Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Nicklas Håkansson Examinator: Marie Grusell Antal ord: 18 507 Nyckelord: internkommunikation, organisationskommunikation, ledarskap, management, första linjens chefer, organisationskultur, struktur Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer inom Göteborgs Stad uppfattar den interna kommunikationen och ledningens kommunikativa roll. Teori: Organisationsteori – struktur, kultur, strukturellt och symboliskt perspektiv. Kommunikationsteori – överföring och meningsskapande, internkommunikationens funktion. Managementforskning och ytterligare studier. Metod: Tio kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med första linjens chefer inom Göteborgs Stad. Resultat: Första linjens chefer upplever strukturen inom Göteborgs Stad som tydligt hierarkisk. Det är en klar linjestruktur där kommunikation sker enligt linjen. Cheferna menar att de aldrig skulle frångå denna linjestruktur. Det är därmed tydligt att strukturen påverkar den interna kommunikationen, även om detta snarare kan bero på organisationens kultur. Den interna kommunikationen uppfattas av cheferna primärt ha en informerande funktion. Kommunikationens huvudsakliga syfte är enligt cheferna att ge dem de rätta förutsättningarna till att utföra sitt arbete och är framförallt av informerande karaktär. Det dominerande synsättet på kommunikation är att se kommunikation som överföring. Det finns dock tydliga inslag av en modern organisations egenskaper. Ledningens primära roll upplevs enligt cheferna vara att styra organisationen och skapa de rätta förutsättningarna för de anställda. Cheferna förväntar sig att ledningen är tydlig, lyhörd och närvarande och att det genomsyrar all kommunikation från ledningen.

Uppsats: Kandidatuppsats, 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet Nivå: Grundnivå Termin/år: HT2015 Handledare: Jenny Wiik Examinator Monica Löfgren Nilsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Nyckelord: Instagram, sociala, medier, nyhetsmedier, nyhetspublicering, nyheter, Facebook, plattform, kanal, foto, journalistik, fotojournalistik, delningslogik Sidantal: 72 sidor, inklusive referenser och bilagor Antal ord: 19 799 ord, exklusive innehållsförteckning, sammanfattningar, referenser och bilagor Syfte: Syftet med studien är att studera svenska nyhetsredaktioners arbete med Instagram som publiceringsverktyg och de resonemang som kantas av det. Teori: Journalistikens roll i sociala medier, branding och strategi. Metod: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer som analyseras och problematiseras. Huvudresultat: Svenska nyhetsmedier befinner sig fortfarande på ett experimentstadie där man inte hittat en konkret målbild för användandet av Instagram i journalistiken. Plattformen uppfattas som positiv och trevlig. Möjligheterna kan till exempel vara att framhäva bildjournalistiken eller hitta nya målgrupper, likväl som att bygga det egna varumärket. Man vill gärna uppfattas som snabbfotad och komma nära läsaren. Oftast är arbetet rätt ensamt och inte så utspritt som man önskar och oftast postar man genom att lita på magkänslan. Bilderna ska vara ”snygga” och färgglada och ackompanjeras av positiva nyheter. Det finns inte mycket tid över till att engagera sig med läsarna mer än att svara på direkt tilltal; likväl kantas utvärdering och mätningar av arbetet av tidsbrist. När man väl analyserar arbetet är oftast engagemang i form av följare och ”likes” viktigast.

Titel ”Det finns 1000 olika sätt att lyckas” – En kvalitativ studie av kulturoch nöjesbranschens arbete bakom sociala medier Författare Emma Hellberg och Amanda Nergelius Kurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2014 Handledare Magnus Fredriksson Uppdragsgivare Plyhm Kommunikation Syfte Syftet är att kartlägga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det. Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur och nöjesbranschen. Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, är det ännu inte självklart att man har dessa strategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen. Sociala medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder. Strategierna går ofta hand i hand med organisationens övergripande kommunikationsplan, men organisationerna är eniga om att det krävs en mer personlig vinkel på sociala medier.

Titel Den skräddarsydda reklamen – En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen på Facebook Författare Anna Höglund Ekehäll och Isabelle Forsberg Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2014 Handledare Malin Sveningsson Antal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenser Syfte Syftet med studien är att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen på Facebook. Metod och material Kvalitativ studie baserad på två fokusgruppsintervjuer Huvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen på Facebook är riktad samt en viss kunskap kring hur det går till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, däremot är kategoriseringen i viss del generaliserande på ett sätt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer träffsäker och reproducera färre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett välkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om användarna som Facebook använder för att anpassa och rikta reklamen känns okej för våra intervjupersoner att dela med sig av, om den används till specifikt det. Ovissheten i hur den här informationen kan komma att användas i ett större perspektiv genererar dock en del oro hos deltagarna.

Titel: Ett placeringsrecept? – En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ”Hela Sverige bakar” Författare: Elina Grothén och Julia Robertson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 60 sidor inklusive bilagor Ord: 17552 Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet “Hela Sverige bakar” Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon. Ytterligare en intervju besvarades via mail. Intervjuerna skedde med aktörer inblandade i processen kring varumärkesexponering i programmet “Hela Sverige bakar”. Huvudresultat: I “Hela Sverige bakar” har vi kartlagt en process för varumärkesexponering med fyra huvudsakliga aktörer, det sändande bolaget TV4 som även äger programformatet, produktionsbolaget Meter Television som producerar programmet, ett flertal företag vars varumärken/produkter exponeras i programmet, och slutligen mediebyråer som företräder företagen. Kommunikationen för en placering går främst mellan mediebyråerna och TV4 och är en tvåvägskommunikation. Vi har i samband med studien kartlagt två huvudsakliga typer var varumärkesexponering; sponsring och produktplacering. I programmet “Hela Sverige bakar” var det dock endast sponsring som var den förekommande typen av varumärkesexponering. Vi konstaterade även att det som definieras som produktplacering även kan ingå i konceptet sponsring. Sponsring kan variera från endast sponsring av enstaka produkter mot exponering, till hela koncept där exponering i tv-rutan kombineras med rätten att associeras med programmet såväl som att presenteras som sponsor i samband med programmet.

In todays media landscape, corporations and advertisers need to find new ways to attract the attention of consumers. The rise of social media in general, and Facebook in particular, has led to a wide array of new marketing opportunities. Advertising today is a broader concept than ever before, and is constantly evolving into new shapes. This applies in particular to the advertising that occurs in social media. Therefore a broader approach to the original concept of advertising is necessary, one who takes on more aspects of corporate communication. In modern marketing, marketers often distinguish between paid, earned, and owned media. This study aims to explore how two different generations of Facebook users (born in the 60’s and 90’s respectively) perceive these three kinds of advertising methods in their social media experience. Are any of the different kinds perceived more positively than another? The study also aims to explore users perceptions of targeting, matters of integrity and the boundaries for advertising on social media. In order to collect empirical data for our study, we held two qualitative focus group interviews. The results show that the surveyed respondents do not believe that advertising on Facebook is annoying to the extent that it ruins the user experience. The most positively perceived type of advertising is earned media. The most negatively perceived type of advertising is the paid media that is placed amongst user generated content – thus interfering with the purpose of usage. These perceptions are generally equivalent in both surveyed generations. Respondents’ views on targeted marketing efforts are somewhat divided. From a privacy perspective, respondents born in the 1960’s are somewhat more reluctant to targeting than the respondents born in the 1990’s. Both groups believe that targeted advertising can be both a rewarding and relevant feature of their Facebook-experience, provided that it is tailored to target groups and well aimed. Respondents believe that is should be clearly stated whether, if or when Facebook

se uppsats

Titel: ”Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant” – En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medier Författare: Sara Hägge och Sara Åhman Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Magnus Fredriksson Sidantal: 38 sidor inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuer Huvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet. De viktigaste aspekterna för effektiv kommunikation i sociala medier är att en organisation har formulerat mål och en strategi för sin digitala närvaro. De bör även vara aktiva för att lära känna sin målgrupps digitala beteende och därefter kunna skapa intressant innehåll. Studien har visat att det finns en skillnad på hur organisationerna tagit till sig idén om sociala medier. Dessa skillnader beror dock inte på organisationstyp utan interna faktorer har haft större inverkan på översättningen. De översättningsmodus som använts har främst varit kopiering och subtrahering, där kopiering främst skett hos de organisationer som är aktiva på sociala medier. I de organisationer som är mindre aktiva har främst subtrahering används. Vi ser i vår studie att samtliga organisationer har förstått grundreceptet om hur man bör agera på sociala medier, dock arbetar inte alla därefter. Detta tyder på ett knowing-doing gap.