Abstract Titel Nya Svenskar och Svenska Medier Författare Claudia Nilsson Sanchez Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka invandrares mediebehov och medievanor när det gäller främst nyheter, information och annonsering. Studien har också som syfte att undersöka invandrarnas medieanvändning i deras hemländer samt att se hur invandrarna förhåller sig till Göteborgs-Posten och gp.se. Metod Kvalitativ metod Material 12 samtalsintervjuer med första- och andragenerationens invandrare. Huvudresultat Tio av tolv respondenter anser att deras främsta mediebehov gäller nyheter. De respondenter som tillbringat en längre tid i Sverige menar att de är intresserade av såväl inrikes nyheter som utrikes nyheter medan de som endast tillbringat en kortare tid i Sverige framför allt är intresserade av nyheter från sina hemländer eller nyheter som berör hela världen. Sju av tolv respondenter menar att GP samt gp.se täcker deras mediebehov medan övriga respondenter framför allt finner GP:s utrikesrapportering för tunn. Respondenternas medievanor skiljer sig mycket åt. Flera av dem använder sig av medier på arbetet medan andra framför allt använder medier på sin fritid. Hälften av respondenterna menar att deras medievanor har förändrats sedan de flyttade till Sverige. Majoriteten av respondenterna har mer förtroende för medierna i Sverige än för medierna i sina hemländer. Några av respondenterna menar dock att de varken har förtroende för medierna i Sverige eller i hemlandet. En av respondenterna menar att han har mer förtroende för medierna i hemlandet.

Abstract Titel: Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelse – en kvantitativ analys av Rapports innehåll under septembermånaderna 1998-2002 Författare: Michael Svensson Handledare: Ingela Wadbring, JMG & Martin Ahlqvist, Observer Kurs: Påbyggnadskursen i Medie- & Kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Hösten 2003 Antal sidor: 53 Syfte & frågeställningar: Syftet med denna uppsats är studera vad som händer med det ”normala” nyhetsutbudet när stora nyheter breder ut sig i nyhetssändningarna. Vilket mynnade ut i följande frågeställningar: Vilka nyhetshändelser tenderar att ändå få utrymme vid en stor nyhetshändelse, och på vilket sätt får de det? Finns det någon skillnad i det normala nyhetsutbudet när en stor nyhetshändelser sker beroende på om det är en planerad respektive oplanerad händelse? Vilka nyhetskriterier (tid, kultur samt rum) verkar viktigast för att visst normalt utbud ändå finns? Material & metod: Undersökningen är baserad på den kvantitativa metoden, då jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av fem septembermånader vad gäller Sverige Televisions nyhetsprogram Rapports innehåll. Huvudresultat: Huvudresultaten visar på att Rapports övriga nyhetsagenda under perioder med stora nyhetshändelse inte skiljer sig nämnvärt från perioder präglade av ett mer normalt nyhetsflöde. Det är alltså inget specifikt ämne som får mer utrymme eller undanträngs. Dock har det har visat sig att fenomenet ”nyhetsspiralen” är en central aspekt i studien då händelser som kan sättas i relation till den stora händelsen får mer utrymme.

Abstract Titel: Behovet av ett intranät. Författare: Mia Lundström Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är att ta reda på vilka behov de anställda på Svenska Mässan har av ett intranät som informationskanal och arbetsredskap. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 anställda på Svenska mässan. Huvudresultat: Respondenterna har framförallt uttryckt ett behov av intranätet som informationsbank och som sammanhållande länk mellan de olika avdelningarna. Respondenterna tror på intranätets möjligheter i dessa avseenden, men menar att intranätet måste marknadsföras bättre om det skall kunna konkurrera med de kanaler som i dag används i detta syfte. Vad gäller intranätet som kanal från ledningen har respondenterna en mer tveksam syn. De menar att kommunikationen med ledningen fungerar relativt bra idag, och de tror inte att intranätet skulle kunna förbättra varken informationsspridningen eller kommunikationen till och från ledningen. Detta framförallt eftersom de menar att det intranätet inte ger någon möjlighet till feedback.

