ABSTRACT Titel: Den synliga dagordningen – en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Dagens Nyheters presentation av krigsupptrappningen mot Irak Författare: Martin Karlsson & Axel Sjöberg Antal sidor: 60 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2002 Handledare: Karin Fogelberg och Jan Strid Syfte: Att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet presenterar konflikten mellan världssamfundet, med USA i spetsen, och Irak under perioden 1a september – 20e december 2002. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Alla artiklar rörande konflikten, i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, under den angivna tidsperioden. Huvudresultat: Tidningarna har inte lyckats med vare sig en allsidig rapportering eller att kontextualisera konflikten på tillfredställande sätt. Detta gäller Dagens Nyheter i större utsträckning än Aftonbladet. De har i sin presentation av konflikten fokuserat på ämnena krig, politik, vapeninspektioner och Iraks eventuella vapeninnehav. Dessa ämnen har generellt sett diskuterats med ett politiskt perspektiv. Mycket lite utrymme har givits åt civilbefolkningen i Irak medan Irak som nation, Saddam Hussein, USA, George W Bush och FN givits mycket större utrymme.

Abstract Titel ”Blodbad när Israel anföll Hamas” eller ”Dråpslag mot fredstrevare” – Verkligheten i nyhetstexter Författare Maria Jonsson Antal sidor 62 Kurs Medie- och kommunikationvetenskap, fördjupningskurs, Institutionen för Journalistik och Masskommuniktion vid Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2002 Handledare Anders Svensson Syfte Syftet är att beskriva och jämföra hur GP och Metro konstruerar nyhetstexter utifrån samma händelser Metod Kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys med vissa kvantitativa inslag Material Nyhetstexter som behandlar samma händelser ur Metro och GP perioden 8/10-11/10 samt 4/11-8/11 Huvudresultat Analyserna visade att nyhetstexterna från de båda tidningarna i hög grad är lika. Vad gäller den mer allmänna konstruktionen, med avseende på storlek och ursprung, visar analysen att GP:s nyhetstexter får ta större plats dock har nyhetstexterna i hög utsträckning samma ursprung och många texter är påtagligt lika. Vad gäller konstruktionen av nyhetstexter utifrån hur väl de svarar på grundläggande frågor och använder sig av olika berättartekniska grepp uppvisar tidningarna också vissa likheter. Båda tidningarna svarar väl på de sex frågorna vem, vad, när, var, hur och varför och texterna innehåller drag av bland annat human interest inslag, aktörsval och värdeladdade ord. De berättartekniska greppen blir dock tydligare i GP och i den tidningen behandlas ofta bihändelser vid sidan av huvudhändelsen. Även om GP exempelvis har fler aktörer och värdeladdade ord blir diskurserna minst lika synliga i Metro som i GP. Analyserna visar exempelvis på en diskurs om ”mannen som norm” då det exempelvis är män i ledande positioner som är de aktiva aktörerna och en moralisk diskurs om vad som är rätt och fel i nyhetstexter om pedofili och en ministers mottagande av dubbla inkomster.

