Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 819-1

Bakom bilden

Titel: Bakom bilden – En kvalitativ bildanalys som jämför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina valaffischer. Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012. Handledare: Nicklas Håkansson. Sidantal: 51 inklusive bilaga. Antal ord: 17 320. Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och jämföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina respektive partiers valaffischer. Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgångspunkt. Material: Analysen baseras på bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken från Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken från Moderaternas riksdagskampanj 2010. Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framställningen av de två ledarna både liknar varandra och skiljer sig åt. Båda får genom sin framställning etos, men detta sker på olika sätt. Barack Obama får etos genom att framstå som mäktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt får etos genom att framstå som personlig och nära. Användandet av logos är dock begränsat i bådas visuella framställning. I Obamas valaffischer finns logosargument i form av mycket och tydlig information om hans position och vem han är. I Reinfeldts valaffischer finns logosargumenten primärt i utformningen av de verbala budskapen. Patosargument används i bådas valaffischer, men visar sig mycket mer kraftfullt genom både text och bild i Obamas valaffischer än vad det gör i Reinfeldts mer neutrala valaffischer. Avslutningsvis visade det sig att de tre strategierna samspelade med varandra på ett tydligt sätt, framför allt genom att både logos- och patosuttryck i affischerna gav etos till ledarna.

thumbnail of 820-1

Många delar ingen helhet

Titel: Många delar ingen helhet Författare: Dag Levin och Mattias Westerdahl Uppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL) Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMG Termin: HT 2012 Handledare: Marie Grusell Ord: 15,073 Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting. Metod: Kvalitativ metod Material: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställda Huvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentiellt anställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inte organisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever att NLL är en arbetsplats – utan flera. Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen är bristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLL som arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig och att de trivs. Det finns god sammanhållning hos de nuvarande anställda på den egna enheten och de ser goda utvecklingsmöjligheter. Det gick att urskilja en tvetydig bild av stämningen inom NLL hos de potentiellt anställda och att bemötandet de fått av organisationen spelat stor roll i deras uppfattning. Vidare fanns ett mönster av att få kände till fördelar med NLL som exempelvis utbildningsmöjligheter inom organisationen. Vidare fanns en tendens av att de potentiellt anställda uppfattade NLL:s anställda som maktlösa i beslutsprocesser. I stora drag upplevde de potentiellt anställda att det som eftersöks hos en framtida arbetsplats finns hos NLL. De uppfattade att det var högt i tak på arbetsplatsen, att det gick att arbeta självständigt samt att arbetet var omväxlande. Det övergripande resultatet av denna uppsats är att nuvarande- och potentiellt anställda delar positiva åsikter om arbetsplatsen NLL, men inte om NLL:s organisation som helhet.

thumbnail of 821-1

Internkommunikationen i Primärvården

Titel: Internkommunikationen i Primärvården – en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Författare: Helena Kryssman Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: HT 2012 Antal sidor: 45 (ex. bilagor) Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information. Möjligheterna till dialog mellan medarbetarna och Primärvårdens förvaltningsledning upplevs som små och kommunikationen dem emellan fungerar inte optimalt. Medarbetarna känner sig i högre grad delaktiga i arbetet mot enhetens mål än med Primärvårdens långsiktiga mål och vision. Medarbetarna känner högre tillhörighet och identifierar sig i högre grad med sin egen enhet än med Primärvården i stort.

thumbnail of 822-1

Miljön på uppgång

Titel: Miljön på uppgång – En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­‐Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­‐Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐ talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin. Experter/forskare var de som framträdde mest frekvent och stod för gestaltningen av nya metoder/lösningar, dessa bestod främst av aktioner som låg på statlig nivå.

Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens bild av konflikten i Chiapas.

Abstract Titel: Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens bild av konflikten i Chiapas Författare: Erik Isakson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Hösten 07 Syfte: Att beskriva och förklara hur svenska tidningsmedier mellan 1994 och 1998 rapporterar om konflikten mellan EZLN och den mexikanska regeringen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Perioden 1994-1998 i tidningarna Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Huvudresultat: De olika parterna skildras på olika sätt var för sig och i förhållande till varandra. EZLN kopplas ofta till sin etniska tillhörighet. Detta innebär att EZLN ofta beskrivs som indianer och bönder. PRI exnomineras ofta, det vill säga, de får ingen speciell etnisk eller annan nominering. Genom att inte tillskrivas några speciella egenskaper framstår PRI som normen i det Mexikanska samhället. På så sätt förmedlar rapporteringen vissa rasistiska undertoner. De händelser som rapporteringen beskriver handlar både om vålds- och fredsförloppet i konflikten. Dock finns det en tendens att fredliga händelser beskrivs med samma berättartekniker som de händelser som har ett våldsfokus. Tre diskurser identifieras; krigs-, freds- och den postmoderna diskursen som fungerar som grund till en typologisering av materialet. Främst identifieras drag av en krigs- och fredsdiskurserna. Detta ger en bild av konflikten som ett nollsummespel där fred uppnås med hjälp av våld. Ibland diskuteras dock fredliga lösningar på konflikten. Den postmoderna diskursen kännetecknas av att EZLN’s mediestrategi som gör att det genom ett mer poetiskt fokus lyckas få artiklar publicerade på kultur sidorna istället för i utlandsdelarna av tidningarna.