Abstract Title Nobel Relations – an analysis of the reported Swedish media image of Nobel Biocare in relation to the the firm’s shift of legal domicile during the spring of 2002 Author Helene Carlson Course Media and Communications, Extension Sequence Semester Spring term 2003 Method A qualitative analysis of press cuttings, completed with clarifying quantitative compilations Material 116 articles from daily newspapers and weekly/monthly magazines: 34 articles and 51 news-items or news agency telegrams about Nobel Biocare, 29 articles written on issues somehow related to Nobel Biocare, and 2 reports based on interviews with the company’s CEO Heliane Canepa. Main Results The overall media image of Nobel Biocare is rather positive. However, in the period of time before the piece of news had become offical the articles were speculative and questioning, wondering whether they could trust the CEO. The main press release attracted a lot of media attention and the articles were here – at first – neutral, and stressed out journalists basically summarized the words of Nobel Biocare. Some even quoted the entire text – without mentioning the source. However, for the company that is a good thing, as it means that it gets its message across to its target groups, formulated the way they put the words – i.e. positively. Two days after the press release the press became more cruel – the regional news paper Göteborgs-Posten seemed to feel slightly humiliated by the way CEO Canepa had withheld them facts only a week earlier. This newspaper is the most negative one and the reason is probably – also – the fact that some of the Nobel Biocare employees and fellow citizens might risk losing their jobs if the company would move its headquarters to Switzerland. In contrast, the most positive and uncritical newspaper was Svenska Dagbladet. When comparing the press release to the facts given high priority by the press, both parties had similar listings except on one point: the taxes. Although very profitable for the company and its stockowners, the reduced corporate taxes seem to upset the press a little and many of the articles use that angle to their texts. But although they try to make it sound bad they can´t help but mentioning the positive financial facts related to the issue, which takes the edge off their argumentations. After the press release and up until when the stock was to be listed in Zürich, the press texts got more and more positive. A stronger use of languange rhetorics, dramatized headlines and an increasing amount of illustrative pictures marked this phase. The elite sources were by far the most frequent, and the only way of equalizing the CEO´s words was to find other equally respected experts.

ABSTRACT Titel: Farmaceuter om Läkemedelsförsäkringen Författare: Anders Eckerström Kurs: Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen var tvåfaldigt: för det första att kartlägga farmaceuters bild av Läkemedelsförsäkringen, för det andra att utvärdera den informationsverksamhet som har pågått hittills från Läkemedelsförsäkringens sida. Metod: Kvantitativ telefonundersökning Material: Totalt deltog 250 farmaceuter i undersökningen. Huvudresultat: Resultaten visar att det, inom gruppen farmaceuter, finns brister beträffande kunskap om vilka försäkringen är tänkt att hjälpa, vem som står bakom försäkringen och var skadeanmälningsblanketterna finns. Detta innebär att målet med Läkemedelsförsäkringens informationsarbete ännu inte nåtts beträffande denna målgrupp. Det var endast en tredjedel av respondenterna som hade uppmärksammat någon form av information från Läkemedelsförsäkringen. Av dem som hade nåtts av information hade tre fjärdedelar aktivt tagit del av denna. Informationen verkade i relativt låg grad ha bidragit till att öka kunskapen om försäkringen och verkade inte ha bidragit till att skapa en mer positiv attityd till Läkemedelsförsäkringen.

