Abstract Titel: Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens bild av konflikten i Chiapas Författare: Erik Isakson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Hösten 07 Syfte: Att beskriva och förklara hur svenska tidningsmedier mellan 1994 och 1998 rapporterar om konflikten mellan EZLN och den mexikanska regeringen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Perioden 1994-1998 i tidningarna Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Huvudresultat: De olika parterna skildras på olika sätt var för sig och i förhållande till varandra. EZLN kopplas ofta till sin etniska tillhörighet. Detta innebär att EZLN ofta beskrivs som indianer och bönder. PRI exnomineras ofta, det vill säga, de får ingen speciell etnisk eller annan nominering. Genom att inte tillskrivas några speciella egenskaper framstår PRI som normen i det Mexikanska samhället. På så sätt förmedlar rapporteringen vissa rasistiska undertoner. De händelser som rapporteringen beskriver handlar både om vålds- och fredsförloppet i konflikten. Dock finns det en tendens att fredliga händelser beskrivs med samma berättartekniker som de händelser som har ett våldsfokus. Tre diskurser identifieras; krigs-, freds- och den postmoderna diskursen som fungerar som grund till en typologisering av materialet. Främst identifieras drag av en krigs- och fredsdiskurserna. Detta ger en bild av konflikten som ett nollsummespel där fred uppnås med hjälp av våld. Ibland diskuteras dock fredliga lösningar på konflikten. Den postmoderna diskursen kännetecknas av att EZLN’s mediestrategi som gör att det genom ett mer poetiskt fokus lyckas få artiklar publicerade på kultur sidorna istället för i utlandsdelarna av tidningarna.

Abstract Titel ”Det är lätt att man buntar ihop dem” – En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TV-program våren 2007 Författare Linnea Damber Berg Kristine Ålöw Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin VT 2007 Syfte Att undersöka och jämföra hur olika svenska tv-genres representationer av personer med funktionshinder ser ut samt huruvida dessa kan anses vara av diskriminerande karaktär. Metod Kvalitativ textanalys med genreperspektiv Material Sex svenska TV-program, som sänts mellan 1 januari och 1 maj 2007, där representationer av funktionshinder har en central roll. Programmen utgör exempel på olika genrer: ”I en annan del av Köping” (dokusåpa), ”Outsiders” (dokumentärserie) ”Playa del Sol” (dramakomedi), ”Argument” (studiodebatt), ”Nya Drömjobbet” (utbildningsprogram, i form av en paneldebatt, ”Uppdrag granskning” (undersökande journalistik). Resultat Vi har kommit fram till att det finns både skillnader och likheter mellan representationer av personer med funktionshinder i de undersökta genrerna. De är lika i sina kategoriseringar och vaga i gränsen mellan fakta/fiktion. Skillnaderna handlar om människosyn och perspektiv på problem, lösningar och på vilket sätt de diskuteras. Vi har funnit representationer som kan anses vara av diskriminerande karaktär i samtliga genrer. Dessutom anser vi att det ringa antalet representationer av människor med funktionshinder vi funnit i urvalsprocessen är en form av diskriminering i sig.

Abstract Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå? – en analys av GP:s ostindiefararrapportering Författare: Sonja Gu Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postens rapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam. Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalys Material: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006 Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg. I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras. Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig. I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte så hög. Det granskande finns inte heller i särskilt hög grad. Sett utifrån teorier för nyhetsvärdering så uppfyller ostindiefararrapporteringen Lippmanns tanke om att en nyhet är det som journalisten tror allmänheten har respons för. Närheten i tid, kultur och rum i Prakkes teori uppfylls i stort. Galtung och Ruges kriterier för nyhetsvärdering finns delvis med i rapporteringen, mest i from av kontinuitet, personer och elitpersoner. I frågan om textreklam har sponsorers synlighet undersökts. I nästan alla fall har det varit relevant och motiverat att nämna sponsorn och de få fall de inte har varit motivera utifrån nyhetsvärde så har det ändå varit relevant för sammanhanget. Ostindiefararrapporteringen kan därför ses som journalistiskt motiverad och är i det avseendet inte textreklam.

