Abstract Titel: Smutsig sanning eller ren lögn? Författare: Frida Nilsson och Petra Sjöberg Antal sidor: 63 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2003 Syfte: Vi vill göra en jämförelse mellan svensk och amerikansk press vad gäller rapportering av Irakkriget, för att se om och i så fall hur krigspropagandan kommer till uttryck. Metod: En kvalitativ textanalys Material: Artiklar hämtade från Dagens Nyheter och New York Times tisdagen den 25 mars 2003. Huvudresultat: Både DN och New York Times innehöll propaganda och medlidande. Propagandan skiljde sig inte mycket åt tidningarna emellan. Detta berodde på att DN hade påverkats av amerikansk propaganda. Vad gäller medlidandet skiljde de båda tidningarna sig åt. DN tilldelade sitt medlidande den irakiska befolkningen medan New York Times tilldelade sitt medlidande den amerikanska befolkningen. På den redaktionella nivån kunde vi konstatera att både DN och New York Times skildrade Irakkriget utifrån ett amerikanskt perspektiv. Både DN och New York Times hade utsända journalister i olika länder. Den stora skillnaden borde ha legat i att New York Times hade så kallade inbäddade journalister, men detta faktum märkte vi knappt av.

Titel: Hur ser stadsdelsnämnden på sin uppgift att föra ut samhällsinformation till etniska minoriteter? Författare: Nina Sunde, Charlotta Dahlin-Johansson Kurs: Fortsättningskurs, C-uppsats, 10 p Termin: Vårterminen 2003 Vi har fått i uppdrag av stadskansliets informationsgrupp i Göteborg att behandla problematiken med den kombinerade ord- och kulturförståelsen i myndighetsinformationen. Det primära syftet med studien är att undersöka hur stadsdelsnämnden ser på sin uppgift att föra ut information till etniska minoriteter. Vi syftar då främst på den samhällsinformation som skall nå ut till etniska minoriteter. Vidare vill vi undersöka hur de informationsansvariga ser på den kombinerade språkproblematiken och bristande kunskapen som finns bland etniska grupper om den svenska samhällsstrukturen. Med tanke på den expansiva och mångkulturella utveckling som finns mitt ibland oss har vi också för avsikt att ta reda på hur stadsdelsnämnderna ser på den egna kulturella kompetensen. Vår studie är av kvalitativ art och bygger på sex informantintervjuer (samtalsintervjuer per telefon) med informationsansvariga på två strategiskt utvalda stadsdelnämnder vardera i storstäderna Göteborg, Stockholm och Malmö. För att problematisera ämnet har vi också för avsikt att jämföra om det råder någon skillnad i informationspolicyn mellan de stadsdelsnämnder som ligger i invandrartäta respektive invändarglesa områden. Vi har dragit nytta av tidigare forskning, en studie om Backabranden 1998 av Larsson och Norstedt samt en D-uppsats av Wallenlind- Nuvungas om Storsatsningen i Biskopsgården som i likhet med vår studie behandlar problematiken med bristande kommunikation mellan myndigheter och etniska minoriteter. Annan litteratur har vi fått genom förmedling av Ulla Berglindh som håller kurser i interkulturell kommunikation på Pedagogen. Undersökningen visade på att samtlig myndighetsinformation sker på lätt svenska med möjlighet till flexibilitet i invandrartäta stadsdelar. De flesta informanter har en positiv inställning till den antagna informationspolicyn, även om de framkommit att medborgarnas möjligheter till respons på informationen är minimal och alltså inte undergått en ordentlig utvärdering. Detta beror bl.a. på valda informationskanaler. Man såg det generella i informationspolicyns utformande som en stor fördel men medgav även att det fanns brister i implementeringen av policyn. Som väntat var den kulturella kompetensen högre i de invandrartäta stadsdelarna eftersom man i sitt dagliga arbete hade en nära kontakt med de etniska grupperna. Här användes även informationspolicyn flexiblare. Genom att integrera det svenska språket med invandrarspråk upplevde man att man åstadkom sina mål att nå ut med sitt budskap. En blandning och flexibilitet ansågs öka förståelsen av den svenska samhällsstrukturen.