Abstract Titel: Mässans Tidning- En utvärdering av Svenska Mässans kundtidning. Författare: Charlotte Berg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårtermin 2003 Handledare: Larsåke Larsson (Göteborgs Universitet) Annika Orgert (Svenska Mässan) Antal sidor: 48 Syfte: Att göra en undersökning av Svenska Mässans kundtidning Mässans Tidning för att få en generell uppfattning om hur tidningen upplevs och används. Undersökningen förväntas ge svar på hur väl kännedomen är om tidningen bland tidningens mottagare, i vilken grad den läses och samt hur innehållet värderas av läsarna. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 317 svar av 1100 utskick. Svarsfrekvens 28,8% Huvudresultat: Både kännedom om Mässans Tidning och läsfrekvens av tidningen är relativt hög. Mässans Tidning innehåller nyheter från Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal och är ämnen respondenterna vill ha mer av. Innehållet verkar inte användas i praktiken i någon större grad och praktiska mässtips är den mest önskade ämneskategorin. Tidningens innehållsliga och utseendemässiga förändring år 2002 uppmärksammades enbart av var femte respondent. Mässans Tidning är tillsammans med post den mest vanliga informationskälla för att få information om Svenska Mässan. Saknaden av information från Svenska Mässan var mycket låg, både bland de respondenter som känner till Mässans Tidning och bland de som inte hade någon kännedom.

Abstract Titel Global och lokal internkommunikation på Eka Chemicals i Bohus – samtalsintervjuer med anställda, en kvalitativ studie Författare Stefan Andtbacka Kurs Påbyggnadskurs (d-nivå), medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet. Termin Våren 2002 Syfte Att studera hur anställda inom arbetsplats Bohus/Rollsbo ser på intern information och kommunikation. Vidare att resultatet från denna studie ska tjäna som underlag till en påföljande studie hösten 2002. Metod Kvalitativ metod. Material Samtalsintervjuer med 14 anställda. Huvudresultat Frågor ställdes på sju huvudkategorier: Befallande/arbetsnödvändig information, Social information, Verksamhetsinformation, Företagets mål och visioner, Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation, Intranätet Eka Forum och Tillhörighet/identitet. De 14 intervjuade gav olika och ibland liknande bilder av sin syn på internkommunikation kring dessa kategorier på arbetsplats Bohus/Rollsbo. Brister synes finnas i de många olika linjevägarna, delvis till följd av en komplicerad företagsstruktur med olika divisioner och enheter. Chefen ansågs av de intervjuade vara den enskilt viktigaste kanalen för att tillgodogöra sig information och kommunikation. Organisationsidentiteten behöver stärkas hos de anställda på arbetsplatsen, ett stärkande av vi-känsla för hela arbetsplatsen. Troligtvis kan detta underlätta arbetet med att förbättra och bygga upp en kommunikationsstruktur på arbetsplatsen. Vidare finns ett problem med att ledning och anställda på arbetsplatsen har olika perspektiv på marknad och utveckling. Ledningen har ett mer globalt marknads- och utvecklingsperspektiv medan de anställda har ett mer lokalt arbetsplatsperspektiv. Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att genom samtalsintervjuer med 14 anställda på Eka Chemicals på arbetsplats (site) Bohus/Rollsbo få idéer och uppslag på hur anställda på arbetsplatsen ser på intern information och kommunikation. Anledningen är att platschefen på arbetsplatsen vill förbättra den nu rådande kommunikationsstrukturen. Detta är tänkt att göras i två steg genom dels en kvalitativ förstudie (denna) och en efterföljande studie med mer kvantitativ inriktning. Båda dessa utgör sedan utgångsmaterial för praktiskt arbete med att genomföra uppbyggandet av en funktionell internkommunikation. Det uttryckliga syftet med studien är: Att studera hur anställda inom arbetsplats Bohus/Rollsbo ser på intern information och kommunikation. Vidare att resultatet från denna studie ska tjäna som ett gott underlag till nästföljande studie hösten 2002. Fem frågeställningar finns kopplade till syftet: 1. Vilka kanaler används? Fungerar de? 2. Vad finns för åsikter, attityder och värderingar till information och kommunikation? Är man nöjd med den information och kommunikation som finns? 3. Vilka faktiska förhållanden (ej åsikter, attityder eller värderingar) finns kring information och kommunikation? 4. Vilka bakomliggande förhållanden kan spela roll för information och kommunikation? 5. Vilka önskemål finns kring information och kommunikation? Metoden är kvalitativ. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört 14 samtals-intervjuer. Utöver dessa har jag också fått olika information från ett antal informanter, men resultaten i studien bygger framförallt på de 14 samtalsintervjuerna. Den kvalitativa metodens avsikt är inte att leda fram till generaliseringar, utan varje intervjuad person förväntas svara utifrån sin egen syn på olika förhållanden. Detta innebär att jag inte kan uttala mig om andra personer än de som ingått i studien. Men däremot har den kvalitativa metoden en styrka i att bringa fram samband och helhetssyn och ge ökad kunskap för de intervjuades förståelsevärld. Detta kan med fördel utgöra underlag för en kvantitativ studie. En förenklad bild av företagets organisationsstruktur på arbetsplatsen har använts för att externa läsare lättare ska kunna tillgodogöra sig studien. Se bilaga D på organisationsstruktur ”Modell site Bohus/Rollsbo”. Arbetet med författandet av studien och intervjuandet har skett på arbetsplatsen under cirka två månaders tid. Urvalet av vilka personalkategorier ur vilka de intervjuade personerna sedan slumpades från, gjordes av anställd personal på arbetsplatsen. De olika kategorierna utgjordes av olika kollektivanställda (fabriker och underhåll), förmän, arbetsledare, en mellanchef, labpersonal, administrativ personal och tjänstemän med olika uppgifter. Dessa arbetar på olika delar på arbetsplatsen (divisioner och enheter). Själva urvalet av intervjupersoner gjorde dock författaren och bara denne vet vilka som blev kallade till intervju. Intervjuerna tog i genomsnitt 1 timme och 15 minuter. Frågor ställdes på sju huvudkategorier: Befallande/arbetsnödvändig information, Social information, Verksamhetsinformation, Företagets mål och visioner, Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation, Intranätet Eka Forum och Tillhörighet/identitet. De 14 intervjuade gav ibland olika och ibland liknande bilder av sin syn på internkommunikation kring dessa kategorier på arbetsplats Bohus/Rollsbo. Huvudresultaten kring kategorierna är dessa: Beträffande Befallande/arbetsnödvändig information (säkerhet-, hälsa- och miljöinformation) var majoriteten nöjd med informationen men när konkreta frågor kring kunskap om säkerhet ställdes visade det sig att förhållandevis hög okunskap fanns kring allmänna säkerhetsfrågor, mer bland ”kontorsfolk” än hos kollektivanställda och tjänstemän (förmän, arbetsledare) ute i verksamheten. En orsak till okunskapen tros bl a vara att kommunikation i linjen är svår att genomdriva på ett effektivt sätt utan att information går förlorad eller blir stoppad innan den når mottagarna. Beträffande Social information var