ABSTRACT Titel: Slitz – Mannens vägledare och vän En kvalitativ innehållsanalys av mansbilder i livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000 Författare: Helena Norman och Ewa Reimbertsson Nivå: C Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Antal sidor: 74 Syfte: Att undersöka mansbilden som förmedlas i livsstilsmagasinet Slitz . Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000, bestående av 12 nummer. Huvudresultat: Slitz agerar guide och vägledare för den manliga läsaren, både vad gäller konsumtion, värderingar och handlingar. Magasinet är en vän som uppmuntrar och hjälper sina manliga läsare. Slitz har en tydlig syn på vad som är manligt. Den mansbild som dominerar tidningen utgörs av myten om Erövraren. Han erövrar alla de arenor han beträder. Den fysiska kroppens utseende är inte av stor vikt för maskulinitet i Slitz. Slitz mansbild legitimeras och förstärks genom tidningens bild av kvinnan.

ABSTRACT. Titel: Fantasykultur: En kvalitativstudie av unga människors massmedieanvändande, identitetsskapande, och den sociala kontextens påverkan inom fantasygenren. Författare: Emil Scott Mathias A. Färdigh Uppsatsarbete. Fördjupningskurs, höstterminen 2001. Syfte: Vårt syfte är att undersöka och få fördjupade kunskaper om unga människors massmedieanvändning i en subkultur med en fokusering främst på identitetsskapande. Vidare är vårt syfte att lyfta fram andra faktorer som kan anses ha viktig betydelse i unga människors identitetsarbete. Metod: Vi använder oss av en kvalitativansats. Vårt tillvägagångssätt är att intervjua fem respondenter. För att få ett så fylligt material som möjligt har vi i huvudsak valt att använda oss av standardiserade intervjuer. Då i huvudsak användandet av den etnografiska intervjumetoden. Material: Materialet till uppsatsen har vi fått genom att intervjua fem fantasyintresserade unga män, som aktivt rör sig inom fantasygenren på ett eller annat sätt. Vi har genom intervjuer på mellan 90 till 120 minuter, fått ta del av deras personliga åsikter och reflektioner. Huvudresultat: Studiens har i stort sätt tre huvudresultat. För det första så kan vi se att den sociala påverkan inom respondentens umgängeskrets bidrar mer till fantasyintresset än lockelsen till genren i sig. Dock så är det individens behovstillfredsställelse som upprätthåller intresset för fantasy, medan den sociala kontextens påverkar valet av mediekanaler inom genren. Ett annat resultat, var att respondenterna föredrog fantasygengren framför god fantasykvalité. De socialaktiviteterna lockade respondenterna i större grad, och gav upphov till att kvalitén hos fantasyaktiviteten sänktes. Respondenterna balanserar således mellan konflikten, socialgemenskap kontra fantasyintresset och god kvalité. Det tredje resultatet som man kan utläsa av studien är att den sociala kontexten styr individens identitetsarbete i mycket stor utsträckning. Genom att gruppgemenskapen stärker individens personliga utveckling inom genren.

Abstract Titel: Föreställningar om ett intranät en kvalitativ och komparativ studie ur sändar- och mottagarperspektiv. Författare: Carina Ovesson och Petra Rosen Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Syftet är att jämföra sändarens och mottagarens föreställningar angående ett kommande intranät i en kommun. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med tio anställda på kommunen. Fem av respondenterna deltog i projekt- gruppen för intranätet och övriga var anställda på de olika sektorerna inom kommunen. Huvudresultat: Den övergripande slutsats som vi har kommit fram till, är att mottagarnas arbetsuppgifter och arbetsplats i hög grad inverkar på huruvida deras föreställningar och förväntningar överens- stämmer med intranätgruppens. Intranätet skall, enligt sändarna, fungera främst som en informationsbank och som ett arbetsredskap. Dessa funktioner kommer i första hand att fylla de behov som finns hos den personal som har administrativa arbetsuppgifter. Sändargruppen har en hög tro på att mottagarna kommer att ta emot intranätet med lika stor entusiasm som de själva känner och tror även att användandet kommer att leda till att arbetet effektiviseras. Denna entusiasm delas av några av mottagarrespondenterna, främst av dem med administrativa uppgifter, medan andra inte är motiverade till användning av en kanal som de inte anser att de har någon nytta av. Avsaknaden av motivation till användning av intranätet kan härledas till brist på datorvana, tidsbrist eller otillfredsställande uppkoppling till Internet. Problemet med otillfredsställande internetuppkoppling gäller endast de respondenter som inte har sin arbetsplats i kommunhuset.