Abstract Titel: Internetcommunities och senmoderniteten – en studie om identitetsskapande, främre regioner och stilar på helgon.net. Författare: Niklas Forsberg och Christopher Kullenberg. Kurs: Medie-och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2003. Handledare: Monika Djerf-Pierre. Syfte: Vårt syfte med föreliggande uppsats är att kartlägga hur användarna av helgon.net presenterar sig själva med fokus på stilar, samt hur detta fenomen kan förstås i kontexten av ett senmodernt samhälle. Metod: Kvalitativa direktobservationer. Material: Användarnas presentationssidor i forumet helgon.net samt även vissa andra avdelningar, i mindre utsträckning. Huvudresultat: Vi fann i vår analys att det var möjligt att dela in vårt analysmaterial i fyra typer av användare. En ’subkulturell’ stil, en ’postmodernistisk’ dito, en ’stiliserad sporadisk’ samt en ’sporadisk icke-stiliserad’. Vi har även tittat på hur subkulturella fält organiseras med grund i smakhierarkier och fann att dessa i första hand konstrueras av kunskaper och kompetenser inom det ’subkulturella’ området musik.

ABSTRACT Titel Svensk Televisions bild av kvinnor i arbetslivet. En analys av fyra dokumentärer om kvinnors arbetsvillkor. Författare Pia Johansson, 720125-5085 Anita Londrén 410719-5408 Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin Vårterminen 2001 Syfte Att studera den bild som SVT i fyra dokumentärer ger av kvinnors arbetsvillkor. Därefter göra en jämförelse mellan olika årtionden Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Fyra dokumentärfilmer. Kvinnor i arbetslivet 1961-03-21 Arbetets kvinnor 1975-12-16 Arbetets döttrar 1987-02-02 Istället för grabbar i toppen 1993-05-31 Huvudresultat Bilden av kvinnor har ändrat karaktär mellan olika år. Kvinnor verkar få det bättre inom arbetsliv. Handledare Monica Djerf-Pierre

Titel: Tv eller tidning? En explorativ studie om hur mediestrategerna resonerar kring valet av medier i marknadskommunikationen Författare: Mayada Al Bhagdady och Natalie Bygerius Kurs: Fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 58 Syfte: Hur resonerar mediestrateger kring valet av medier i marknadskommunikationen? Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Materialet består av intervjuer med sju stycken mediestrateger Huvudresultat: Under det första temat som behandlar medier visade resultaten att mediestrategerna får information från olika källor, från medierna själva, från olika databaser samt från egna initierade undersökningar. Denna information ligger till grund för medievalet och mediestrategerna gör an avvägning mellan de olika källorna för att komma fram till ett beslut gällande medievalet. Medieegenskaperna bedöms till stor del utifrån annonsörens syfte och de effekter som är önskvärda. Men det påpekas även att det finns medier som är bättre än andra vilket betyder att andra faktorer kan vara betydelsefulla. Under det andra temat som handlar om medievalsprocessen framkom det att medievalsprocessen inte alltid fungerar tillfredställande, utan att det finns vissa störande moment. Till dessa hör samarbetet mellan annonsör, reklambyrå och mediebyrå samt att annonsören inte alltid har budskapet och målgruppsdefinitionen klar. Dessa faktorer påverkar medievalsprocessen i negativ riktning, men mediestrategerna menar att de arbetar för att det ska förbättras. Mediestrategerna anser vidare att det allra viktigaste i medievalsprocessen är att ha rätt förutsättningar, det vill säga att syftet, målgrupp och önskade kommunikationseffekter är fastställt. Slutligen har vi det tredje och sista temat som behandlar synen på och kunskapen om konsumenten/publiken. Det som framkommit är att kunskapen om hur människor väljer och bedömer medier är begränsad. Respondenterna har dock kunskapen om hur en produkt bör bearbetas och behov stimuleras för att uppnå syftet med marknadskommunikationen. Vad de har för syn är svårare att avgöra. Dock menar de att människor inte handlar som de säger vilket tyder på en svag tilltro till människor.

