Småländska Gnosjö är starkt förknippat med vad som i folkmun kallas Gnosjöandan – en stark företagaranda med rötter i 1800-talets järnindustri. Samarbete företagare emellan, uppfinningsrikedom och klurighet är ord som starkt förknippas med Gnosjöandan. På senare år har Gnosjö även stått för bra integration, då i princip alla invandrare kunde få jobb omedelbart. Kommunen toppade magasinet Fokus integrationsrankning 2008 och 2009.
Det går ännu inte att helt säkert säga vad följderna blir av renskötselkonventionen av 2009. Det finns kvalificerade gissningar och farhågor, men framtiden är oklar. Men vad som hänt fram tills nu är detta …
Att få dö i lugn och ro – en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar.
Abstract Titel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheter Författare: Ulf Nylén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500 Termin: Vårterminen 2014 Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordning som styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons (et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor: 1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet? 2. Genom vad får den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin auktoritet? 3. Vad är det strategiska syftet för den strategiska kommunikationen på en svensk statlig myndighet? Metod: Kvalitativ induktiv analys av textdokument Material: 37 (N = 37) kommunikationspolicys från svenska statliga myndigheter utvalda ur en databas med totalt 140 liknande dokument. Urvalet sker med stöd av myndigheternas departementstillhörighet för att garantera ämnesbredd. Huvudresultat: Den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet får… 1. sin legitimitet genom sin koppling till myndighetens grunduppdrag, 2. sin auktoritet genom att definiera vad som är en strategiskt viktig kommunikationskanal och 3. har som strategiskt syfte att stärka förtroendet för den egna organisationen inom myndighetens egen intressesfär.
Title ’…and why are there NGOs? The society is not enough! – a Study of The Public Opinion on Homelessness in Gothenburg’ Author Malin Håkansson Assigner Göteborgs Stad, Sociala Resursförvaltningen (City of Gothenburg, Department of Social Services) Course (One year‐) Master Thesis in Media‐ and Communication Studies, Department of Journalism and communication, University of Gothenburg Semester Spring semester of 2011 Tutor Monica Löfgren Nilsson Number of pages 47 Purpose To examine the public opinion and the role of the media in the public opinion on homelessness among the citizens of Gothenburg Method Focus groups Material Results from conversations about homelessness in four different focus groups Main results The subject of homelessness appears to be somewhat of a non‐issue to the participants. They think it is important and have a lot of opinions regarding the situation, but at the same time it does not seem to be an issue that they consider in their everyday lives. Regarding definitions of homelessness, the participants mention two different ones: the more spontaneous definition includes people living on the streets (often referred to as drug addicts and alcoholics) and the second one includes people who have a place to stay but they do not have an address of their own. There are also two main views on the work that is being performed on homelessness: That very little is being done and more or less only by NGOs or that quite a lot is being done by the municipality but not enough. It is also mentioned by several participants that they do not know much about the municipal work and more information would be appreciated.
Abstract This essay examines the relationship between social media use and online news consumption. The relationship and the mechanisms of online news consumption are further examined with political interest and social media use motivations. The study is conducted using survey data from the 2013 SOM-survey from the SOM-institute. The results show a positive relationship between social media use and online news consumption that cannot be explained by interest in traditional printed or broadcast news media or political interest. However, there is an interaction effect of political interest that strengthens the effect of social media use on online news consumption. The study also shows that people using social media more actively, with the motive to participate in discussions, share articles or express their opinions are more inclined to consume online news. The results give a deeper understanding to the mechanisms of online news consumption in the digital media environment and show that social media can contribute to news consumption. Scholars argue that there is an increasing polarization between news-seekers and news-avoiders and this study suggest that social media can help getting news avoiders exposed to online news. However, the positive effect of social media on online news consumption is stronger among the politically interested and those engaged in discussions, information sharing and express their opinions. It creates even more possibilities to engage in news for those being already in the game.
Abstract Titel: Ett motvilligt äktenskap? – En studie om relationen mellan PR-konsulter och journalister Författare: Malena Eklund Uppdragsgivare: Perspective Communication Kurs: Examensarbete (Magister) i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Orla Vigsö Sidantal: 48 inklusive bilagor Syfte: Att undersöka hur relationen mellan PR-konsulter och journalister fungerar idag. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Respondenter: 7 journalister och 8 PR-konsulter Huvudresultat: Respondenternas bakgrund och utbildning är skiftande så även deras arbetsuppgifter, men det mest återkommande i bägge yrkeskategorierna är skrivandet. Respondenternas syn på relationen är att den blivit bättre de senaste åren och att den är väl fungerande. Mina resultat visar att den tidigare balansen mellan journalister och PRkonsulter där konsulterna var mer beroende av journalisterna inte längre är så framträdande. PR-konsulternas beroende av journalister har tydligt minskat. Mina resultat visar att PR-konsulter och journalister har en god och relativt väl fungerande relation idag i jämförelse med för ett 10-tal år sedan. Ur ett samhälleligt och demokratiskt perspektiv finns det ingen anledning att förbättra den. Så länge som de bägge branscherna håller sig till rådande lagar och etiska riktlinjer finns det heller inget som säger att man behöver frukta en negativ påverkan på vår demokrati. Antal ord: 20 861 Key words: PR-konsulter, journalister, relationer, demokrati, kommunikation, samtalsintervju.