Abstract Titel: Naturvetaren special – speciellt lockande? – Elevers tolkningar av ett rekryteringsmagasin. Författare: Maria Larsson. Kurs: Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur ungdomar tolkar innehållet i tidningen Naturvetaren special. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Elever som studerar på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Huvudresultat: Tidningen ges ut i syfte att få eleverna att fortsätta studera naturvetenskap. Eleverna menar generellt, att tidningen utgör ett bra sätt att ta del av yrkes- och utbildningsinformation. Min uppsats styrs av ett utpräglat ”livsstilstänkande”- alltså att en människas livsstil leder till olika uppfattningar kring skola, utbildning, yrkesliv och uppfattningar kring naturvetenskap, vilka i sin tur influerar tolkningen av tidningens innehåll. Beroende på elevernas skilda livsstilar tolkas tidningen på olika sätt. För att nämna några av de resultat som framkom kan sägas: Eleverna föredrar två huvudsakliga massmedier när det gäller att ta del av utbildnings- och yrkesinformation, tidningar och Internet. Eleverna utan studiemotivation och kunskapstörst, tillika de som endast ser på utbildning som något nödvändigt ont för att nå fram till ett specifikt yrke, tolkade tidningens yrkespresentationer som relativt ointressanta. Dessa elever lockades istället av faktorer i yrkeslivet som hög lön, makt och status- kanske beroende på detta så lockades de inte i lika stor utsträckning av tidningens yrkespresentationer. De mer studiemotiverade eleverna, som har ett intresse för naturvetenskap, finner dock överlag yrkesporträtten som tilltalande och intressanta. När det gäller bilden av naturvetare kan eleverna med högre social bakgrund identifiera sig med denna. De menar att de inte alls ser naturvetare som trista och världsfrånvända människor, dock så framhåller eleverna att de ju är naturvetare själva. Men att andra säkerligen har detta synsätt. Eleverna med lägre social bakgrund kan, eller vill, i mindre utsträckning identifiera sig med bilden av naturvetare. Beträffande tidningens bilder så tilltalas ungdomar med lägre kulturelltkapital med sig hemifrån av de mer verklighetsbaserade bilderna i större utsträckning. Medan de mer ambitiösa eleverna i större utsträckning föredrar abstrakta, naturvetenskapliga bilder. Jag menar att tidningsproducenterna inte bör underskatta elevernas intresse för naturvetenskap. Vid tidningsutformandet bör fakulteterna tänka på vilken målgrupp av elever de vänder sig till.

Abstract Titel ”…och så är den framförallt gratis!” En studie av hur och varför ungdomar på Angeredsgymnasiet använder sig av Metro. Författare Åsa Björklund och Camilla Riis. Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Termin Hösten 2002 Handledare Anders Svensson Antal sidor 57 Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och varför ungdomar på Angeredsgymnasiet använder sig av Metro samt konsekvenser av användandet enligt elevers och lärares uppfattning. Metod Kombination av enkätundersökning och strukturerade kvalitativa djupintervjuer. Material Knappt 300 enkäter och nio intervjuer med elever, samt två intervjuer med lärare på Angeredsgymnasiet. Alla undersökningar är utförda på Angeredsgymnasiet i Göteborg under november 2002. Huvudresultat 87 procent av eleverna på Angeredsgymnasiet läser Metro. De flesta av dem läser den minst en gång i veckan. Mer än hälften av dem läser Metro 3-5 gånger i veckan. Tidningen läses i högre grad av skolans invandrare än svenskar, samt i något högre grad av tjejerna än av killarna. Metro har fått en stor och betydelsefull plats i ungdomarnas konsumtion av nyheter. Ungdomarna läser framförallt Metro för att få nyheter och information, för att de tycker att den är bra, intressant och rolig samt för att den är lättillgänglig och gratis. De allra flesta av ungdomarna tycker att språket i Metro är lätt att förstå. Av olika anledningar anser respondenterna att det är viktigt att ta del av nyheter. Vi anser att ungdomarna genom sin läsning av Metro har fått en vana att läsa en nyhetstidning. Detta ger dem i längden möjlighet att bilda egna åsikter för att bli mer delaktiga och medvetna medborgare. Elevernas lärare anser att Metro är en bra tidning för eleverna och att den på flera sätt passar dem. De anser att det är mycket positivt och betydelsefullt för just dessa elever att de får en vana att läsa tidningen.

Abstract Titel: Bakom spegeln – Reklamskapares resonemang kring hur reklam kan forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Författare: Therese Berglund och Caroline Hansson. Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur reklamskapare resonerar kring huruvida reklamens bild av kvinnan kan bidra till att forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Semistrukturerade intervjuer med fem reklamskapare. Huvudresultat: Reklamskaparna tror att det finns en koppling mellan reklam och kroppsuppfattning. De menar att kvinnoidealet, som består av en smal kropp och ett vackert utseende, är förskönat och ibland ouppnåeligt. De anser att de är en del av den stora massan som är med och förstärker, för vidare och ibland skapar dessa ideal. Reklamskaparna vill att man ska förhålla sig kritiskt till reklam, men tycker samtidigt att ärlighet är något de prioriterar högt.

Abstract Titel: Ett nytt sätt att utbilda En kvalitativ studie om e-learning hos IBM ur sändar- och mottagarperspektiv Författare: Matilda Blomberg Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2002 Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur ett e-learningskoncept ser ut. Jag vill undersöka vad e-learning är och skildra en förståelse för vilka svårigheter som kan uppstå vid överförandet av budskapet från sändaren till mottagaren eller kursdeltagaren. Metod: Kvalitativ metod Huvudresultat: Jag har erfarit att e-learningkonceptet riktas mycket till företag där effektivitet är ett honnörsord, spar tid och därmed pengar. Inte mycket kraft läggs ner på att saluföra de pedagogiska och kommunikativa aspekterna e-learning för med sig. De övergripande slutsatserna jag kommit fram till är att e-learning är ett användbart utbildningsverktyg som kan komma att bli ett utmärkt komplement till våra andra mer traditionella utbildningstraditioner. Vad gäller IBM, ligger den pedagogiska kärnan i konceptet både i Problembaserat lärande (PBL) och Platonmetoden. Inlärningsprocessen ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en fortgående process där individen blir mer och mer säker på innehållet. Funktioner som kursen har från IBM:s sida är att dels lära ut och att visa den bredd och kompetens som IBM innehar. Kunskap har genererats när kursdeltagaren kan applicera sin kunskap i ett annat sammanhang. Det finns en god möjlighet för kursdeltagaren att få ställa frågor och få svar i kursen. Överordnat det som styr användningen och utvecklingen av e-learning är 2000-talets levnadssätt dvs. ont om tid, stressigt, stor datavana och tillgång till dator, vilket kommit att prägla min studie.

Abstract Titel Visst har storleken betydelse – En studie av läsarnas uppfattning och attityder kring Göteborgs-Postens omgörning till del 2 i tabloidformat. Författare Andreas Eriksson och Jenny Banke Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs universitet Termin Våren 2003 Handledare Ingela Wadbring Syfte Att analysera användning och attityd till Göteborgs-Posten före och efter omgörning till del 2 i tabloidformat. Metod Kvalitativa djupintervjuer Material Djupintervjuer med 9 stycken Göteborgs-Posten prenumeranter i åldrarna 22 till 73. Huvudresultat: Vi har funnit indikationer på att formatet har betydelse för läsaren när de läser en dagstidning. När en morgontidning ändrar format från fullformat till tabloidformat framstår det inte som att läsarna uppfattar att det sker en tabloidisering av tidningen. När en tidning ändrar format till tabloid så kan detta dock innebära att läsarens användning av tidningen förändras med bland annat följden att tidningen läses på andra platser än innan. Det har också visat sig att tabloidformatet är ett uppskattat format vilket tyder på att trenden att byta från fullformat till tabloidformat på tidningsmarknaden är en läsardriven trend som förmodligen kommer att fortsätta.

Abstract Titel: En förenings medlemsbrev Författare: Ros-Marie Andersson & Daniel Lundgren Kurs: Göteborgs universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 55 sidor (71 med bilagor) Syfte: Syfte med studien är att ta reda på hur Göteborgs Läkaresällskaps medlemmar uppfattar och använder föreningens medlemsbrev. Studien kommer dessutom att undersöka vad medlemmarna får ut av informationen i medlemsbrevet samt dess inverkan på kultur och gemenskap inom föreningen. Metod: Kvantitativ med postenkäter Material: 436 enkäter ifrån medlemmar i Göteborgs Läkaresällskap Huvudresultat: De allra flesta medlemmarna läser medlemsbrevet övergripande och finner det intresseväckande. Det är ganska jämt fördelat på vilket sätt medlemmarna får medlemsbrevet. En övervägande andel av medlemmarna tycker att utgivningsfrekvens och vissa aspekter i format medlemsbrevet är bra, medan hälften av medlemmarna upplever andra delar i formatet som bra. Medlemmarna verkar tillfredställa ett informationsbehov, personligt uttrycksbehov samt samhörighetsbehov. Medlemsbrevet verkar också spela en roll i att skapa och sprida sällskapets kultur, och kan också ha en betydelse i att skapa en social gemenskap.