ABSTRACT Titel: Kampen om potatisriket – En läsvärdesundersökning av Alingsås- Kuriren och Alingsås Tidning Författare: Cecilia Ohlsson och Lennart Larsson Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva och/eller förklara vilket innehåll som är viktigast vid valet av tidning samt undersöka vilka åsikter som finns gällande tidningsinnehåll bland allmänheten i Alingsås och Vårgårda kommuner Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: Postenkäter Huvudresultat: Huvudresultaten i vår undersökning visar följande: Det framkom att Alingsås- Kuriren och Alingsås Tidning lår högt när det gäller vilka tidningar man regelbundet tar del av. Den huvudtidning som majoriteten angav var Alingsås Tidning. Vid förfrågan om prenumeration svarade 64% Ja och 33% Nej. Det vanligaste sättet för ickeprenumeranter att läsa morgontidningen var på arbetet eller i skolan. När det gäller vilken tid man lade ner på tidningsläsning var det vanligast förekommande 11-20 minuter. På frågan om vilket redaktionellt innehåll som var viktigast vid valet av tidning angavs Lokala nyheter som var det viktigaste alternativet. För annonsmaterialet angavs Nöjesannonser. Det område som angavs viktigast att få nyheter från var Alingsås. För Alingsås- Kuriren angav läsarna huvudomdömet Mycket läsvärd och att den inte innehöll för mycket lokalt material. För Alingsås Tidning gavs omdömena Seriös nyhetsbevakning samt att den var Mycket läsvärd.

Abstract Titel: Alkodokusåpan Big brother – tjugohundratalets socialisationsagent? Fokusgrupper med gymnasieungdomar om Big brother och dess bild av alkohol Författare: Bobo Jakobsson & Nina Renberg Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att undersöka hur gymnasieungdomar använder sig av och tolkar dokusåpan Big brother samt hur dessa ungdomar resonerar kring och uppfattar bilden av alkohol som ges i TV- programmet. Metod och material: Fyra fokusgruppsintervjuer med totalt tjugo gymnasieungdomar. Huvudresultat: Ungdomarna var engagerade och aktiva i sitt tittande då flera gjorde aktiva val att titta. Ingen röstade eller betalade för extratjänster, man ansåg inte att dessa var värt pengarna. De pratade om programmet både före under och efter. De funderade också över saker i programmet både i för- och efterhand. Motiven till tittandet var främst sociala och nöjesbaserade, men även kognitiva, känslomässiga och flykt- samt personliga behov. Ungdomarna ansåg att drickandet i Big brother främst var negativt för att yngre kunde påverkas negativt, något som de dock inte själva ansåg sig göra. De som drack alkohol i bland ansåg sig dock kunna kontrollera sitt drickande och blev inte så fulla som i programmet. Detta ansåg man vara ett mått på mognad. Det fanns tolkningsskillnader beroende på om de aktivt valt bort alkohol, kulturell och social bakgrund. De nyktra och de från annan kulturell bakgrund än svensk tyckte programmet alkohol medan de andra ungdomarna såg det mer som skrämselpropaganda. De från lågresursgrupper hade svårare att erkänna att de tittade på programmet än de från högresursgrupperna. Ungdomarna identifierade sig med deltagarna i programmet på olika sätt. Vissa deltagarna hade egenskaper de själva skulle vilja besitta medan andra blev deras hatobjekt. De identifierade sig även i olika situationer som programmet skildrade. De är känslomässigt engagerade i personer och situationer vilket ökar graden identifikation. Big brother borde därmed betraktas som en socialisationsagent för ungdomarna och i viss mån avgörande för en del av deras socialisationsprocess.

Abstract Titel: Polisers förhållningssätt till massmediernas rapportering av sammanstötningarna i samband med EU-toppmötet, i Göteborg juni 2001 – En kvalitativ studie med intervjuer av sex poliser Författare: Susanne Fjällemark och Sandra Åkesson Kurs: Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Fördjupningskursen höstterminen 2001, C-uppsats Syfte: Vårt syfte är att undersöka polisernas förhållningssätt, användning, åsikter och effekter av massmediernas rapportering av sammanstötningarna mellan stenkastande demonstranter och polis i samband med EU-toppmötet, i Göteborg juni 2001. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Sex kvalitativa intervjuer med poliser som var med på fältet under EU-toppmötet. Huvudresultat: Poliserna tog del av medieinnehållet innan toppmötet genom att använda medierna som informationskanaler. Den informationen stämde inte överens med den interna informationen som de fick innan mötet. De flesta av våra intervjupersoner använde inte medier under mötesdagarna. Efter mötet var deras mediekonsumtion olika, några sökte allt medieinnehåll medan några skydde det. Före mötet bedömde de att massmedierna förmedlade både hur det hade varit i andra länder när de hade toppmöte. De intervjuade poliserna var i hög grad ense om att den första rapporteringen av EU-toppmötet var objektiv och sedan blev den mer färgad av ”andra sidans” syn på händelserna. De hade svårt att ta till sig massmediernas bild av vissa händelser efteråt och förlitar sig helt på den interna informationen. De reflekterade mycket över det som stod i medierna och hade många åsikter och det berörde dem känslomässigt. Vi tror inte att våra intervjupersoner blivit påverkade på långsikt av massmediernas rapportering men däremot känslomässigt i perioder. Det som har påverkat dem mest är händelserna under dessa dagar att de befann sig i en krissituation som de aldrig tidigare i sitt yrkesliv varit med om. Massmedierna är de överraskande positiva till i början när de fick rosor, de är inte vana vid positiv kritik. De är skeptiska till mediernas rapportering efteråt därför att den inte är saklig, en sida hörs för mycket.