ABSTRACT Titel: IT-tågets äldre passagerare – en kvalitativ intervjustudie om hur nio pensionärer har tagit till sig datorn och Internet Författare: Erika Jonsson Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är att få en djupare förståelse för vad det är som gör att äldre över 65 år tar till sig datorn och Internet. Detta genom att titta på deras tillgång till, användning av och attityder till teknologin. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med nio pensionärer över 65 år, som använder dator med eller utan Internetuppkoppling. Huvudresultat: De flesta respondenter fick tillgång till teknologin genom en kombination av pensionärsrollerna mor och far/mor- och farförälder och medlem i pensionärsförening. En köpte dator när hon fortfarande arbetade och två anskaffade dator i samband med pensioneringen. Drivkrafterna bakom anskaffningen var familj och bekanta, datakurser, arbetssituationen, indirekt påverkan från omgivningen, och viljan att hänga med i utvecklingen. Respondenternas användning var mycket pragmatisk och intresseinriktad. Datorn användes främst som skrivmaskin, men även bildhantering förekom. Internetanvändningen bestod av att skicka e-post, göra bankärenden, söka specifik information, och att läsa nättidningar. De största motiven bakom användningen var nyttomotivet, det sociala motivet och underhållningsmotivet. Attityden till teknologin var positiv. Några medgav att den hade ändrats från att ha varit mer likgiltig, till att ha blivit mer positiv allt eftersom. Flera ansåg dock att den alltid varit lika positiv. Attityden till teknologins betydelse var också positiv. Många ansåg dock att den inte hade så stor inverkan på deras liv. Enligt min tolkning hade teknologin dock en kommunikativ, en organiserande, en informativ och en underhållande betydelse. När det gällde den tekniska utvecklingens betydelse var den också positiv över lag. Det negativa ansågs vara att den gick för fort och att den har fört med sig saker som barnporr på Internet. De flesta ansåg inte att deras delaktighet i samhället påverkades av IT-användningen. Några ansåg dock att man hade större möjlighet att påverka samhället, om man var tillräckligt engagerad (vilket de inte upplevde att de var). Respondenterna ansåg heller inte att det fanns några risker för äldre som valde att inte följa med i utvecklingen.

Abstract Titel: Dokusåpor- en kvalitativ undersökning om dokusåpors attraktionskraft Författare: Sofia Keiller Karoline Rydell Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2002 Vi har haft som målsättning att undersöka och förstå dokusåpors attraktionskraft samt hur publiken värderar dokusåpan som genre med fokus på livsstil, identitet och meningsskapande. Utifrån detta har vi försökt finna svar på elva frågeställningar som går under fyra teman i ordningen, livsstil, identifikation, genre samt meningsskapande. För att uppnå dessa svar och resultat valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, med hjälp av en fokusgruppintervju. Vi intervjuade sex personer, varav tre kvinnor och tre män vars gemensamma variabler var ålder, boende samt att alla mer eller mindre konsumerade dokusåpor regelbundet. Utifrån respondenternas diskussion kring dokusåpor, har vi kommit fram till följande huvudresultat: Dokusåpa tittandet är enligt våra respondenter mer baserat på ålder och civilstånd, än på socio- ekonomisk bakgrund. Dokuåpor tilltalar mer den yngre publiken samt att singlar idag hellre föredrar att äta till en lättsam dokusåpa än att äta ensam helt utan sällskap. Vi kom även fram till att man i lite finare kretsar medvetet undviker att tala om dokusåpor, medan det i andra kretsar är mer accepterat. Dokusåpa konsumtion är en rutin som ingår i många tittares vardagsliv. Respondenterna identifierade sig snarare i programmens olika moment och händelser än i de olika personligheterna/ karaktärerna. Majoriteten av dokusåporna genomsyras av orealistiska och vinklande inslag, men att det är just detta som gör dokusåporna till en njutning för tittarna. Dokusåpan är ett intrigprogram som hela tiden måste utvecklas med mer ”smaskiga” och dramatiska inslag. Vi kom även fram till att en dokusåpa som genre måste innehålla vissa ”ingredienser”, som väl utvalda personlighetstyper, hög intrigfaktor samt överraskande inslag. Det framkom även tydligt att konsumtion av dokusåpor är till för underhållning. Intellektuell stimulans söker våra respondenter på annat håll. Dokusåpor är en genre som är mycket lätt att ta till sig och har en avkopplande funktion. Såporna ger även upphov till bra samtalsämnen, en slags entrebiljett till konversation med andra människor.

