Abstract Titel På det området ser vi inga problem – Ett jämställdhetsprojekts förutsättningar bland småföretag Författare Heidi Lall Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Höstterminen 2002 Syfte Syftet med denna studie är att med hjälp av analys av erfarenheter från tidigare jämställdhetsprojekt och analys av målgruppens förutsättningar, erfarenheter och inställningar ta fram förslag till hur man i projektet bör möta företagen och hur projektets spridningssteg kan utformas. Metod Kvalitativ metod Material Litteraturgenomgång samt nio samtalsintervjuer med nio företags vd:n Huvudresultat Det behövs mer kunskap på jämställdhetsområdet. Lönsamhet anges ofta som argument till jämställdhetsarbete men argumenten verkar inte vara helt accepterade ute bland företagen. Företagsledningens involvering eller stöd spelar ofta en viktig roll i ett projekts framgång. Informell, personlig och spontan kommunikation är tydliga kännetecken för småföretagens internkommunikation. Respondenterna ser inga problem på jämställdhets-området i de egna företagen. Man anser dock att motivationen till att arbeta med jämställdhetsfrågor är låg i sina respektive företag. Respondenterna vill främst ha konkret hjälp på jämställdhetsområdet och många nämner jämställdhetsplanen som en sak man skulle tänka sig att få hjälp med. Personliga kontakter och ett litet antal deltagare är saker som de framhåller som viktiga i ett projekt av den här typen. För respondenterna är det även viktigt att man konkret kan se vad man kan få ut av projektet. Ett av de förslag som jag ger till den fortsatta utformningen av projektet är att man borde försöka få företagsledarna informerade och involverade. Ett annat råd är att satsa på ett utbildningstillfälle som grundar sig på konkret hjälp och goda exempel och att på ett tydligt sätt visa vad ett deltagande i projektet innebär och kan resultera i redan när man informerar om de kommande aktiviteterna. Bra vore också att försöka anordna aktiviteter i mindre grupper och man kan med fördel kan dela i in målgruppen i mindre grupper utifrån till exempel företagens storlek. Istället för att hålla lönsamhetsaspekten ett centralt budskap skulle det vara bra att satsa mer på att visa vad företag konkret kan få ut av projektet

Abstract Titel: Portal Väst – Steg för steg Författare: Maria Nilsson Handledare: Jan Strid (internt) och Alice Dahlstrand och Eva-Marie Mendahl (externt) Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att studera hur medarbetarna inom Vägverket Region Väst använder Portal Väst. Delsyftet med uppsatsen är att utifrån resultatet av undersökningen av medarbetarnas användning av och förväntning på Portalen ge ett förslag på hur Portalen kan utvecklas för att tillfredställa de anställdas och organisatio-nens behov av Portalen. Frågeställningar: · Hur ser användandet ut av Portalen bland medarbetarna hos Vägverket Region Väst? · Vilken funktion anser medarbetarna att Portalen fyller? · Vilka funktioner använder medarbetarna sig av? · Hur uppfattar medarbetarna Portalen som intern kommunikations- och informa-tionskanal? · Vet medarbetarna hur man hanterar de nya funktionerna som Portalen har? Material och metod: 13 samtalsintervjuer och 3 informantintervjuer med medarbetare inom Vägverket Region Väst. Huvudresultat: Portal Väst används av medarbetarna men användandet skiljer sig åt dem sinsemellan. För närvarande befinner sig medarbetarna i en invänjningsperiod och man försöker lära sig allt det nya som Portalen har medfört i jämförelse med det gamla intranätet. Portalen har dragits med en rad tekniska problem och barnsjukdomar i bör-jan vilket har gjort att medarbetarna uppfattar Portalen som seg och att det försvårar ar-betet. Många ställer sig dock positiva till möjligheten att man kan söka och hitta doku-ment och information på ett smidigare sätt än tidigare men ifrågasätter samtidigt varför de ska dela med sig av sina dokument till andra. Merparten av medarbetarna anser dock att Portalen har potential som kommunikations- och informationskanal i framtiden när man fått bukt med de tekniska problemen.