denna uppskattad av de anställda. Korpenaktiviteter, konstföreningar, uthyrning av stugor och liknande anses som värdefulla inslag till möjlig aktivitet. Att företaget stödjer dessa aktiviteter ses som värdefullt och bidrar till att skapa en positiv inställning till företaget. Beträffande Verksamhetsinformation varierade det mycket i vilken mån man var intresserad. Anställda inom Eka Service var mer intresserade av de stora dragen kring Eka Chemicals verksamhet och av divisionernas verksamheter jämfört med anställda från divisionerna. En vanlig källa för informationshämtning är personaltidningen Eka Eko. Beträffande Företagets mål och visioner var det bara en (en resande säljare) som visste vad Eka Chemicals vision går ut på. Dock hade nästan alla arbetat med nednyckling av visionen till sin avdelning eller grupp. Linjen, chefen och möten uppgavs som kanaler för nednycklingsarbetet. Beträffande Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation var bilden mycket nyanserad bland annat beroende på de intervjuades olika arbetsuppgifter och i vilken mån information och kommunikation i linjen fungerar eller inte. Chefen ansågs vara den enskilt viktigaste kanalen för att tillgodogöra sig information och kommunikation. En brist upplevdes i information om de outsourcingtankar som finns inom Eka Service-underhåll vilket resulterade i djungeltrummande mellan anställda. Beträffande Intranätet Eka Forum ansåg alla att gränssnittet/strukturen inte var tillräckligt funktionellt. Policys, riktlinjer och nyheter ansågs lämpliga att ha på intranätet. Alla har inte möjlighet att på ett effektivt sätt komma åt information på intranätet varför detta kräver kompletterande kanaler för att alla ska nås. Beträffande Tillhörighet/identitet (en kategori som skiljer sig från övriga kategorier i det att den inte är ”information”) uppgav anställda på Eka Service i högre utsträckning att de tillhörde eller ”hör hemma” på Eka Chemicals (ofta sades Eka Bohus) jämfört med anställda på divisioner som hade mer variation på svaren (avdelningen på divisionen, divisionen och Eka Chemicals). En tendens kan skönjas att organisationsidentiteten för arbetsplatsens totala verksamhet har försvagats i och med divisionalisering och olika omorganisationer. Organisationsidentiteten behöver stärkas hos de anställda på arbetsplatsen, ett stärkande av vi-känsla för hela arbetsplatsen. Troligtvis kan detta underlätta arbetet med att förbättra och bygga upp en kommunikationsstruktur på arbetsplatsen. Vidare finns ett problem med att ledning och anställda på arbetsplatsen har olika perspektiv på marknad och utveckling. Ledningen har ett mer globalt marknads- och utvecklingsperspektiv medan de anställda på arbetsplatsen har ett mer lokalt arbetsplatsperspektiv. Detta bör tydliggöras för båda ”parter”, vilket tros kunna underlätta för information och kommunikation, t ex kring Verksamhetsinformation och Företagets visioner och mål. Denna (för-)studie kan som helhet utgöra underlag till nästföljande studie, dock knappast resultaten så som de presenteras i denna sammanfattning eftersom detta blir alltför punktformat och inte ger rättvisa åt mycket av det innehåll som presenteras i studien. Tips inför nästföljande studie, som troligtvis kommer utföras genom en större enkätunder-sökning bland anställda, är att fortsätta att utnyttja huvudkategorierna som ramverk och att ge utrymme för de som ska använda sig av information och kommunikation (de anställda på arbetsplatsen) att få vara med och känna sig involverade i framtagandet av en förbättrad kommunikationsstruktur på arbetsplats Bohus/Rollsbo.

