Abstract Titel: ”Jag vet att reklamen har effekter. Det finns ingen möjlighet att säga något annat.” – Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Författare: Angelica Bäck, Petra Schatter. Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen. Termin: Vårterminen 2000. Handledare: Bengt Johansson. Sidantal: 52. Syfte: Att undersöka hur personer som utformar reklam, ser på reklamens möjligheter att påverka människor, d v s reklameffekter. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Material: Samtalsintervjuer med personer verksamma inom reklambranschen. Huvudresultat: Budskapsutformningen är överordnad medievalet, utan en bärande idé så finns det ingen kampanj. Man kan inte göra en kampanj som är helt innehållslös. Vårt resultat pekar på att mottagarna har blivit allt mer aktiva och kritiska i sin tolkning av reklambudskap. Detta ställer högre krav på budskapsutformningen. Att sändaren har ett starkt varumärke har också blivit allt mer nödvändigt för att synas i mediebruset. Man kan alltså säga att dessa fyra delar (varumärkesbyggnad, relevant budskap, genomtänkt medieval och målgruppsanalys) är viktiga för helheten och de är dessutom beroende av varandra. Det viktigaste är dock ett relevant, unikt och kanske humoristiskt budskap för att nå fram till mottagarna och skapa en effekt i form av attityd eller beteendeförändring.

Abstract Titel: West Sweden- en jämförande kvalitativ undersökning av tre kommuners samarbete med West Sweden. Författare: Idha Muregård och Åsa Söderbom Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2000 Handledare: Jan Strid Syfte: Att undersöka vad kommunerna har för uppfattning av West Swedens arbete. Vi kommer att utgå ifrån kommunernas behov och relatera detta till vilken information, kommunikation och utbyte kommunerna har med West Sweden, för att se hur dessa faktorer påverkar kommunernas inställning till West Swedens arbete. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Material: Intervjuer med representanter från tre medlemskommuner. Huvudresultat: De tre kommunerna har olika struktur och mål med sitt EU- arbete vilket påverkar samarbetet med West Sweden. Kommunikationen mellan kommunerna och West Sweden, har att göra med kommunernas informationsbehov och engagemangsnivå. Kommunicerar man genom att använda sig av dialog blir kommunikationen effektivare. Endast en av respondentkommunerna använder sig till stor del av informella kanaler, vilket medför att kommunikationen förbättras då det är ett behövligt komplement till de formella kanalerna. Vilket utbyte kommunerna har av samarbetet med West Sweden, beror på kommunens informationsbehov och kommunikativa ansatser. Om man inte har ett behov av West Swedens information, utan använder sig av andra källor, får man heller inget stort utbyte av West Sweden.

1. Inledning En väl fungerande kommunikationsprocess får en allt större betydelse i ett samhälle där informationen har en avgörande roll. Att sprida information blir allt viktigare för företag och organisationer och det är av yttersta vikt att de kommunikativa insatserna riktas mot den rätta mottagaren. Vi är intresserade av att se till den betydelse mottagaren har i denna kommunikationsprocess och väljer därför en mottagarorienterad inriktning på vår uppsats. Vi söker svar på hur mottagaren uppfattar informationen de tar emot och även den uppfattning de har om de kommunikationsvägar informationen sprids via. Den främsta anledningen till att vi finner denna mottagarorienterade inriktning intressant och väljer denna inriktning är mottagarens allt större betydelse i dagens kommunikationsprocesser. I och med de kommunikationsvägar den nya tekniken erbjuder, finns information ständigt tillgänglig vilket innebär att mottagaren har möjlighet att nå informationen då ett behov uppstår. Denna ständiga tillgång av information har gjort oss intresserade av hur mottagaren uppfattar den information de mottar samt det sätt den tas emot på. Vi har valt att applicera detta på organisationen West Sweden som är en organisation som i huvudsak arbetar med att informera Västsvenska kommuner om EU och även arbetar för att marknadsföra Västsverige i unionen. Eftersom West Sweden finansieras av skattemedel ligger det i alla skattebetalares intresse att organisationen uppfyller den funktion den avser. Som invånare i Västsverige är vi alla en del i organisationen. West Sweden är en organisation som förmedlar information och det är därför av stor vikt för organisationen att ha en uppfattning av de mottagare vilken informationen skickas till. Vår uppsats avser att ge West Sweden den respons de behöver för att uppnå en effektiv kommunikationsprocess. Uppsatsen har även för avsikt att med hjälp av relevanta teorier förklara den uppfattning West Swedens mottagare har av informationen. Vårt huvudsakliga syfte är att ta reda på vilken uppfattning West Swedens kontaktpersoner, det vill säga mottagarna, har av informationen de mottar och även de kommunikationsvägar organisationen använder sig av. Vi har disponerat uppsatsen genom att börja med att presenterna en bakgrund av vårt undersökningsområde. Därefter följer en presentation av forskning om kommunikation och studier av mottagaren. Vidare följer en problematisering av vårt forskningsområde samt vårt syfte och de frågeställningar vi ämnar besvara. Efter detta presenterar vi vår metod och vårt material som följs av analys- och resultatkapitlet. Slutligen för vi en diskussion om våra resultat och presenterar även en sammanfattning av uppsatsen.

