Titel: Digitala avtryck – en del av omvärldsförståelsen Författare: Louise Bergetoft och Linnea Thorén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 58 inklusive bilagor Antal ord: 16452 Syfte: Att undersöka hur företag förhåller sig till samt bevakar information skapad i sociala medier. Metod: Flervalsmetod. Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ webbenkät. Material: Åtta intervjuer med personer som jobbar internt i företag med bevakning av sociala medier. Tre intervjuer med personer som jobbar externt med att hjälpa andra företag att bevaka sociala medier. 73 enkätsvar av 195 tillfrågade ur populationen stora, svenska konsumenttillvända företag. Huvudresultat: Vårt resultat visar att sociala medier är en naturlig och viktig informationskälla för syftet att få ökad kundinsikt och komma närmare sina målgrupper. Traditionella medier används fortfarande i högre utsträckning. Företagen försöker dock anpassa sig efter den medielogik som råder i de sociala medierna, vilket kräver både tid och engagemang. De sociala medierna innebär snabb och direkt dialog, vilket innebär att man måste vara konstant uppmärksam. De främsta svårigheterna med bevakning av sociala medier är att hantera den stora informationsmängden och huruvida informationen anses vara trovärdig tar företagen ställning till från fall till fall. Det framkom av resultatet att opinionsbildare också finns i social medier i form av personer med stor följarskara då spridningseffekten är stor, dessa personer anses således viktigare att bevaka. Beslut fattas som det ser ut idag i realtid och informationen ligger sällan till grund för större beslut. Information som skapas av privatpersoner i sociala medier bevakas, men samlas oftast inte in för att hanteras vid senare tillfälle.

Titel En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör. En målgruppsanalys för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning. Författare Siri Jansson Kurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, media och kommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare Jan Strid Kursansvarig Malin Sveningsson Termin Höstterminen 2013 Sidantal 52 sidor Antal ord 16 461 ord Syfte Syftet med studien är att undersöka målgruppen för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi. Metod Kvantitativ enkätundersökning. Material 119 elever i årskurs 9 från 4 olika grundskolor i Göteborg. Huvudresultat Huvudresultatet för studien är en målgrupp för Bräckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad på de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tänka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). Målgruppen består till största del av tjejer, vilket var förvånande eftersom yrket är så pass mansdominerat. De bor i låga eller medellåga resursområden och sitter mycket framför datorn på sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna på musik eller spela datorspel. Youtube är det mediet de använder mest, oftast dagligen. Annars tittar de på tv, mest TV6, någon gång per dag eller vecka. De kan även läsa Aftonbladet på webben eller Metro i pappersform ibland. Målgruppen söker aktivt information om gymnasieskolor själva och anser att universitetsbehörighet är det som påverkar deras gymnasieval mest, därefter kommer möjlighet till jobb direkt efter gymnasiet. Andra erbjudanden spelar inte så stor roll. Målgruppen har en någorlunda negativ attityd till yrket som busschaufför, men är mer positivt inställda till yrket än övriga ungdomar. Studien är på grund av sitt urval och antal svarspersoner inte generaliserbar.

Titel: Fansidans framgång – En kvalitativ studie av företags kommunikation på Facebook Författare: Lina Anglert, Daniella Pettersson och Birgitta Sjölund Uppdragsgivare: Start Communication och More PR Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Orla Vigsø Sidantal: 64 Syfte: Syftet med vår studie är att, ur ett kommunikationsperspektiv, beskriva vad företag som bedöms vara framgångsrika på sociala medier gör på Facebook. Metod: Kvalitativ textanalys Material: Fem inlägg vardera, med tillhörande kommentarer, hämtade från åtta företags fansidor på Facebook. Huvudresultat: De mönster vi kan se är att företagen i huvudsak väljer att kommunicera genom text och bild. Resultatet visar även att länkar är vanligt förekommande och då främst till företagens egna hemsidor. Vad gäller interaktionsarbete från företagens sida arbetar de sällan eller aldrig med direkta frågor till sina besökare. Innehållet i inläggen är till största del informerande och sällan av underhållande karaktär. Kommentarerna som ges till inläggen är övervägande positiva och endast ett företag har uteslutande negativa och neutrala kommentarer. Ytterligare en avvikelse vi kunnat identifiera är att andelen inspirerande inlägg skiljer sig markant åt företagen emellan. Alla företag, förutom två, besvarar kommentarer. Av de som besvarar kommentarer är det fyra företag som besvarar kommentarer personligt, det vill säga undertecknat med en medarbetares namn. Drygt hälften av företagen gilla-markerar sina besökares kommentarer – somliga mer frekvent än andra.