Abstract Titel: 14 Medarbetare om 14dagar -En Kvalitativ Publikstudie av Västra Götalandsregionens Personaltidning 14dagar Författare: Elin Fritiofsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kurs Termin: Vårterminen 2001 Sidantal: 91 Hand- Gunnel Glännestrand (Västra Götalandsregionens Informationsavdelning) ledare Annika Bergström (Göteborgs Universitet) Syfte: Syftet med studien är att nå en djup förståelse för hur Västra Götalandsregionens personaltidning 14dagar används av olika personalgrupper samt hur dessa upplever tidningen. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: 14 kvalitativa intervjuer med anställda inom olika sektorer i Västra Götalandsregionen. Resultat: Motiven för att läsa 14dagar är att den skänker kunskap, är allmänbildande och ger ett sammanhang. Andra använder tidningen mycket selektivt för informationssökning på specifika områden, vid specifika tillfällen medan vissa förklarar att de läser den bara för att de är nyfikna. Tidsbrist, intressebrist, upplevelse av att man drunknar i information, att man saknar ork, att man inte har tillgång till dator med internetuppkoppling, att ingen skriver ut tidningen åt en, att man faktiskt inte känner till att den finns eller att man vill ägna rasterna åt att umgås med kollegor och inte läsa personaltidningar, det är sådant som de intervjuade upplever hindrar dem från att läsa 14dagar. Bland de anställda som intervjuats finns en tendens till att de som läser 14dagar är samma personer som också skaffar sig liknande information på annat vis. De anställda som ingår i denna undersökning och arbetar i olika i sektorer av regionen är till stor del intresserade av att läsa om olika saker i sin personaltidning och alla är åtminstone i viss grad mer intresserade av att läsa om det som är socialt och geografiskt närliggande för dem än om sådant som inte känns lika närliggande. De anställda i denna undersökning är i huvudsak positivt inställda till att 14dagar distribueras på ekonomiskt vis via nätet och i en utskriftsversion. Somliga tycker inte om att läsa 14dagar på nätet och vissa har inte de tekniska möjligheterna. Dessa kan då läsa 14dagar på papper, men då krävs det att de själva kan skriva ut tidningen eller att någon annan gör det åt dem. Här verkar det brista och troligtvis är det en av anledningarna till att bara en tredjedel av de regionanställda har kännedom om tidningen. Nyckelord: internkommunikation, personaltidning, nättidning, Västra Götalandsregionen, informationsavdelning, publikstudie

Abstract Titel: BoPlats Göteborg- en publik och informationsstudie Författare: Caroline Kristiansen Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska vilken publik BoPlats har och ta reda på vilka förväntningar de har och hur väl de uppfylls. Metod: Kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa informant intervjuer. Material: 198 enkäter och fyra intervjuer Resultat: Utifrån min undersökning kan jag dra en del generella slutsatser om varför besökarna kom till BoPlats Göteborg. Undersökningen har riktat sig mot besökare i BoPlats Göteborgs lokaler. Den slutsats som kan dras är att de flesta som besökt BoPlats Göteborg gjorde det för att få information om lediga lägenheter. Av besökarna hade majoriteten besökt BoPlats hemsida. Dessa ansåg att hemsidan var lätt att använda och att det inte var särskilt mycket som saknades. Majoriteten i undersökningen tyckte att det var viktigt att kunna få information om lediga lägenheter. Att BoPlats ska förmedla lägenheter och ge information om andra vägar att få lägenhet samt att kunna få juridisk hjälp. Slutligen önskar de också att BoPlats ska ha ett kösystem. Den största kategorin utgjordes av åldersgruppen 18-29 år. Det var något fler kvinnor än män som besökte BoPlats Göteborg. Majoriteten var uppväxta i Sverige och hade gått på gymnasium eller högskola. Största andelen bodde i centrum men därefter var fördelningen jämn mellan de olika svarsalternativen. Andelen som hade förstahandskontrakt eller var inneboende var störst. På frågan om hur man kände till BoPlats svarade de intervjuade att de oftast fått tips om BoPlats genom en bekant och därefter följde annons i media. BoPlats centrala läge underlättar för en tiondel att gå in av en slump. Bostadsbristen och svårigheter att få bostad visade på att nära hälften hade besökt någon av de andra bostadsförmedlingarna som finns i Göteborg. Det var inte många som hade ringt till BoPlats. De svar som rörde service och personal var inte enhetliga. Den största gruppen ansåg att personalen var ganska kunnig, ganska hjälpsam och tog sig ganska mycket tid för besökarna. Informanternas åsikter var också delade. Mest utmärkande var att Per Hållén (v) tyckte att det ska finnas en bostadsförmedling i stället för BoPlats i sin nuvarande form. Samtliga av de intervjuade politikerna verkade ha en god insikt i hur organisationen fungerar och att de begränsade resurserna gör att alla bitar inte kan ombesörjas av BoPlats. Ovanstående resultat har besvarat mitt syfte och mina frågeställningar.