Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin: Ht 2015 Handledare: Britt Börjesson Examinator: Gabriella Sandstig Sidantal: 45 Antal ord: 15660 Nyckelord: journalistik, nyhetsförmedling, sociala medier, nyhetsvärdering, medielogik, interaktivitet ________________________________________________________________________________ Syfte: Undersöka hur journalister arbetar praktiskt med nyhetsförmedling på sociala medier samt deras uppfattning om arbetet. Teori: Marknadsdriven journalistik, dagordningsteorin, nyhetsvärdering, gatekeeping, medielogik Metod: Intervjuer med fem journalister från tre redaktioner. Resultat: Studiens resultat visar att redaktionerna framför allt använder sociala medier för att få spridning på sina nyheter och för att leda in läsarna på hemsidan. Andra viktiga funktioner är att få bättre kontakt med läsarna, att visa att man hänger med och att stärka sitt varumärke. Gällande arbetsfördelning, strategi och rutiner är de tre redaktionerna i en utvecklingsfas där de kommit olika långt. Resultatet visar även att journalisternas syn på nyhetsvärdering på sociala medier ser olika ut på de olika plattformerna. Informanterna var överens om att man kan publicera alla nyheter på Twitter men att man måste göra ett urval för Facebook och Instagram. På Facebook lägger man gärna ut nyheter som kan skapa diskussion och formulerar ofta rubriken i form av en fråga eller citat. Instagram ses som tveksam som kanal för nyheter och fungerar mest som ett sätt att knyta an till läsarna genom “bakom kulisserna”-bilder och liknande. Vidare visade resultatet att sociala mediers negativa aspekter framför allt handlar om kommentarerna då de är svåra att kontrollera och resurskrävande att moderera.

Titel Järfällas Kulturarv – en kvalitativ studie om att kommunicera kulturarv till konfirmander genom sociala medier. Författare Miguel Antunes, Sanna Michelle Karlsson Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Nivå Grundnivå Termin Höstterminen 2015 Uppdragsgivare Svenska kyrkan i Järfälla, Jiang Millington Handledare Nicklas Håkansson Kursansvarig Malin Sveningsson Examinator Gabriella Sandstig Antal sidor 41 sidor, inklusive bilagor Antal ord 13 022 ord Syfte Att undersöka vad konfirmander i Järfälla kommun har för uppfattning om det kyrkliga kulturarvet i Järfälla samt hur församlingen kan tillgängliggöra kulturarvet genom digital kommunikation. Teori Sociokulturellt perspektiv, Den traditionella kommunikationsmodellen, Uses and gratifications. Metod Kvalitativ studie i form av tre gruppintervjuer. Huvudresultat Studiens huvudresultat består av ökad kunskap om vad konfirmander i Järfälla har för uppfattning om kulturarv samt deras konsumtion av sociala medier. Konfirmanderna visar ett ointresse i att lära sig mer om kulturarv, framförallt det lokala kulturarvet. Svenska kyrkans varumärke är för målgruppen negativt färgat och de uppger att de i högre utsträckning tar till sig information från en vän eller någon de litar på än en okänd avsändare. Vi ser det därför som svårt för Svenska kyrkan i Järfälla att kommunicera sitt kulturarv till ortens konfirmander via sociala medier, förutsatt att innehållet inte förändras för att möta deras preferenser. Skulle innehållet förändras är Instagram den lämpligaste kanalen då konfirmanderna uppger att de använder sociala medier regelbundet. Vidare bör församlingen sträva efter att bli en större aktör på orten vad gäller kultur och evenemang. Det är genom intresseväckande evenemang konfirmanderna kan lockas till att besöka kyrkans lokaler. Genom dessa evenemang skapas en miljö vilken de finner intressant att sprida i sociala medier, och på så sätt sprids information om kulturarvet. Dessutom står inte Svenska kyrkan som avsändare då inlägg som sprids är användargenererade, detta förväntas öka graden av kunskapsöverföring till mottagaren. Nyckelord Kulturarv, historia, Svenska kyrkan, konfirmander, sociala medier, digital kommunikation, Järfälla

Examensarbete 15 hp Program Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå Grundnivå Termin HT 2015 Handledare Adam Shehata Sidantal 56 Antal ord 18.961 Examinator Britt Börjesson Nyckelord Podcast, podcast-lyssnare, unga vuxna, digitala medier, Uses and gratifications, intressedriven medieanvändning, instrumentell och rutiniserad medieanvändning, tillgänglighet, bekvämlighet, beskaffenhet Syfte Studiens syfte är att utifrån Uses and gratifications-teorin undersöka vilka behov, motiv och funktioner som ligger bakom podcast-lyssnandet hos unga vuxna mellan 17 och 24 år. Teori Teorier och forskning inom Uses and gratifications Metod/material 11 kvalitativa samtalsintervjuer Resultat Studiens huvudresultat var dels att samtliga traditionella behov inom Uses and gratifications-teorin framträdde. Både behov av förströelse, information, social interaktion och personlig identitet uppfylldes hos unga vuxna när de lyssnade på podcasts. Detta dock med olika dimensioner, nyanser och aspekter. Andra centrala behov och motiv var tillgänglighet, bekvämlighet, beskaffenhet och den sociala aspekten som alla utmärkte sig. Podcastens funktion i relation till övrig medieanvändning visade på att den var intressedriven, instrumentell och beroende av medieanvändarens övriga vanor.

