Titel: “Bli en härmapa” – En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen Frida Författare: Johanna Stenbeck Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 34 sidor Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: 3 nummer av tidningen Frida från 2014 Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper.

Titel: Filmkritiken på nätet – En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistik Författare: Nina Johansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 58 Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie. Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie Database Huvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen. De traditionella kritikernas recensioner väljer att istället ta upp mer bakgrundsmaterial och att ta fram karaktärerna. Hur recensionerna tar upp innehållet skiljer sig också hos de nätbaserade och traditionella recensionerna. De nätbaserade recensionerna använder sig av främst logosargument och pathosbeskrivningar för att övertyga om filmens bra och dåliga sidor. Det finns dock ingen mall för hur de väljer att göra detta. De traditionella recensionerna inkluderade alltid logosbeskrivningar, logosargument och pathosbeskrivningar i sina recensioner. Ethosvärderingar förekom inte alltid hos någon av de nätbaserade eller traditionella recensionerna.

Titel Social media management – från flum till finrum Författare Anton Eliasson & Victor Egnell Handledare Orla Vigsö Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal 42 (exklusive bilaga) Antal ord 13465 Syftet med studien är att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samt undersöka om yrket visar tecken på en professionaliseringsprocess. Metod Kvalitativ respondentintervju Material Sju intervjuer med individer anställda på olika organisationer, både internt och externt, som föll under vår definition av social media manager. Huvudresultat Det finns en mängd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsområde. Studiens respondenter har samtliga någon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men få har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt är också vikten i att hålla sig aktuell. Påtagligt är också åsikterna om att utvärdering är viktigt, då sociala medier fortfarande är i dess linda och effekterna oklara. Vidare är andras åsikter om organisationens social media manager brett skilda, vissa har lågt intresse och kunskap om ämnet och andra har stor tro och förväntan inför användningen. Förståelsen för yrket har ökat med åren. Var en social media manager (SMM) befinner sig i en organisation skiljer sig också kraftigt, oftast på kommunikationsavdelningar, PR-avdelningar och webbavdelningar. Inga stora organisationsförändringar har skett sedan införandet av en SMM i respondenternas organisationer. Varför behovet för en SMM finns skiljer sig också från organisation till organisation, varav marknadsföring/dialog och varumärkesbyggnad var det två främsta anledningarna. Samtliga respondenter ansåg att yrket mognat och utvecklats under de senaste åren och var i början något som gjordes vid sidan av det ”riktiga” jobbet, men någon professionaliseringsprocess kan inte påvisas i denna studie.

Titel: ”En stad – ett ansikte?” – en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil. Författare: William Bengtsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Jan Strid Sidantal: 40, inklusive bilaga Antal ord: 12 802 Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor. Metod: Innehållsanalys samt intervjuer. Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen. Fyra intervjuer med kommunikatörer på Göteborgs Stad. Huvudresultat: En absolut majoritet av de undersökta kommunikationsenheterna bryter mot de regler Göteborgs Stad har i sin grafiska manual. Kommunen har ”En stad – ett ansikte” som motto för sin grafiska profil; ett motto man inte uppfyller och inte heller leder och styr sitt arbete och sina kommunikatörer mot. De undersökta enheterna visar dessutom en sådan variationsrikedom att profilen för Göteborgs Stad och kommunens varumärke kan upplevas som klart förvirrande och alienerande. De anställda kommunikatörerna på Göteborgs Stad använder den grafiska profilen i ingen eller begränsad omfattning. Intervjuerna visade att de intervjuade kommunikatörerna på Göteborgs Stad är medvetna om situationen och är hoppfulla samt engagerade i att staden skall ta fram en ny, tydligare grafisk profil. Man saknar dock stöd dels i en tydlig grafisk manual (den nuvarande upplevs som undermålig), dels i en tydlig strategi och styrning från kommunens ledning. För närvarande råder en kultur där var och en som arbetar med kommunikationsfrågor bestämmer efter eget huvud och gör som man har lust. Det blir heller inga organisatoriska konsekvenser av att man gör det, utan det råder en mentalitet av ”Låt tusen blommor blomma”, d v s långt från den myntade strategin om ”En stad – ett ansikte”. Frågan är då hur man framöver skapar förutsättningar för ett unisont arbete och arbetssätt, så att man uppnår sin strategi/sitt motto. Ett beprövat synsätt och arbetsmetod är att tillämpa design management. Design management är dels ett strategiskt synsätt om den roll design och kommunikation spelar i en (stor) organisation, dels en organisationsform där man skapar tydliga arbetsredskap och en tydlig organisationsstruktur. För att design management skall kunna användas behöver en organisation en engagerad ledning, en designpolicy och en god organisationskultur.