ABSTRACT Titel ”Man kände det kalla stålet” eller ”Jag kände mig faktiskt som jämlik” En kvalitativ studie om hur några fastighetsägare upplevde kontakten med Stadsbyggnadskontoret inför en detaljplaneändring Författare Lena Kolvik Hallgren Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen, Intstitutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2000 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sakägarna för detaljplanen ”Småhus och verksamheter öster om Klåvavägen, Västra Lyckhem” i stadsdelen Askim i Göteborg, upplevde samrådsförfarandet i samband med detaljplanens utformning. Metod Kvalitativa telefonintervjuer Material Intervjuer med personerna i sakägarkretsen för detaljplanen angiven ovan Huvudresultat Bland sakägarna kan tre olika grupper urskiljas, gynnade, missgynnade och opåverkade, vilka upplevde samrådsförfarandet på olika vis. Den faktor som tydligast påverkade upplevelsen är vilka konsekvenser sakägaren ansåg att den nya detaljplanen har fått för den egna fastigheten. Förkunskaper om planförslaget verkar också ha inverkat på upplevelsen av samrådsför-farandet. De som kände sig gynnade, inklusive initiativtagarna till plan-ändringen, var genomgående positiva till samrådsförfarandet. De ansåg att de fått gehör för sina åsikter, sannolikt beroende på att de till stor del fått sina önskemål tillgodosedda och att planändringen medförde en positiv förändring för den egna fastigheten. Initiativtagarnas positiva inställning har förmodligen också att göra med deras goda förkunskaper om planförslaget till följd av att de tidigt deltog i planprocessen. De som kände sig missgyn-nade upplevde samrådsförfarandet mer negativt. De ansåg att den egna fastigheten ”drabbats” i negativ riktning av den nya planen. De ur denna grupp som framfört synpunkter till Stadsbyggnadskontoret upplevde inte att de fått gehör. Den största gruppen utgörs av de som kände sig opåverkade av planändringen, eftersom de ansåg att planen inte inverkade på den egna fastigheten. De hade därför inte engagerat sig i planfrågan och ställde sig ganska neutrala till samrådsförfarandet. Genomgående för alla tre grup-perna märks dock en svag tilltro till att sk vanliga medborgare har möjlighet att påverka en detaljplans utformning. Sannolikt skulle deras attityd i denna fråga kunna förändras om Stadsbyggnadskontoret i högre utsträckning, i ett tidigt skede, efterfrågde människors erfarenheter och åsikter om sin när-miljö och sedan använde dem som rådgivare under hela planprocessen.

Abstract TITEL: Reklam och könsroller – Hur jämställd är reklamen i TV4? FÖRFATTARE: Jerry Karlsson och Daniel Köster HANDLEDARE: Monika Djerf-Pierre KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap C TERMIN: VT 2000 ARBETE: C-uppsats SIDANTAL: 73 SYFTE: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur jämställd TV4:s reklam är när det gäller könsaspekten, samt att se vilken bild av samhället det är som reklamen projicerar till sin publik. METOD: Kvantitativ innehållsanalys MATERIAL: Reklamfilmer som sändes under primetime (mellan 19.00 – 22.00) på TV4 vid sju olika tillfällen. (5/4 onsdag, 6/4 torsdag, 11/4 tisdag, 16/4 söndag, 17/4 måndag, 12/5 fredag, 13/5 lördag) HUVUDRESULTAT: Vi såg att det var fler män än kvinnor i reklamen och att kvinnorna oftare än männen var sysselsatta med hushållsarbete. Männen däremot var oftare yrkesaktiva än vad kvinnorna var, mer påklädda osv. Vi såg också att inom vissa kategorier så började de två könen att närma sig varandra. Detta kan vara ett gott tecken på att saker och ting börjar förändras, men det är fortfarande en lång bit kvar.

Abstrakt Titel: ”Kunden i fokus” En kvantitativ undersökning av intranätanvändningen på Försäkringskassan Västra Götaland Författare: Therése Eriksson och Jonas Johansson Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap – Fördjupningskursen Termin: Höstterminen 1999 Handledare: Jan Strid Sidantal: 78 Syfte: Hur internkommunikationen via intranät fungerar i praktiken, och att jämföra detta med organisationens styrdokument för hur internkommunikationen bör fungera. . Detta gör vi med den bakomliggande hypotesen att det finns både individuella och organisatoriska faktorer som kan påverka hur intranätanvändningen ser ut i praktiken. Metod: Kvantitativ enkätundersökning, kvantitativ bortfallsanalys. Material: Enkät via Försäkringskassan Västra Götalands intranät, styrdokumentet för organisationens kommunikation och en bortfallsanalys. Huvudresultat: Intranätanvändningen är i verkligheten inte så hög som det i styrdokumentet står att den bör vara. Ålder och kön är en viktig faktor vad gäller användandet. Sociala sidor på intranätet torde förbättra kommunikationsklimatet och öka delaktigheten. Vad gäller sammanslagningen fann vi att ålder var en viktig faktor där 41 procent av de svarande upplever sammanslagningen som någonting negativt och att många inte känner sig delaktiga i organisationen Försäkringskassan Västra Götaland. Vi har dock identifierat en ”vi-känsla” på de lokala kassorna, men vi har funnit att det finns ett upplevt hierarkiskt avstånd mellan kassorna och Länskontoret vilket för organisationen är problematiskt. Länskontoret och de övriga kassorna upplever även sin situation på väldigt olika sätt. Information overload och tidsbrist är ytterligare två faktorer som påverkar intranätanvändningen negativt.