Abstract saknas men uppsatsen finns digitalt

^_pqo^`q= Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor och personliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning. Författare: Therese Gustafson och Kristina Källström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer. Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning. Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig. Således inverkar mediedramaturgin i viss utsträckning på vad lokalredaktionerna skriver om lokalsamhället, då redaktionerna bland annat väljer ämnen som intresserar lokalsamhället och erbjuder lokalinvånarna en form av identifikation. Vidare visar undersökningen att det kulturella och rumsliga avståndet är väsentliga faktorer vid nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner. Även om det tidsmässiga avståndet är en central faktor, visade det sig att den inte var lika betydelsefull som de två andra faktorerna. Framförallt då lokalinvånarna vill läsa om personer och händelser som engagerar dem samt erbjuder dem en möjlighet till identifikation. Slutligen visar undersökningen att den enskilda reporterns kriterier för vad som ska bli en nyhet har en betydande roll vid framställningen av lokalnyheter i BT, emellertid är inte lokalredaktörernas nyhetsvärderings kriterier avgörande för gatekeepingprocessen på små lokalredaktioner. Däremot kan vi se tendenser till att den enskilda reporterns intressen faktiskt är betydande i valet av nyheter, då de speglas på lokalsidorna.

Abstract Titel: ”Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jag stödjer våra barn, djuren och miljön…” – en kvalitativ retorikanalys om argumenten i PostkodLotteriets direktreklam Författare: Kari Mette Bergkvist och Elisabeth Olofsson Handledare: Monica Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs VT-07 Sidantal: 56 Syfte: Syftet med vår uppsats är att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sin verksamhets legitimitet i sin direktreklam. Metod och material: En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial från PostkodLotteriet Huvudresultat: Vid en närmare analys av materialet så såg vi flera intressanta tendenser, där det framkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket på retorik. Vidare såg vi argumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombinerat med den goda gärningen för förmånstagare som ett sätt att existera på marknaden, där företag och organisationer allt mer måste visa upp ett aktivt Corporate Social Responsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nästan paradoxalt att förmånstagarna som ändå är grunden för PostkodLotteriet och som tydligt är i behov av att synas på marknaden i kombination med andra företag, till viss del själva bidrar till att upprätthålla ett avstånd och ”ett tredje rum” till dem man hjälper genom att låta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer på samarbetet. Nyckelord: Retorik, Corporate Social Responsibility, Postkolonial teori, Reklam

Abstract saknas men uppsats finns digitalt

Abstract Titel: Äckel, empati och efterapning – en kvalitativ undersökning av människors meningsskapande utifrån inre förändringsprogram på TV Författare: Helene Lindström Handledare: Jakob Bjur Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs C Termin: HT 2006 Syfte: Undersökningens syfte är att öka förståelsen för hur människor skapar mening utifrån inre förändringsprogram Metod: En deskriptiv textanalys samt kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Textanalysen är baserad på fyra inre förändringsprogram som har valts ut slumpmässigt under två veckor hösten 2006. Dessa program har därefter diskuterats under tre halvstrukturerade fokusgrupper med 4-5 deltagare per tillfälle Resultat: Inre förändringsprogram kan delas in tre kategorier: Rådgivande/ empatiskapande, Underhållande och Förnedrande Människor ägnar sig åt olika typer av identifikation utifrån olika program Olika typer av program fyller olika funktioner hos människor Människor förhandlar med de bilder som ges i programmen om de medverkande liknar dem själva TV-experter tilldelas överordnad kunskap Förtroendet för experterna baseras på den bild som ges i programmen Människor upplever innehållet i Rådgivande/ empatiskapande program som mer trovärdigt Nyckelord: inre förändringsprogram makeover identitetsskapande livsstil

Abstract Titel: Musiknedladdning och attityder – En kvalitativ intervjustudie Författare: Peter Freibergs och Linda Solberg Handled.: Annika Bergström Kurs: Fördjupningskurs VT-07 Syfte: Vårt syfte att undersöka ungdomars/unga vuxnas attityder till olaglig nedladdning av musik och koppla samman det med livsstil och beteende. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Material: Tio stycken respondenter Huvudres.: Fyra av tio respondenter hade övervägande positiva attityder. Tre av tio hade övervägande negativa attityder och tre av tio hade blandade attityder. Lättillgängligheten och att det är gratis är viktiga argument för de positiva. Man kan provlyssna och upptäcka ny musik samt få tag på sådant som annars kan vara svårt att få tag på. Ur artisters synvinkel ses det som positivt att de kan nå ut med sin musik . Negativa argument är att man stjäl någons musik, vilket i slutändan gör att artisterna inte har råd att producera mer musik och att skivaffärer då också försvinner. De pekar även på lagen som ger stränga straff. Sambandet mellan attityd och beteende ser olika ut för olika personer. Personer med övervägande positiva attityder gentemot fildelning upplever ingen kognitiv dissonans (tankekonflikt eller obehag) då deras attityder och beteenden överensstämmer. Personer med övervägande negativa attityder gentemot fildelning upplever, enligt teorin, kognitiv dissonans då deras attityder inte överensstämmer med deras beteende. De tycker att det är fel att ladda ned, men gör det ändå. Denna obalans reducerar de genom att ändra sitt beteende efter attityden och laddar ned mindre. På så sätt väger de upp obalansen och det känns mer rätt att ladda ned. Andra reducerar obalansen genom att ändra sin attityd även om det inte är lika utmärkande. Det gör de genom att framföra argument som gör att det känns bättre och inte lika fel för dem att ladda ned. Livsstil är en viktig grund för vilka attityder en person har. Vi har sett fall där personer med liknande livsstil har samma attityd. Samtidigt har vi sett fall där de med liknande livsstil inte alls är överens. Vi har kunnat utläsa olika sociala världar vilka kan skapas av en intressegemenskap som att spela i band eller att leva i en parrelation.