Titel: Social på sociala medier? – En undersökning om hur kommunikationsbyråer kommunicerar Författare: Jessica Sanford & Johanna Strömgren Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 41 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationsbyråer i Sverige kommunicerar på Facebook. Metod & material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien är Facebook-inlägg av ett urval av tio kommunikationsbyråer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att kommunikationsbyråer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som händer på företaget, (2) inlägg som kommunikation för att ge kommunikationsbyråns egna kunder uppmärksamhet, eller (3) när företagen kommunicerar allmänna företeelser. Dessutom fanns det flera inlägg där (4) innehållet var så vagt att det inte går att placera in i någon av ovanstående kategorier. De flesta inlägg på Facebook är skrivna i nutid, vilket är den föredragna strukturen. Oavsett vad byråerna skriver om sig själva på Facebook, använder sig byråerna av både företagets namn och vi. Genom att använda vi eller oss, blir det trevligare och ett mer personligt bemötande. Dessutom glömmer företagen ofta att nämna läsaren, dig. Detta kan vara en orsak till en avsaknad av interaktion på Facebook-sidorna. Inläggen på Facebook skrivs på ett mer eller mindre informellt sätt, de är sällan formella. Det är viktigt att byråerna hittar en balans, för att inte uppfattas som alltför formell eller oprofessionellt i sina kommunikationsmetoder. Det är även viktigt att kontinuerligt publicera Facebook-inlägg. Flera kommunikationsbyråer måste fokusera på att förkorta texterna i inlägg. Det är lika många inlägg som är statiska, distanserade och objektiv som är dynamiska, engagerade och subjektiva.

Titel: Ledarens identitetskris – en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012 Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica Pettersson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 51 inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter under de senaste 45 åren. Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalys Material: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens Nyheter Huvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av 1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se om det går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvalets avgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser i analysens resultat. Vi fann att ledarsidorna i stort har blivit mer personifierade, sensationssökande och använder sig mer av pathosargument än tidigare. Debattklimatet på ledaren har inte blivit märkbart hårdare, även om vi fann en ökning av personkritik som argumentationsteknik.

Title of Thesis: Avaaz Inclusive: A Case Study of a Representative of Global Civil Society Author: Isadora Hellegren Course: MK1500 Term: Spring 2013 Supervisor: Mathias A. Färdigh Number of Pages: 33 Number of Words: 12 618 Purpose of Study: This study intends to investigate what level of inclusiveness Avaaz offers its members in terms of accessibility of participatory features throughout its online platforms. By the application of a theoretical framework of political and communication theory, this thesis aims to define the democratic model most applicable to Avaaz, in regards to its displayed inclusiveness. Methodology: Case Study and Qualitative Web Content Analysis (Feature Analysis) Unit of Analysis: Avaaz Units of Observation: Avaaz Active Online Platforms Conclusion: After evaluation of the features offered online throughout Avaaz’ platforms, Avaaz can be argued to be of a two-way asymmetrical participatory character as the communication remains unbalanced. There are elements of deliberative discussions although these are not sufficient to characterize the organization. There are also elements appearing closer to the one-way communication models.