Abstract Purpose and research questions The overall purpose of this paper is to analyse how Anonymous is described and portrayed by Swedish news media, compared to how the active members themselves presents and describe the movement. From this purpose, three research questions were constructed; how is Anonymous being portrayed by Swedish news media? How do individuals who identifies themselves as active members of Anonymous portray it? In what ways do these portrayals differ and correspond respectively? Material Because this paper is a two-piece study, I have collected two separate sets of material. One is made up of 28 newspaper articles from the four biggest daily newspapers in Sweden. The other consists of three interviews conducted with three individuals that identify themselves as active participants of Anonymous. Theory & method I have implemented a qualitative content analysis in combination with the theoretical perspective of Framing order to process and study the material. The media texts are first processed through an overview analysis wherein after four chosen texts are analysed in greater detail. The interviews as a whole are analysed in detail since they are of less extent. Findings The analysis of the media texts showed three main Frames which where dominant in the material. Firstly, Anonymous is portrayed as an impending threat to Sweden’s computerised infrastructure as well as its citizens. Secondly, Anonymous is described as a group or network consisting of a homogenous collection of hackers with one objective in common. The last Frame involves the political and ideological motives of Anonymous being mostly marginalised or ignored. In the interviews, Anonymous is framed as a threat as well, although only to actors who Anonymous view as deserving retribution. They also describe Anonymous as a continuous flow of ideas and an arena which all types of people join to discuss or act against the issue or problem they see as most important, making it a highly heterogeneous gathering of people and ideas rather than an organization or a network. Key words: Anonymous, activism, hacktivism, Framing theory, qualitative content analysis, social movements
Titel Ett klimat för miljönyheter? Miljöjournalistiken i Rapport 2006 Författare Christoffer Bremefors Kurs Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2007 Syften Den kvantitativa innehållsanalysens syfte är att undersöka hur televisionens miljöjournalistik såg ut i Rapport år 2006, vilket är en uppföljning av två tidigare studier som har gjorts vid JMG – Gröna nyheter (1996) av Monika Djerf Pierre samt Frågan som försvann? (2000) av Axelsson och Pettersson. Den kvalitativa textanalysens syfte är att undersöka vilka narrativ som förekommer i nyhetsinslag om klimatfrågan i Rapport år 2006, samt om och i så fall hur detta kan leda till en hegemonisk representation av en specifik miljöideologi. Metoder Kvantitativ innehållsanalys respektive kvalitativ textanalys Material Den kvantitativa innehållsanalysen bygger på ett totalurval av miljöinslagen i Rapports huvudsändningar år 2006. Den kvalitativa textanalysen bygger på ett urval av miljöinslag som behandlar klimatfrågan och är hämtade från ovanstående urval. Huvudresultat Den kvantitativa innehållsanalysen: Miljöjournalistikens dagordning har generellt sett inte genomgått några omvälvande förändringar sedan år 2000, men visar tecken på att ha förstärkt den ”privatisering” av miljöfrågan som har observerats av tidigare studier. Miljöfrågan är etablerad och normaliserad på den miljöjournalistiska dagordningen, och miljöjournalistiken har gått mot att alltmer ta upp allmänna miljöproblem och -frågor på dagordningen. Dessutom har miljöjournalistiken, i överensstämmelse med journalistiken i allmänhet, gått mot en rapportering som alltmer fokuserar på att beröra publiken. Detta åstadkoms främst genom en personifiering av nyheterna, vilket bidrar till privatiseringen av miljöfrågan. Den kvalitativa textanalysen: Klimatfrågans narrativ i Rapport år 2006 inrymmer endast delvis en kommersialiserad miljöjournalistik. Vissa faktorer stämmer väl överens med en ökad kommersialisering, medan andra är traditionella uttryck för public service-journalistik, vilket stämmer med den svenska TV-journalistiken generellt. I narrativen dominerar de marknadsorienterade miljöideologierna, samtidigt som de kritiska knappt förekommer alls. Narrativen är inte kritiska till miljöideologierna, utan dessa är den naturliga vägen. På så sätt kan man se inslagen om klimatfrågan som de dominerande miljöideologiernas hegemoniska instrument. Slutsatsen är att den ekologiska moderniseringen förefaller premieras i inslag om klimatförändringarna.
Abstract saknas. Uppsatsen finns digitalt