Abstract Titel: Vem är herren på täppan? – En kvalitativ innehållsanalys av den svenska bloggsfären Författare: Sandra Divinyi och Cecilia Niklasson Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av hur den svenska bloggsfären ser ut i fråga om vem som bloggar och vad man bloggar om. Syftet är också att undersöka om man kan tillämpa nyhetsvärderings-principer på bloggen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Analysen genomfördes på de främsta bloggarna på Bloggportalen.se. Den ena delen av analysen syftar till att undersöka vilka ämnen de 20 flitigast lästa bloggarna berör samt vem som ligger bakom dessa. Den andra delen av analysen avser att undersöka om det förekommer någon typ av nyhetsvärdering på de 20 främsta bloggarna inom kategorin Journalister och media. Huvudresultat: Vilka ämnen som dominerar inom bloggsfären är beroende på om det är proffs eller privata bloggare. Vår undersökning visar att de ämneskategorier som är de populäraste är IT och bloggande, Mode och design, Sex, skvaller och dejting samt Humor. Den privata bloggaren är framförallt modebloggare medan proffsbloggaren ger utrymme åt sport och teknik. Kvinnorna representeras i och med modebloggarna medan männen får en större del av kakan då de flesta bloggarna har en manlig inriktning så som just sport och teknik. Den svenska bloggaren i toppen av listorna över de flitigast lästa bloggarna är en man. Kvinnorna är klart underrepresenterade vilket tydligt sätter sin prägel på innehållet. Trots denna underrepresentation figurerar kvinnorna ändå relativt högt upp på listorna. Innehållet mellan den samlade listan och topplistan över Journalister och media skiljer sig en aning gällande ämnes val. Här skrivs det främst om Politik och samhälle samt Sport och fritid. Den privata bloggaren är i underläge inom denna kategori, samtidigt är kvinnorna underrepresenterade. Det är alltså även inom denna kategori som männen har ett övertag, den manliga eliten. De traditionella medier får fortsätta stå för det innehåll som publiken bör ta del av. Vi kan alltså inte finna några bloggar som tydligt visar på att man kan applivera nyhetsvärdering inom bloggsfären. Detta utifrån ett resultat som visar att det endast var nio stycken bloggar inom kategorin Journalister och media som faktiskt berörde seriösa nyheter. Vi kan här se att det inom bloggsfären framförallt är det individuella valet, egenintresset det vill säga det man vill ta del av det som styr utbudet.

Abstract Titel: Ungdomars val – SVT eller kommersiella kanaler? Författare: Victoria Hindelid och Cathrine Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårtermin 2007 Handledare: Marie Grusell Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna. Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ”slötitta” och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder. Kanalerna som föredras hos våra respondenter är främst Kanal5 och TV3. Endast en av respondenterna hade SVT1 som favoritkanal och det berodde främst på att hennes intressen, som kultur och konst blev behandlat där. Slutsatsen vi kan dra av detta är att den kanalen som behandlar ens intresse, det är också den man väljer att titta på. Intresse är alltså den faktor som spelar störst roll i val av TV-kanal.

Abstract Titel: ”Hur central är kommunikationen inom centrala GU?” – en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstruktur mellan gemensamma förvaltningen och fakulteterna Författare: Martin Ström & Kristin Möller Handledare: Monica Löwgren Nilsson Kurs: Fördjupningsskurs, VT 2007 Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstruktur inom den centrala enheten Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningen Huvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigt efterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämta information. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klarare direktiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten. Den allra vanligaste informationskanalen man använder är e-post trots att öga – mot – öga ses som det allra mest effektivaste. Indikationer finns på att informationsvägen följer en hierarkisk struktur men man tvivlar generellt på att informationen tar sig hela vägen ut. Anledningen till detta var att för många avdelningar anses jobba för mycket på sin egen kant. Bilagor: Intervjuguide