Titel Fyra faktorer mot ett lyckat kundmöte Författare Nathalie Lindenhall & Matilda Åsén Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2014 Handledare Orla Vigsö Sidantal 49 sidor (exklusive referenser och bilaga) Antal ord 18 713 ord (exklusive referenser och bilaga) Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den kommunikativa samförståelsen mellan PR-byråer och deras kunder under ett kundmöte. Metod Sju kvalitativa respondentintervjuer Huvudresultat Denna studie visar att PR-byråer gynnas av att arbeta med förberedande åtgärder inför ett kundmöte för att snabbare och mer kontrollerat kunna uppnå en kommunikativ samförståelse med kunden. Research, kommunikation, frågor och förtroende är fyra huvudfaktorer som studien har mynnat ut i. Genom att arbeta med dessa skapas goda förutsättningar för djupa dialoger, ömsesidig förståelse och långsiktiga kundrelationer. Huvudfaktorerna samspelar både med varandra och med andra underfaktorer såsom relation, strategi och personkemi för att lyckas uppnå en samförståelse mellan PR-konsult och kund.

Titel Let’s get [her] undressed – en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideorna Författare Sara Egeskog och Elin Sjöstrand Illustrationer av Elin Sjöstrand Kurs Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap Termin VT-14 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 47 exklusive bilagor Syfte Att undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013. Metod och material Kritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013. Huvudresultat Den vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker. Slutligen fann vi en typ av kvinna som varken visade på maskulina eller feminina tankemönster. Hon är inte med i musikvideon i egenskap av kvinna utan i egenskap av människa. Totalt fann vi fyra tydliga typer av kvinnor; Sexobjektet, Den känslosamma kvinnan, Den passiva kvinnan och Den starka kvinnan. Vi fann också fyra mindre framträdande typer av kvinnor; Jungfrun, Modern, Barnet och Människan.

Titel: Konsten att etablera ett förtroende med världens snabbaste kommunikationsmedel – En studie om hur förtroendet för en webbsida påverkas av färg Författare: Ellinor Eriksson & Jessica Lindbom Jämting Uppdragsgivare: Favont Kurs: Examenarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Monika Unander Antal ord: 17809 Syfte: Att undersöka vad som formar studenters förtroende för en hemsida med fördjupning i färgens påverkan. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: 18 samtalsintervjuer med studenter på Göteborgs Universitet Huvudresultat: Vårt resultat visar att målgruppen får förtroende för en organisations hemsida när organisationen kommunicera ärligt och transparent. Hemsidan ska även vara estetiskt tilltalande, där färgvalet visade sig ha påverkan för huruvida målgruppen etablerar förtroende eller inte. De nyanser som anses mest förtroendeingivande är blå och grön. Ljusstyrkan hos en färg som ger mest förtroende är mörka och ljusa färger. Och omättade färger ger mer förtroende än mättade färger. Vi identifierade även tre olika inställningar hos målgruppen för färg och förtroende på webben. Dessa är: de som föredrar klassisk design, de som föredrar minimalistisk design samt de som föredrar vågad design, där de två första kan anses som vanliga åsikter och den tredje som en mer extrem. De som gillar klassisk design förderar mörka och omättade färger. De som gillar minimalistisk design föredrar vita och ljusa, omättade färger. Och de som gillar vågad design gillar ljusa och mellanmörka, mättade färger.

Titel Göteborg – småstadskänsla & storstadsutbud – En kvalitativ undersökning om unga vuxnas uppfattning om Göteborg som stad. Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun Stenberg Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare Jan Strid Kursansvarig Malin Sveningsson Termin Vårterminen 2014 Sidantal 32 sidor Antal ord 15 100 ord Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna. Metod Kvalitativ intervjustudie Material 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25 Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen.