Titel: Ämnen på agendan. En analys av pressmeddelanden från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Författare: Ida Lenhoff och Lisa Sahlén. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Vårterminen 2013. Handledare: Jan Strid. Sidantal: 46 sidor. Syfte: Att analysera det genomslag som Länsstyrelsen i Västra Götalands läns pressmeddelanden fått, från 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i länet. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys. 78 pressmeddelanden från 1 mars 2012 till 1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, Bohusläningen och Mariestads-Tidningen. Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jämn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelanden om var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar. Den fanns en geografisk förankring som påverkade publiceringen av artiklarna.

Titel: Miljön på uppgång – En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­‐Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­‐Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐ talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin. Experter/forskare var de som framträdde mest frekvent och stod för gestaltningen av nya metoder/lösningar, dessa bestod främst av aktioner som låg på statlig nivå.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården – en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Författare: Helena Kryssman Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: HT 2012 Antal sidor: 45 (ex. bilagor) Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information. Möjligheterna till dialog mellan medarbetarna och Primärvårdens förvaltningsledning upplevs som små och kommunikationen dem emellan fungerar inte optimalt. Medarbetarna känner sig i högre grad delaktiga i arbetet mot enhetens mål än med Primärvårdens långsiktiga mål och vision. Medarbetarna känner högre tillhörighet och identifierar sig i högre grad med sin egen enhet än med Primärvården i stort.

Titel: Med rätt teknik– en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via sociala medier Författare: Siri Jagstedt Uppdragsgivare: PS Partner Handledare: Malin Sveningsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: HT-12 Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilaga Syfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till sociala medier. Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuer Material: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning. Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den privata sfären och individuella intressen. För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk. Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockande tjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig. Sociala medier anses vara ett bra sätt att, genom nätverket, hålla ett öga på arbetsmarknaden och eventuella jobbannonser.

Titel: En rättvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­‐ och Lunds Universitet i svensk morgonpress. Författare: Rebecca Peters och Julia Steffensen Uppdragsgivare: Henrik Axlid Kurs: Examensarbete i Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012. Handledare: Jan Strid Sidantal: 43, inklusive bilagor. Syfte: Att granska mediebilden av Göteborgs-­‐ och Lunds Universitet i Göteborgs-­‐Posten och Sydsvenskan under två olika tidsperioder. Period: 16:e februari -­‐ 16:e mars, samt 16:e mars -­‐ 16:e april. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Tidningsartiklar ur Göteborgs-­‐Posten och Sydsvenskan. Sökord: Göteborgs Universitet och Lunds Universitet. Huvudresultat: Våra resultat visade att mellan tidsperioderna 16:e februari – 16:e mars och 16:e mars – 16:e april, fick Lunds Universitet ett betydligt större utrymme i Sydsvenskan än Göteborgs Universitet fick i Göteborgs-­‐Posten. I Sydsvenskan ökade antalet artiklar ytterligare under antagningsmånaden, medan Göteborgs-­‐Posten istället visade en minskning i artikelantal under denna period. 65 % av Sydsvenskans tidningsartiklar visade en positiv tendens gentemot Lunds Universitet, medan motsvarande siffra för Göteborgs-­‐Posten och Göteborgs Universitet var 51 %. Den enda artikelform som visade en positivare tendens i Göteborgs-­‐Posten än Sydsvenskan, var Insändare. Eftersom att denna artikelform inte är skriven av redaktionen, finns möjligheten här att den mediebild som Göteborgs-­‐Posten speglar om Göteborgs Universitet inte stämmer överens med den publika opinionens. Bortsett från Forskare och Övrigt så är det Studenter som till mestadels för talan för Göteborgs Universitet och Personal för Lunds Universitet. Genomgående för båda universiteten var Forskning det framträdande sakområdet. Under den “vanliga” månaden var det Forskning och under antagningsmånaden Utbildning.

Titel: Något alla vill ha? – En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ”public service”. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­‐Demokraten, Göteborgs-­‐Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Resultatet av undersökningen som har genomförts visar att man i huvudsak inte diskuterar public service vara eller inte vara, utan att det berättande som sker snarare beskriver och ger förslag på hur man bäst tar vara på det värde begreppet public service tillskrivs. Skribenterna tolkar alltså snarare innebörden av begreppet än diskuterar själva existensen av detsamma.

Titel: Många delar ingen helhet Författare: Dag Levin och Mattias Westerdahl Uppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL) Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMG Termin: HT 2012 Handledare: Marie Grusell Ord: 15,073 Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting. Metod: Kvalitativ metod Material: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställda Huvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentiellt anställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inte organisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever att NLL är en arbetsplats – utan flera. Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen är bristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLL som arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig och att de trivs. Det finns god sammanhållning hos de nuvarande anställda på den egna enheten och de ser goda utvecklingsmöjligheter. Det gick att urskilja en tvetydig bild av stämningen inom NLL hos de potentiellt anställda och att bemötandet de fått av organisationen spelat stor roll i deras uppfattning. Vidare fanns ett mönster av att få kände till fördelar med NLL som exempelvis utbildningsmöjligheter inom organisationen. Vidare fanns en tendens av att de potentiellt anställda uppfattade NLL:s anställda som maktlösa i beslutsprocesser. I stora drag upplevde de potentiellt anställda att det som eftersöks hos en framtida arbetsplats finns hos NLL. De uppfattade att det var högt i tak på arbetsplatsen, att det gick att arbeta självständigt samt att arbetet var omväxlande. Det övergripande resultatet av denna uppsats är att nuvarande- och potentiellt anställda delar positiva åsikter om arbetsplatsen NLL, men inte om NLL:s organisation som helhet.