Abstract Titel: goteborg.se, en kvalitativ studie av webbplatsen i ett praktiskt perspektiv. ”Att göra all internt externt ”*) Uppsatsförfattare: Christina Koponen Uppdragsgivare: Ulf Källström, informationsdirektör på Göteborgs stad Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida webbplatsen goteborg.se används ur ett praktiskt perspektiv, alltså att undersöka ifall webbplatsen används i det praktiska arbetet av en utvald grupp inom kommunen och på vilket sätt den i så fall används. Uppsatsen två andra huvudteman handlar om demokrati och om internkommunikation. Metod: Att genomföra semistrukturerade samtalsintervjuer med tolv stycken enhetschefer inom fyra stadsdelar fördelat på tre olika verksamhetsområden, som är äldreomsorg, skola och social omsorg. Huvudresultat: Medan datorn har blivit ett naturligt hjälpmedel i arbetet ser förhållandena annorlunda ut för Internet. Internet är ännu inte etablerat som arbetsredskap ute på företag och organisationer och används i huvudsak i hemmen. En webbsidas roll inom organisationer är idag att fungera dels som ett ansikte utåt som ska spegla verksamheten, och dels fylla en informationsfunktion för de som besöker webbsidan. Webbsidan goteborg.se används i arbetet om än sporadiskt, för att söka information som är relaterad till arbetet inom ens verksamhetsområde. Webbsidan anses bland respondenterna vara användbar men dock inte helt nödvändig för att utföra det dagliga arbetet. Till detta har man databaser i Lotus Notes som är ett väletablerat hjälpmedel som är riktat specifikt för arbetet inom respektive verksamhetsområde. Databaserna fyller en annan funktion än vad goteborg.se gör och de är därför egentligen inte jämförbara. Databaserna i Lotus är den huvudsakliga anledningen till varför man inte använder goteborg.se i så stor utsträckning, då dessa har en mer arbetsrelaterad funktion. Goteborg.se fyller främst en informationsfunktion för de anställda. För att webbsidan ska bli mer etablerat i arbetet måste informationen där specialiseras, då mycket som finns på sidan idag är av allmän karaktär.

ABSTRACT Titel: Kännedom och attityder till Renova Författare: Pernilla Vevang Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka vad potentiella kunder till Renova känner till och har för uppfattning om företaget samt var och på vilket sätt de söker sin information och vad de baserar sin attityd till Renova på. Metod: Kvalitativ Material: Samtalsintervjuer med åtta miljöansvariga på större företag i Härryda kommun. Huvudresultat: Kännedomen om Renova är enligt respondenterna själva väldigt liten och detta beror till största delen på en brist på informationens relevans för respondenterna. De anser inte att kunskaper om Renova är av intresse för dem i deras arbete. Det finns dock respondenter som har varit i kontakt med Renova och på så sätt skapat sig en uppfattning om företaget. Renova upplevs dels som stort och svårt att kommunicera med men även som ett nytt fräscht företag. Omdömena grundar sig främst på kontakter som respondenterna haft med Renova men även den senaste marknadskampanjen har påverkat en och annan respondent. Trots att kännedomen inte är så stor om Renova och attityderna till företaget är något lågmälda visar respondenterna en medvetenhet om var de kan hitta information om Renova om de så önskar. De främsta informationskanalerna är Internet och direkta kontakter via telefon.

Abstract Titel: Strålfors I Sverige och Europa. En internkommunikations- studie. Författare: Anna Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2002. Handledare: Lena Andersson (Göteborgs universitet), Carin Madsén Kollberg (Strålfors). Syfte: Syftet är att undersöka hur internkommunikationen upplevs och används, för att kunna ge förslag till förbättringar inom internkommunikationen. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med elva medarbetare på Strålfors, division Etikett och division Informationslogistik. Resultat: E-post och möten är vanligaste sätten att ge och få information. Respondenterna efterfrågar mer information om strategiska planer, produktinformation, information om nya kunder och om konkurrenter. Respondenterna använder inte intranätet i stor utsträckning. Det skulle behöva marknadsföras. Omorganiseringarna har skapat en viss förvirring bland respondenterna. Alla har inte tillgång till ett uppdaterat organisationsschema. Förslag på förbättringar är att upprätta en kommunikationspolicy, vilket saknas idag, och i denna definiera syftet med internkommunikationen. Vidare bör alla anställda har tillgång till en dator. Informationslogistiks internblad borde distribueras till hela divisionen inte bara till de anställda i Sverige. Ett liknande borde införas för Etikett.

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.

