts- och olycksoffers identifikation i dagspressen. En innehållsanalys av hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten har presenterat brotts- och olycksoffer i nyhetstexter under tiden 1920 till 1995. Författare: Iréne Johansson Handledare: Britt Börjesson Kurs: Påbyggnadskurs, 10 p (D) Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Syfte: Syftet är att undersöka hur och i vilken omfattning offer för brott och olyckor ur identifikationssynpunkt, har presenterats i nyhetstexterna i de båda morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 1920 till 1995. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Nyhetstexter ur dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 1920 – 1995. Undersökningen är baserad på tolv olika undersökningsveckor under denna tid. Två veckor; en vecka i mars och en vecka i juni där midsommar ingår under åren 1920, 1935, 1950, 1965, 1980 och 1995. Det totala antalet nyhetsartiklar som analyserats är 1 015. Huvudresultat: Studien visar att en förändring har skett där tidningarna har presenterat offren för brott och olyckor mer anonymt år 1995 än 1920. Detta bekräftar undersökningens hypotes. Studien redovisar de sammansatta identi- fikationskategorierna ”Anonym”, ”Lokal identifikation” och ”Riks- identifikation” identifierade över tiden 1920 till 1995 i syfte att mäta graden av offentlighet för brotts- och olycksoffer. Kategorin ”Anonym”, som är den kategori som påvisar lägst grad av identifikation av offret, ökar från 2 % 1920 till 44 % 1995. Variabeln ”Anonym” definieras genom att varken offrens namn, bild, hemort/hemadress, anhöriga, arbetsplats, arbetskamrater, yrke/titel, karaktär, personliga egenskaper, etniska tillhörighet, nationalitet eller namn på grannar får framgå av artikeln. Mellan åren 1965 till 1980 framgår också en tydlig förändring genom att en betydande minskning av både antalet artiklar och antalet identifikations- attribut inträffar. Denna minskning kan till stor del förklaras av journalis- tikens professionalisering i och med den formella journalistutbildningens införande i mitten av 1960-talet. En annan tydlig trend är att publicering av namn på offren har minskat från att år 1920 finnas med i 80 % av artiklarna till att år 1995 publiceras i 8 % av artiklarna.