Titel En del av massan – Förutsättningarna för små enheter i offentlig sektor att vara varumärkesorienterade Författare Carl Tengroth Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2015 Handledare Mathias Färdigh Sidantal 35, exklusive bilaga. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för mindre enheter i stora organisationer inom den offentliga sektorn att bedriva varumärkesorienterad kommunikation. Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuer. Huvudresultat Studien visar att huruvida en enskild enhet i en stor offentlig organisation har förutsättningar för att bedriva varumärkesinriktad kommunikation i stor utsträckning beror på uppdragsformuleringen. En mer funktionell roll innebär ett svårare varumärkesarbete. Detta gäller även om intressenterna själva anser att enheten har en funktionell roll för dem i deras dagliga arbete. Vidare är det en utmaning men inte en omöjlig sådan att distansera sig från den större organisationen man är en del av. Faktum är att det kan vara till den enskilda enhetens fördel att kunna visa vad som skiljer dem från verksamheten i stort.

Titel EU, medlemslandet och medborgaren. – En kvalitativ studie om hur dagspressen rapporterar om EU från ett demokratiskt perspektiv. Författare Linnéa Wik Uppdragsgivare Regeringskansliet: Utredningen om Delaktighet i EU. Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2015 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal / ord 43 sidor, inkl. bilaga / 17 300 ord. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur Sveriges dagstidningar rapporterar om EU, med fokus på hur EU skildras som en demokratisk institution, samt hur individen och Sverige som medlemsland skildras inom denna institution. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Tidningsartiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet publicerade mellan 1-15 november 2014. Huvudresultat Hur dagspressen rapporterar om EU som institution kan indelas i tre delar; EU som byråkrati, EU som en god aktör och ett världsförbättrande ideal, samt EU som en abstraktion. Då innehållet inte förklarar EU:s strukturer, skapar det en distans mellan medborgaren och EU. Sverige som medlemsnation skildras som en ansvarstagande part, men som samtidigt inte har en stor möjlighet att påverka EU. Individen i EU tilltalas inte på ett framträdande sätt i rapporteringen. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att rapporteringen inte bidrar till att medborgaren känner sig delaktig i EU, eftersom medborgaren varken får ta plats i rapporteringen, eller utmålas so

Titel: ”Vi vill inte skrämma konsumenterna, men det skadar inte allt bli mer medveten” – En studie av dagstidningarnas gestaltning av kemiska hälsorisker i livsmedel under 2000-talet. Författare: Alina Avdic och Elin Heikinpieti Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 18 887 Antal sidor: 53 (inkl. referenser och bilagor) Syfte: Syftet för studien är att undersöka hur dagstidningar gestaltar kemiska hälsorisker i livsmedel. Metod: En kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av artiklar i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Material: Den kvantitativa innehållsanalysen baserades på 556 artiklar publicerade i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från år 2000 fram till och med år 2014. För den kvalitativa innehållsanalysen användes 40 utvalda artiklar från tidsperioden. Huvudresultat: Studien visar att dagstidningarnas gestaltning av kemiska hälsorisker i livsmedel under 2000-talet har präglats av en saklig, informativ och balanserad rapportering med tillförlitliga och tydliga källhänvisningar. Dagstidningarna efterlever därmed de ideal, uppgifter, krav och regler de förväntas följa och uppfyller således också sin informativa och demokratiska funktion i samhället. Oklart är dock huruvida funktionerna även uppfylls vid faktiska, akuta och problematiska hälsorisker, då vår studie kunde tyda på hur en alarmerande gestaltning ofta förekom vid epicentrumet av 2000-talets mest uppmärksammade hälsorisker. En upptäckt som även har konstaterats som gällande i tidigare genomförda fallstudier av tidningars rapportering om hälsorisker. Likväl bidrar den generella sakliga gestaltningen med positiva följder för allmänhetens riskperception, myndigheters arbete och tidningarnas ethos. Diskussion kan dock föras kring den potentiellt negativa inverkan av mängden publicerade artiklar om ämnet, källornas agendor för egenintressen och den låga förekomsten av en granskande och kritisk journalistik.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Nivå: Grundnivå Termin/år: Höstterminen 2015 Handledare: Malin Sveningsson Examinator: Marie Grusell Antal ord: 14 674 Nyckelord: Instagram, reklam, kvalitativ studie, samtalsintervjuer, native advertising, riktad reklam, unga användare, banner blindness Syfte: Att undersöka unga användares inställning till reklam på Instagram Teori: Uses and gratifications, reklamforskning Metod: Kvalitativ studie baserad på samtalsintervjuer Resultat: Unga användare på Instagram störs inte så mycket av reklam på forumet. De är medvetna om reklamen även om den i vissa fall kan vara svår att urskilja då Instagram använder sig av native advertising. De unga användarna scrollar snabbt igenom innehållet på Instagram dagligen och lägger inte någon större vikt vid reklamen utan scrollar oftast bara förbi den. Dessutom fann vi att unga användare vanligtvis har två konton på Instagram som de använder i olika syften.

