A B S T R A C T Forskning i f okus Titel: Forskning i Fokus – Kvalitativa djupintervjuer med sex vetenskapsjournalister Författare: Linda Cederberg och Therese Hasselryd Kurs: Fördjupningskursen Termin: VT- 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vetenskapsjournalistiken ser ut, speciellt med avseende på journalisternas arbetsrutiner och deras relationer till vetenskapliga käl-lor. Metod: Kvalitativa djupintervjuer med sex vetenskapsjournalister. Huvudresultat: Vår slutsats när det gäller nyhetsvärdering och urval av vad som blir en vetenskaplig nyhet är att det i stort sett är samma nyhetskriterier som gäller för vetenskapsjournalistik som för annan journalistik. Det är det nya, spännande och det som anses passa publiken som väljs ut medan annat lämnas därhän. De olika nyhetsorganisationerna påverkar också varandra i vad som anses viktigt att rapportera om för stunden. Journalisterna får väldigt mycket av sina uppslag från annan media, och då speciellt från vetenskapliga tidskrifter och Internet. En annan viktig slutsats vi drar av våra intervjuer med journalisterna är att forskarsam-hället blivit betydligt mer öppet på senare tid. Tidigare misstro har bytts mot ett betydligt öppnare förhållningsätt till journalister och media. När det gäller möjligheten till källkritik verkar intervjupersonerna se att det kan finnas en svårighet med att de själva inte innehar någon expertkunskap, men de anser inte att det skulle vara något stort och märkvärdigt problem. De flesta journalister uppger att de nästan alltid skickar sina texter på faktacheck till källan, och att källan ibland kan vilja ändra i deras texter. Journalisterna sätter mycket av sin tilltro till peer review systemet när de gör sina bedömningar av vad som är trovär-diga och kritiskt granskade rön. Dessutom ser vi tydliga tecken på att journalisterna tyck-er att det är lättare att samarbeta med mediavana forskare än helt färska. Mycket beroende på att de vana forskarna inte lägger sig i deras texter, och förstår skillnaden mellan de olika verksamheterna. Professorer anses överlag vara lättare att samarbeta med än forskare läng-re ner i hierarkin, mycket beroende på att professorerna oftare har kontakt med media och på så sätt har en större förståelse för hur journalisterna arbetar. Journalisterna ser något olika på sina uppdrag, mycket beroende på var de arbetar. Intervjupersonerna anser att det är viktigt att nå ut med viktiga rön till allmänheten, och att forskningsinformation i massmedia är viktigt för demokratin. De ser också att den ökade konkurrensen leder till en kommersialisering och snuttifiering av pressen, vilket de också anser påverka dem i sitt arbetsutövande.

ABSTRACT Titel: Vem ska man tro på? -En kvalitativ intervjustudie över hur olika tidningsanvändare ser på begrepp såsom trovärdighet och förtroende i relation till kvällstidningar i allmänhet och GT i synnerhet. Författare: Jenny Holmqvist 790212-6965 Katarina Innocenti 770313-5504 Kurs, termin: Institutionen för journalistik och masskommunikation JMG Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen (C), VT2002 Syfte: Att undersöka hur olika typer av tidningsanvändare definierar begreppen trovärdighet, förtroende och funktion, samt hur de anser dessa förhålla sig dels gentemot varandra och dels gentemot kvällspressen i allmänhet och GT i synnerhet. Metod/Material: Kvalitativ forskningsmetod vilken genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med tre olika grupper. Som grund för arbetet användes en utgåva av GT från den 24 April 2002. Huvudresultat: Huvudresultaten av vår studie visar att det tydligaste sambandet mellan funktion, förtroende/trovärdighet hittade vi hos den icke-läsande gruppen. Hos de andra grupperna, mellanläsarna och storläsarna, var sambandet aningen otydligare, i synnerhet hos storläsargruppen. Ett fascinerande resultat vi kommit fram till är att de flesta om inte alla deltagarna i de olika grupperna har insikt i vad det är de läser. Man köper helt enkelt inte allt som står att läsa i en kvällstidning. Detta är naturligtvis tämligen ointressant vad gäller icke-läsar gruppen men väcker desto större nyfikenhet då insikten även fanns att utläsa i mellan- och storgruppens resonerande. Vi drog slutsatsen att det i dessa grupper var underhållningen man sökte samtidigt som man erhöll ett visst mått av mer eller mindre trovärdiga nyheter. Nyhetsfunktionen berättigade på något sätt ett köp av GT.

Abstract Titel: Pressens bild av IMF och Världsbankens möten i Prag och Washington år 2000 – En studie grundad i ideologi- och produktionsteori Författare: Thomas Gelotte och Nikolas Glover Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-kurs Institutionen för Journalistik- och mediekommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är, att genom en kartläggning av nyhetsrapporteringen från IMF/Världsbankens möten i Prag och Washington år 2000, pröva en teori grundad i ideologi- och produktionsteori. Vi har primärt intresserat oss för hur demonstranter och deras sakfrågor, samt mötesdeltagarna, IMF/Världsbanken och deras sakfrågor, framträdde i pressen. Metod: Kartläggningen av det empiriska materialet sker via en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsen struktur är i övrigt grovt sett upplagd i enlighet med en hypotetisk deduktiv metod – hypoteser är härledda ur teorin och prövas mot det empiriska materialet. Material: Tidningsartiklar ur The New York Times, Washington Post, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Huvudresultat: Resultaten stämde i stort med vad vi postulerat i hypoteserna. Demonstranterna och de ideologiskt legitima demonstrantsakfrågorna erhöll hög exponering och den positivaste värderingen. Mötesdeltagarna, IMF/Världsbanken och deras sakfrågor erhöll en medelgod värdering och den högsta exponeringen. Våldsamma demonstranter och ideologiskt avvikande sakfrågor fick låg exponering och den klart sämsta värderingen. Hypotesernas verifiering stödjer antagandet att vår teoretiska ram var adekvat.

Abstract Titel: ”Nyckeln till medierummet”- betydelsen av kön och fälttillhörighet för tillgång till mediernas offentlighet i tre svenska debattprogram år 2000. Författare: Anna-Maria Pettersson och Stina E. Schedwin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Handledare: Monika Djerf-Pierre Syfte: Vi vill undersöka vad som ger olika agenterna tillträde till medierummets offentlighet i form av fälttillhörighet och kön i debattprogrammen Centrum, Speciellt och Summerat år 2000. Vi vill förklara medierummets logik med utgångspunkt från agenternas fälttillhörighet och kön. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Material: Samtliga av SVT:s deltagarlistor för debattprogrammen Centrum, Speciellt och Summerat år 2000, samt två avsnitt ur varedera program Centrum 2000-03-13 och 2000-04-17, Speciellt 2000-03-12 och 2000-05-21, och Summerat 2000-04-16 och 2000-09-10. Huvudresultat: Huvudresultatet i grova drag visar att man som agent inom debattprogrammen Centrum, Speciellt och Summerat bör vara man och tillhöra ett elitfält för att få tillträde till medierummets offentlighet. Det finns tydliga kopplingar mellan fälttillhörighet och tillträde till de tre undersökta medierummen. Det finns som sagt också tydliga kopplingar mellan kön och nyckel till mediernas offentlighet. Dock finns ingen koppling mellan kön och fält; det vill säga, det finns inget samhällsfält som genomgående i alla de tre programmen exempelvis har särskilt låg eller hög andel kvinnor. Den logik som råder inom det fält som representerar de enskilda programmens huvudämnen (kultur, politik och näringsliv) är den logik som styr respektive debattprogram.