thumbnail of 823-1

Med rätt teknik–

Titel: Med rätt teknik– en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via sociala medier Författare: Siri Jagstedt Uppdragsgivare: PS Partner Handledare: Malin Sveningsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: HT-12 Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilaga Syfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till sociala medier. Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuer Material: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning. Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den privata sfären och individuella intressen. För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk. Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockande tjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig. Sociala medier anses vara ett bra sätt att, genom nätverket, hålla ett öga på arbetsmarknaden och eventuella jobbannonser.

”Det är lätt att man buntar ihop dem”

Abstract Titel ”Det är lätt att man buntar ihop dem” – En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TV-program våren 2007 Författare Linnea Damber Berg Kristine Ålöw Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin VT 2007 Syfte Att undersöka och jämföra hur olika svenska tv-genres representationer av personer med funktionshinder ser ut samt huruvida dessa kan anses vara av diskriminerande karaktär. Metod Kvalitativ textanalys med genreperspektiv Material Sex svenska TV-program, som sänts mellan 1 januari och 1 maj 2007, där representationer av funktionshinder har en central roll. Programmen utgör exempel på olika genrer: ”I en annan del av Köping” (dokusåpa), ”Outsiders” (dokumentärserie) ”Playa del Sol” (dramakomedi), ”Argument” (studiodebatt), ”Nya Drömjobbet” (utbildningsprogram, i form av en paneldebatt, ”Uppdrag granskning” (undersökande journalistik). Resultat Vi har kommit fram till att det finns både skillnader och likheter mellan representationer av personer med funktionshinder i de undersökta genrerna. De är lika i sina kategoriseringar och vaga i gränsen mellan fakta/fiktion. Skillnaderna handlar om människosyn och perspektiv på problem, lösningar och på vilket sätt de diskuteras. Vi har funnit representationer som kan anses vara av diskriminerande karaktär i samtliga genrer. Dessutom anser vi att det ringa antalet representationer av människor med funktionshinder vi funnit i urvalsprocessen är en form av diskriminering i sig.

thumbnail of 824-1

I stundens hetta

Titel: I stundens hetta – om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommun Författare: Pernilla Holmberg Uppdragsgivare: JMG/Tomas Odén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 38 sidor (cirka 16 000 ord) Syfte: Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ”vattenhändelsen” och ”hamnbranden”. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun. Huvudresultat: Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest.

Ett skepp kommer lastat med vadå?

Abstract Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå? – en analys av GP:s ostindiefararrapportering Författare: Sonja Gu Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postens rapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam. Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalys Material: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006 Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg. I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras. Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig. I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte så hög. Det granskande finns inte heller i särskilt hög grad. Sett utifrån teorier för nyhetsvärdering så uppfyller ostindiefararrapporteringen Lippmanns tanke om att en nyhet är det som journalisten tror allmänheten har respons för. Närheten i tid, kultur och rum i Prakkes teori uppfylls i stort. Galtung och Ruges kriterier för nyhetsvärdering finns delvis med i rapporteringen, mest i from av kontinuitet, personer och elitpersoner. I frågan om textreklam har sponsorers synlighet undersökts. I nästan alla fall har det varit relevant och motiverat att nämna sponsorn och de få fall de inte har varit motivera utifrån nyhetsvärde så har det ändå varit relevant för sammanhanget. Ostindiefararrapporteringen kan därför ses som journalistiskt motiverad och är i det avseendet inte textreklam.

thumbnail of 825-1

Hur får man Carmen att gå på Trollflöjten?

Titel: Hur får man ”Carmen” att gå på ”Trollflöjten”? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfald Författare: Helena E:son Alm Uppdragsgivare: GöteborgsOperan Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Britt Börjesson Antal ord: 18 483 Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfald Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtal Material: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012. Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket. En väl utformad och språkligt anpassad information framförd genom väl valda kommunikationskanaler skulle därför kunna bidra till att uppnå en förändrad bild, och i högre grad än idag locka publikgruppen att besöka GöteborgsOperan.