ABSTRACT Titel Mat på nätet En studie av kommunikation via webbplatser för Internethandel med dagligvaror Författare Susanne Börjesson Therése Looström Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin Vårterminen 2002 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad som utmärker webbplats-kommunikationen mellan producent och kund vid Internethandel med dagligvaror, samt att peka på tänkbara bakomliggande faktorer till varför kommunikationen ser ut som den gör. Metod Kvalitativ metod Material Analys av webbplatserna för ICA Supermarkets Internetbutik i Alingsås och Billhälls Internetbutik i Göteborg. Intervjuer med två representanter för ICA Supermarket och två representanter för Billhälls. Intervjuer med fem stamkunder hos ICA Supermarket och fem stamkunder hos Billhälls. Huvudresultat Överordnat för vad som styr kommunikationen via webbplatser för Internethandel med dagligvaror är att kunderna huvudsakligen handlar på Internet för att spara tid. Därför efterfrågar de utförlig information på webbplatsen. Så länge detta behov tillfredsställs fungerar kommunikationen mellan producent och kund. Om inte tillräcklig information kommuniceras via webbplatsen synes det vara avgörande att det finns andra kompletterande kommunikationskanaler.

Abstract Titel En skandal i medierna – en studie av hur morgon- och kvällspress skildrade vårdskandalen i Gislaved Författare Elin Bock Antal sidor 48 Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Anna Maria Jönsson Syfte Att undersöka hur morgon- och kvällspress skildrade vårdskandalen i Gislaved Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 23 januari – 11 februari 2002 Huvudresultat Resultaten visar att händelsen i Gislaved är en medieskandal då den uppfyller Lull och Hinermans kriterier för en skandal. Personifiering, det vill säga fokus på det privata, förekom i båda tidningarna. Även konfliktvinkeln kunde urskiljas i båda tidningarna och dessa konflikter handlade främst om ojämlikhet mellan anhöriga och vårdpersonal. Valter Lööf, kvinnans son, betraktas genomgående som hjälten i berättelsen. Hjälten presenterades dock på olika sätt. I Aftonbladet låg fokus på vad som hände med hjälten och därmed kunde Lööf här betraktas som en offer-hjälte. I Dagens Nyheter var hjältens handling och karaktärer som hjälptes av hjälten det centrala. I denna tidning kunde Lööf ses som den sökande hjälten. I Aftonbladet utmålades två bovar till skillnad från Dagens Nyheter där det endast förekom en bov.I Aftonbladet låg fokus främst på dramatiken och känslor kring vårdskandalen. I tidningen förekom det även värdeladdade ord i större utsträckning än i Dagens Nyheter. Journalistiken i Aftonbladet kan betraktas som ett mediedrama där spänningen stiger. I Dagens Nyheter presenterades vårdskandalen inte lika dramatiskt. Här låg istället fokus på förklaringar och åtgärder. Berättelsen om vårdskandalen i Gislaved kan ses som ett uttryck för den otydliga linjen mellan seriös nyhetsjournalistik och dramatisk gestaltning.

Abstract Titel: Kontakter för relationer Författare: Jenny Lundin Kurs: Fördjupningskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att beskriva och förstå de anställdas agerande och förhållningssätt till massmedierelationer hos Göteborg & Co Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Fem personer som arbetar med massmedierelationer på Göteborg & Co Huvudresultat: Ett ömsesidigt beroende gäller för relationen mellan respondenterna och journalister, som i och för sig kan innehålla problem men sällan konflikter. Situationen skapar en form av närhet till journalister, som gör att ett utbyte och en samverkan är möjlig. Respondenternas arbete tycks utgå från två världar; medias värld och den planerade informationsverksamhetens värld. Detta då respondenterna tillsammans har kompetens inom båda världarna och på så sätt kan anpassa sitt agerande efter situationen. Massmedierelationer handlar här om att, utifrån att en status och en god sammanhållning bygger upp en mångfacetterad grupp, finna en balans mellan att arbeta utifrån journalisternas respektive organisationens önskemål. Uppfattningen om vem av parterna som har makten i relationen är det enda som tydligt skiljer mellan respondenterna. Detta verkar dock inte påverka det sätt som respondenterna arbetar på i någon märkbar utsträckning.