Titel: Näthotsapparaten – en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar näthot mot journalister Författare: Jenny Meyer och Anders Widlund Uppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 13 522 Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt när näthot riktas mot deras journalister. Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer. Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra medarbetare på Aftonbladet. Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén på ett snabbt och effektivt sätt hanterade de problem som uppstod i samband med näthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera på akuta åtgärder, såsom säkerhetsvakter och IT-spårning av gärningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande åtgärder kring näthot. Det finns på Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur näthot ska hanteras. Denna kunskap verbaliseras och dokumenteras inte i någon större utsträckning, vilket kan innebära problem för nyanställd eller oerfaren personal. Vidare framkom att definitionen av näthot är oklar för somliga anställda. Detta kan göra det svårt för den enskilde att avgöra vad som är olagligt och kan anmälas. Därmed riskerar man att journalister utsätts för näthot utan att det uppmärksammas.

Titel: Musik, media och genus – en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarande mönster i intervjuer med musikartister. Författare: Fredrika Frimanson och Elin Frisk Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 49 sidor (exklusive bilagor) Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt och kvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Sex radiointervjuer med musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden i P3, år 2012. Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av båda kön har vi inte funnit något tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund av deras kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningen på frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blir intervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotyper medan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på att både kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidan flerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper. Utifrån samtalsanalysen verkar inte genus vara den avgörande faktorn utan snarare intervjupersonernas personligheter. Detta märks på resultaten genom att kön inte verkar ha någon större inverkan utan det är snarare på grund av hur dominerande den enskilda individen är i samtalet som påverkar intervjuarens intervjutekniker. Överlag visar både intervjuaren samt intervjupersonerna ett stereotypt manligt beteende, förutom en intervjuperson som visar ett bevarande och stereotypt beteende för hennes kön. Antagligen visar majoriteten ett stereotypt manligt beteende eftersom man behöver vara på ett stereotypt manligt sätt, alltså dominerande och självsäker, för att lyckas i musikbranschen. Vårt arbete är en fallstudie och därmed kan vi inte dra generella slutsatser från den.

Titel: Myrstack, ja tack! – en studie om hur Wallenstams intranät används, upplevs och skulle kunna förbättras Författare: Axel Birgerstam och Evelina Lindberg Uppdragsgivare: Wallenstam AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 22632 Syfte: Att undersöka hur medarbetarna på Wallenstam upplever intranätet samt identifiera möjliga förbättringar utifrån organisationens och medarbetarnas perspektiv. Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer. Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare på Wallenstam. Huvudresultat: För att Wallenstam ska nå framgång med sitt intranät måste organisationen arbeta på flera plan. I stora drag handlar det om att det från ledningsnivå måste finnas en konkret plan för hur intranätet ska användas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjälp av tydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lättillgänglig support, frekvent utbildning och stöttning samt konkreta exempel på vilken vinning det ger både medarbetarna själva och organisationen i helhet. Grundläggande är också att bygga intranätet efter medarbetarnas behov – såväl informativa och kognitiva som personliga och sociala. Människor söker sig till medier som tillfredsställer deras behov eller önskemål och det måste man ha i åtanke när man formar ett intranät.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter. Författare: Kristin Eberson Uppdragsgivare: Ulrika Hedman Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 49, inklusive alla delar. Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett ”media life extreme”, med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ”entusiaster”. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys Material: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har analyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys. Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter. Resultat: Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser. Dessa entusiaster twittrar dygnet runt, både privat och professionellt, både på arbetet och hemma. De följs av många, och vissa följer även många själv. De är interaktiva i form av både retweets och kommunikation med publiken, vissa dock i mer utsträckning än andra. Entusiasterna svarar på frågor och är aktiva med allt från publik till kändisar, makthavare eller kollegor. Innehållet är till störst del privat men också med en stor del journalistiskt innehåll, ofta i form av journalistiska nyheter eller rekommendationer. Mycket av entusiasternas beteende på Twitter tyder på ett försök att stärka det egna varumärket, framför allt genom att frekvent marknadsföra det egna materialet, men också genom att återge positiv respons om det egna materialet.