Titel: 20 år i den Europeiska unionen – En analys av svensk dagspress gestaltning av EU-nyheter Författare: Max Andrén, Tony Börjesson, Robert Söderqvist Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 54 Antal ord: 14 569 Syfte: Syftet med undersökningen var att över tid kartlägga fördelningen av sak- och spelgestaltning i rapporteringen om Europeiska unionen i svensk dagspress; för att öka förståelsen för den svenska EU-rapporteringens roll i det uppmärksammade förhållandet mellan EU och Sveriges medborgare, med avseende på låg kunskap om, svagt förtroende för och lågt valdeltagande i EU. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av (1) EU-artikel som helhet, (2) rubrik, (3) ingress och (4) brödtext. Material: Nyhetsartiklar om EU i tre tidningar under två månader vid tre tillfällen fördelade över medlemskapets början, mitt och slut. Huvudresultat: Inför studien sattes två huvudhypoteser upp. Den första var att andelen spelgestaltning ökat på bekostnad av andelen sakgestaltning i svensk dagspress EU-rapportering. Den andra var att andelen spelgestaltning genomgående skulle vara högre i den analyserade tabloidtidningen än i övriga tidningar. Båda dessa hypoteser kunde sedermera bekräftas. Spelgestaltningen gällande EU-rapporteringen i svensk dagspress har ökat mellan åren 1996-2015. Samtidigt finns en klar tendens att sakgestaltningen – under samma period – minskat betydligt. Vidare, går även att se en tydlig tendens att andelenspelgestaltning år 2015 var betydligt högre i tabloidtidningen än de övriga analyseradetidningarna.

Titel: Trender och transparens Författare: Mimmi Bladini och Ellen Simonsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 16 726 ord exkl. källförteckning och bilagor, 60 sidor. Syfte: Undersöka kvinnliga konsumenters inställning till Lindex hållbarhetskommunikation. Metod och material: Kvalitativa intervjuer. Sex parintervjuer med 12 kvinnliga respondenter i åldern 20-40 år från Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien visar att de kvinnliga konsumenternas inställning till Lindex hållbarhetskommunikation är komplex, då många aspekter spelar in. Studien har påvisat ett antal aspekter som mer centrala för inställningen än andra; synen på hållbart mode, personlig relevans, förtroende, trovärdighet samt kommunikationskanal. Av dessa aspekter har personlig relevans visat sig vara särskilt betydande, då vikten av detta varit återkommande. De kvinnliga konsumenterna anser hållbarhetskommunikation vara något som grundas i Lindex och andra modeföretags egenintresse snarare än ett samhälleligt allmänintresse. Dock är detta något som accepteras av de kvinnliga konsumenterna, så länge det som grundas i egenintresset i slutänden gynnar allmänintresset.

Titel Faktum – innehåll eller välgörenhet? En kvalitativ studie om varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen Författare Sebastian Blom och Jakob Claesson. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Vårterminen 2015. Handledare Jan Strid. Sidantal 53 sidor. Antal ord 17 650. Syfte Att undersöka varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen. Metod Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material Tre fokusgrupper om fyra-fem deltagare. Huvudresultat Vad som verkar vara den helt klart vanligaste anledningen till icke-konsumtionen är bristande kunskap om tidningens innehåll. Några har dessutom en helt felaktig bild över innehållet, vilket framkom när respondenterna själva fick titta i tidningen och då blev mycket positivt överraskade. Det verkar även finnas viss förklaringskraft i att gatutidningens image som sådan är dålig och förknippad med billig, för att inte säga undermålig journalistik. Utöver det verkar köptillfället vara ett hinder för några respondenter, då de upplever att mötet med försäljarna går så fort att man inte hinner ta ställning till ett eventuellt köp. Vad som även framkommit under fokusgrupperna är att hemlöshet ligger långt ifrån många människors vardag, vilket gör tidningen svårgreppbar och försäljarna svåra att relatera till. Några respondenter upplever även ett informationsöverflöd i vardagen och har av den anledningen inte tid och ork att ta sig till mer medieinnehåll.