Abstract Titel: Senaste Nytt – ett embryo i tiden. En kvalitativ studie av hur personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder och uppfattar daglig nätinformation. Författare: Rebecka Wallmo Handledare: Lena Anderson (internt) och Irene Hedström (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SU:s personal använder och uppfattar nätsidan Senaste Nytt för att utifrån det kunna se vilka utvecklingsmöjligheter den har. Frågeställningar: 1) Hur ser personalens användning av Senaste Nytt ut? 2) Hur ser personalens förutsättningar att använda Senaste Nytt ut? 3) Hur uppfattar personalen Senaste Nytt som företeelse och kommunikationskanal? Material och metod: Kvalitativa, personliga intervjuer med fem administratörer och tio vårdpersonal med olika befattningar i SU. Huvudresultat: En majoritet av administratörerna använder regelbundet Senaste Nytt medan fler i vårdpersonalen inte gör det. I vårdpersonalen är det framförallt nattpersonalen som läser sidan. Båda personalgrupper läser Senaste Nytt under en kortare stund för att få uppdaterad, övergripande information om vad som sker i SU. En skillnad mellan administratörer och vårdpersonal är att Senaste Nytt ger den tidigare gruppen kompletterande information i jämförelse med andra interna informationskanaler. För vårdpersonalen däremot är Senaste Nytt i större grad den viktigaste interna kanalen för att få information om det som sker i verksamheten. För nattpersonalen ersätter Senaste Nytts innehåll information som de skulle ha fått via personalmöten om de hade arbetat dagtid. En annan skillnad är att den administratör och den vårdpersonal som har chefsbefattning upplever att Senaste Nytt har ett innehåll som de får från andra källor och dessutom tidigare, medan den personal som har underställd position via Senaste Nytt ofta får information som de annars inte skulle ha haft tillgång till. Orsakerna till de olika användningsmönstren av Senaste Nytt kan förklaras med att den vårdpersonal som arbetar dagtid har mindre tid och sämre tillgång till datorer jämfört med andra personalgrupper i undersökningen. Däremot är majoriteten av både den administrativa personalen och vårdpersonalen positivt inställda till att använda Senaste Nytt. Båda personalgrupper har överlag en positiv uppfattning om Senaste Nytt både som företeelse och kommunikationskanal då de generellt uppfattar sidans egenskaper och innehåll som bra. Om Senaste Nytt skall utvecklas och bli en väl använd informationskanal bör tillgången till datorer bli bättre för vårdpersonalen och arbetssituationen måste bli mer flexibel för dem, så att det finns en möjlighet att som anställd kunna ägna en stund åt informationssökning på intranätet under en arbetsdag. Dessutom bör både redaktionen för Senaste Nytt och vissa chefer i SU mer aktivt uppmuntra alla anställda att vara aktiva sökare av information på nätet. Utöver det måste anställda även vara beredda att på eget initiativ lämna bidrag till sidan.

ABSTRACT Titel: Organisation och kön – En strategisk litteraturöversikt av ämnesområdena organisation och kön applicerat på forskningsprojektet ’Kvinnorna i journalistkulturen’ Författare: Gabriella Sandstig Kurs: Påbyggnadsskurs, MKV vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Monika Löfgren – Nilsson Syfte: Att undersöka hur litteratur och artiklar skrivna sedan 1994 och framåt inom organisation och kön/genus kan användas för att undersöka kvinnliga nyhetsjournalisters villkor och betydelse inom den svenska televisionen. Metod & material: Applicerbarheten på forskningsprojektet har utgjort urvals principen och metoderna snöboll och slump har använts i sökning av litteratur, artiklar och personer. Forskningsprojektets utgångspunkter och förutsättningar, kulturell- och geografisk närhet och praktiska omständigheter har utgjort avgränsningarna vilka även medfört att litteratur som fokuserar på ledarskap har valts bort. Huvudresultat:I litteraturen förs en övergripande vetenskaplig diskurs av filosofisk karaktär som dels går ut på om man som forskare ska fokusera på likheter eller skillnader och om det ofruktsamma med att hålla isär dom dels på hur man som forskare ska förhålla sig till feminismens emancipatoriska projekt. Den första delen är förknippad med mänskliga tankelogiker, huruvida vi använder oss av dikotomier eller dialektiker medan den andra delen tar upp grundfrågor som; vad ska vetenskapen användas till och hur bör vetenskap bedrivas. Förslagen till forskningsprojektet utgår den övergripande slutsatsen att litteraturen inom organisation och kön inom forskningsprojektet framförallt kan användas för att undersöka hur föreställningar kring kön skapas, kommer till uttryck och upprätthålls i organisationer. Hur detta sker kan ha betydelse för kvinnornas manöverutrymme i termer av villkor och dess möjligheter och begränsningar och strategier. Min rekommendation till projektet är att utgå från Joan Ackers fem analytiskt separerbara processnivåer då de flesta teoretiska strukturerna kring konstruktion av kön låter sig placeras in i dessa. De tre översta processnivåerna är intimt förbundna med varandra och de kan sägas utgöra ett handlingsunderlag i termer av villkor och positioner för kvinnors möjligheter och begränsningarna. Vidare utvecklar jag att kroppen kan ses som en stark visuell symbol för kön och könet kan ses som en symbolisk resurs. Min rekommendation till projektet är att använda sig av Bourdieus teorier kring symbolisk makt för att undersöka hur makt utövas och vilken betydelse könet kan ha i detta utövande. Implicit framgår det också att möjlighetsstrukturerna för en kvinna i organisationer begränsas i större utsträckning i jämförelse med en man och den bästa framkomliga strategin för kvinnor är att agera kollektivt och politiskt medan den bästa individuella strategin är för kvinnorna är att använda sig av ironi för att synliggöra tvivel på könsordning. Inom mansforskningen kring organisation och kön har man genom att intressera sig för relationen mellan kön, klass och etnicitet kommit fram till olika typer av maskuliniteter. Motsvarande utveckling tycks saknas för olika femininiteter. Då även problematiseringar kring relationer mellan kvinnor saknas är min rekommendation till projektet därför att se till hur olika symboliska femininiteter interagerar med klass och etnicitet för att undersöka relationer mellan kvinnor.