Abstract Titel: ”Man kˆper inte en 3G-mobil bara fˆr att ringa med” – en kvalitativ studie om sex unga vuxnas 3G-anv‰ndning Fˆrfattare: Louise Brenner och Sara Hilmersson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fˆrdjupningskursen Termin: VÂrterminen 2006 Syfte: ”Att ta reda p hur ben‰genheten att ta till sig nya medier samt hur livsstilar i avseende vad g‰ller identitet, urbanitet, teknikintresse och mediebruk inverkar till hur unga vuxna i Âldern 20-30 Âr anv‰nder nyhetstj‰nster i 3G-mobiler.” Metod: Vi har gjort en kvalitativ djupintervjuundersˆkning med sex respondenter som alla ‰r 3G-anv‰ndare och i Âldern tjugo till trettio Âr. Material: Transkriberade djupintervjuer p 30-60 minuter. Huvudresultat: 3G-anv‰ndaren har en urban livsstil och hon ‰r en typisk tidig anammare. Intresset fˆr nyhets- och informationstj‰nster i 3G ‰r inte lika stort som fˆr nyheter i andra medier. De prim‰ra funktionerna i 3G-mobilen ‰r fortfarande att kontakta andra medan de 3G-specifika tj‰nsterna endast ‰r en bonus i anv‰ndningen.

Titel: Jag och Jag – en kvalitativ studie av bloggares självpresentation Författare: Ella Ekborg Uppdragsgivare: Valentin & Byhr PR Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 148 Syfte: Att se mönster i hur svenska bloggare speglar sin jag-identitet i sin blogg. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer via telefon. Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra bloggare inom kategorin förströelsebloggare. Huvudresultat: Respondenterna upplever att den de framställer i sin blogg inte skiljer sig från denperson de är i ”verkligheten”, men att de väljer att dela med sig av en del av sig själva. Bloggare skiljer på vad som är att anses som personligt och privat. De delar med sig av vad de anser vara personligt, men håller sådant som är privat för sig själva. Inom kategorin privat har två ämnesområden utkristalliserats: nära och kära samt ohälsa. De väljer även att hålla negativ information utanför bloggen. Respondenterna är vidare väl medvetna om hur de vill framställa sig genom val av annonser. Fyra ämnesområden har funnits inom vad som styr bloggare i deras val av annonser och samarbetspartners: värderingar, konsekvent bild, läsarens intresse och ärlighet. Bloggare vill inte ha annonser som på något sätt står i strid med vad de vill förmedla i övrigt och därmed förknippas med. De är även måna om att de annonser och samarbeten som finns på bloggen ska generera nytta för deras läsare. De ser således även annonser och samarbetspartners som en del i sin självpresentation och är väl medvetna om att de påverkar hur de framställs.

Titel Med(ie)borgare i klassrummet – en kvalitativ studie om mediekunnighet i grundskolans läroplan Författare Emma Olofsson, Elin Stadberg Olsson Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Höstterminen 2012 Handledare Annika Bergström Sidantal 35 (exklusive abstract, innehålls- och källförteckning samt bilaga) Syfte Vilken form av mediekunnighet uppmuntrar skolans styrdokument till? Metod och material Kvalitativ textanalys och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Huvudresultat Skolans styrdokument uppmuntrar till ett ökat medieanvändande, en kritisk medieförståelse och en förståelse för hur olika aktörer påverkar information samt ett aktivt samhällsdeltagande i och via medier. Styrdokumentet är dock formulerat på ett sätt som lämnar stort utrymme för olika tolkningar, vilket kan påverka i vilken utsträckning mediekunnighet förekommer i undervisningen.