Titel: Miljön på uppgång – En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­‐Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­‐Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐ talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin. Experter/forskare var de som framträdde mest frekvent och stod för gestaltningen av nya metoder/lösningar, dessa bestod främst av aktioner som låg på statlig nivå.

Titel: Med rätt teknik– en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via sociala medier Författare: Siri Jagstedt Uppdragsgivare: PS Partner Handledare: Malin Sveningsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: HT-12 Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilaga Syfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till sociala medier. Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuer Material: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning. Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den privata sfären och individuella intressen. För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk. Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockande tjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig. Sociala medier anses vara ett bra sätt att, genom nätverket, hålla ett öga på arbetsmarknaden och eventuella jobbannonser.

Titel: I stundens hetta – om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommun Författare: Pernilla Holmberg Uppdragsgivare: JMG/Tomas Odén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 38 sidor (cirka 16 000 ord) Syfte: Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ”vattenhändelsen” och ”hamnbranden”. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun. Huvudresultat: Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest.

Titel: Hur får man ”Carmen” att gå på ”Trollflöjten”? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfald Författare: Helena E:son Alm Uppdragsgivare: GöteborgsOperan Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Britt Börjesson Antal ord: 18 483 Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfald Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtal Material: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012. Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket. En väl utformad och språkligt anpassad information framförd genom väl valda kommunikationskanaler skulle därför kunna bidra till att uppnå en förändrad bild, och i högre grad än idag locka publikgruppen att besöka GöteborgsOperan.

Titel: Vad fort det går! – en studie av offentliga verksamheters inställning och lärande av krishantering i sociala medier Författare: Jesper Franke och Johanna Lyngarth Uppdragsgivare: Bengt Johansson, JMG Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 43 Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor) Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters inställning till sociala medier samt vad de har lärt sig av att ha hanterat kris i dem. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär. Material: Tio respondentintervjuer med representanter från sex olika offentliga verksamheter. Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad närvaro där kräver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurser använder plattformarna som envägskanaler, där man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar. En Facebooksida fungerar som en reception och ett forum för mottagarna att vädra sina åsikter och ställa frågor på internet. Det är viktigt att verksamheterna har insikt i hur sociala medier fungerar och att de har kontroll över kanalerna man väljer att använda. När krisen väl är ett faktum går det fort och förtroendekriser är särskilt svåra att hantera. Om man saknar implementerade strategier för hur man använder sina sociala medier, riskerar man att hamna i onödigt svårhanterliga situationer.

Titel: När ordet inte räcker till – Begreppsfluktuationen i terrorns spår: En studie om 25 års terrorismrapportering och om ordets utveckling Författare: Anton Modin och Joakim Rönning Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Jan Strid Sidantal exklusive bilagor: 33 sidor Antal ord: 14 015 ord Syfte: att undersöka om och i så fall hur den svenska pressens sätt att rapportera om terrorattacker har förändrats sedan 1985. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dåd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats. Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förändring kan identifieras och härledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer än just den rådande tidsandan som styr hur begreppet används och uppfattas. Den kronologiska förändringen framstår som en efterhandskonstruktion då det snarare tycks vara dådens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. Däremot kan ett rådande konsensus, i en begränsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sägas göra det senaste, mest omfattande dådet till utgångspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dåd. Därmed kan sägas att nya, stora och uppmärksammade dåd utgör semiotiska index och styr hur den rådande uppfattningen, i en begränsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras.