Abstract Titel: Astra Techs webbplats, www.astratech.se, Belyst ur två målgruppers syn på användbarhet, interaktivitet och förtroende Författare: Loraine Nöhr Jensen och Karin Pollak Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs, våren 2003 Handledare: Jan Strid, universitetslektor vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG på Göteborgs universitet Extern handledare: Maria Orrebrant, Astra Tech AB Syfte: att belysa två målgruppers – privata och sjukvård – syn på användbarhet, interaktivitet och förtroende på Astra Techs webbplats Frågeställningar: Vilka i målgrupperna privata användare och yrkesarbetande inom vården använder Internet för att hitta information? Vilka faktorer har inverkan på om och hur man söker efter allmän information och hälsorelaterad information på Internet? Hur uppfattar användarna att Astra Techs webbplats svarar mot deras behov och förväntningar? Vilken sorts information letar man efter, skiljer det sig åt mellan användare och yrkesmän. Tycker besökarna att det finns utvecklingsmöjligheter för webbplatsen? Vad anser de båda målgrupperna privata användare och yrkesarbetande inom vården är viktigt för trovärdigheten på Astra Techs webbplats? Metod: Kvantitativ frågeenkät Huvudresultat: De två undersökta grupperna privata och sjukvård är relativt olika till sin sammansättning när det gäller ålder och utbildning, men båda grupperna är vana Internetanvändare. Man anger i båda grupperna att syftet med Internetanvändningen till största delen är att söka fakta och använda e-post. Det är kvinnorna som i största utsträckningen söker efter hälsorelaterad information. Resultatet visar att båda grupperna oftast söker på offentliga vårdens hemsidor samt att gruppen privata till största delen söker information om specifika sjukdomar. Gruppen sjukvård anser sig ha mest användning för den produktinformation som finns idag. De icke-interaktiva funktionerna, information om forskning och utveckling samt att kunna beställa broschyrer är de som båda grupperna anser att de kommer att ha användning för. När det gäller interaktiva funktioner har gruppen privata rangordnat funktionen tillgång till expertpanel, erfarenhetsutbyte, nyhetsbrev per e-post samt diskussionsforum som viktigast medan gruppen sjukvård rangordnar nyhetsbrev via e-post samt erfarenhetsutbyte som det de helst vill ha. Båda grupperna anser att viktigast för en webbplats trovärdighet är: att man vet att den som skrivit på webbplatsen är kvalificerad inom det område han/hon uttalar sig om.

ABSTRACT Titel: Gör det själv – en uppsats om genren heminredningsprogram och dess genustyper. Författare: Karolina Persson och Lovisa Wennerström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, fördjupningskurs. Termin: HT 2003 Syfte: Att undersöka svenska gör-det-själv-program som en genre och analysera de genustyper som representeras i programmen. Metod: Kvalitativ textanalys med inslag av genreanalys och narrativ analys. Material: Två avsnitt av Äntligen Hemma, Roomservice och Sambo från höstsäsongen 2003. Huvudresultat: I vår analys har vi funnit att gör-det-själv-program inte är ett begrepp som är heltäckande för denna genre. I stället har vi via en större genre som vi kallar Inspirations-TV, och en lite mindre som vi kallar Förändrings-TV definierat genren och döpt den till Heminredningsprogram. Vi har funnit följande genustyper i vårt urval: – Manliga hantverkartypen – Kvinnliga hantverkartypen – Konfliktlösartypen – Kontrolltypen – Flexibla tyen – Elittypen – Osäkra sambotypen – Skeptiska sambotypen – Förföriska singeltypen – Manliga experttypen – Kvinnliga experttypen I deras relationer till varandra har vi funnit att heminrednings-programmen som genre både befäster och utmanar maktförhållanden och den traditionella uppgiftsuppdelningar mellan män och kvinnor. Vi har även funnit att det finns en större variation i representationerna av kvinnor än vad det gör av män.

Abstract Titel: Äntligen hemma – TV-programmet som blev ett mediekoncept – En kvalitativ undersökning ur ett konceptmakarperspektiv. Författare: Minna Airenne och Maria Risemark Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikations-vetenskap. Institutionen för journalistik och mass-kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Våren 2002 Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur konceptmakarna har arbetat fram mediekonceptet Äntligen hemma samt vad som påverkar konceptets utformning och innehåll. Metod: Kvalitativa intervjuer. Material: Vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med mediekonceptet Äntligen hemma. Tre av dessa Håkan Fredlund, Eva Källström och Monika Robertsson arbetar på tidningsredaktionen Äntligen hemma på LRF Media. En intervju gjordes med Lotta Olsson från TV4, en med Marie Johansson på Meter Film & Television och den sista med Martin Timell, frontfigur för Äntligen hemma. Huvudresultat: Det finns flera olika faktorer som påverkat konceptet Äntligen hemmas utformning och innehåll. Den rådande mediemarknaden sätter ramarna för konceptet och val av mediekanaler. Konceptets innehåll är mycket trendkänsligt och har influerats från flera olika håll, bland dessa kan nämnas utländska trender, program inom samma genre, andra inredningstidningar och respons av TV-tittare och tidskriftsläsare. Konceptmakarna har valt hemmet som tema för konceptet eftersom hemmet är ständigt föränderligt och formbart.

Titel: Vem äger det offentliga rummet? Författare: Kristian Karlsson och Emil Sergel Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 41-60 p. Hösttermin 2003 Uppsatsens syfte: Syftet är att undersöka gränserna för acceptabla samt oacceptabla aktörer och budskap i det offentliga rummet genom att studera gatumöbleringsföretagen JC Decaux och Clearchannel. Frågeställningar: · Vilka aktörer är tillåtna i det offentliga rummet? · Vilka budskap är tillåtna i det offentliga rummet? · Om det finns vissa aktörer och budskap som är tillåtna i det offentliga rummet och vissa som inte är tillåtna – vilka är skillnaderna och orsakerna? Metod och material: Uppsatsens undersökning genomfördes genom en kvalitativ metod. Vi genomförde personliga intervjuer med representanter från gatumöbleringsföretagen JC Decaux och Clearchannel. En avgörande del i undersökningen var diskussioner kring ”fejkkampanjer” som vi själva skapat, för att konkret diskutera gränserna för det acceptabla i det offentliga rummet. Huvudresultat: Aktören, eller budskapens avsändare, har betydelse. Vissa organisationer och företag, bemöts med mer skepsis än andra organisationer trots att budskapet i sig inte är stötande. Andra organisationer, associeras till något mer positivt. Budskapet i sig är också relevant. En mer ”utmanande” utformning av ett budskap kan nekas medan en snällare utformning kan godkännas. ”Utmanande” är svårt i sig att definiera men det kan handla om olika grader av nakenhet, anspeglingar på sex, kritik mot andra annonsörer m.m. Orsaken till att denna skillnad skapas på flera olika nivåer, men kanske främst genom: · Företagen, eller snarare ledningen, som genom företagens policy sätter gränserna för vad som är acceptabelt vilket i sin tur drivs av ett vinstintresse. · Annonsörerna har makt genom att gatumöbleringsföretagen inte vill stöta sig med dem. · Intresseorganisationer och allmänheten som styr genom opinionen. De representerar folket, de som ska påverkas av annonserna och slutligen konsumera. Gatumöblerings- företagen vill behålla en bra relation till denna allmänhet.

ABSTRACT Titel Livsstil till salu Författare Rebecka Holm och Vanja Wickman Kurs Media och kommunikationsvetenskap: Fördjupningskursen Termin Höst 2003 Syfte Syftet är att utröna hur IKEA:s inspirationskataloger presenterar livsstilsalternativ för den senmoderna människan. Metod Kvalitativ textanalys och kvantitativ innehållsanalys Material IKEA: s sex inspirationskataloger, 2003-2004 Huvudresultat IKEA: s inspirationskataloger presenterar ett stort antal olika livsstilsalternativ. De senmoderna influenserna såsom globaliseringen och medialiseringen har starkt påverkat hur dessa alternativ är utformade. Trots denna mångfald finns det alternativ inom olika områden som premieras. Variationer på dessa ligger ofta endast på ett ytligt plan. Våra tre utgångspunkter kön och könsroller, etnicitet och familjekonstellationer uppvisar alla reaktioner på dessa strömmningar. Ett av de starkaste exemplen på detta är familjekonstellationen kärnfamiljen som fortfarande tydligt är en idealiserad familjeform i katalogerna. Vissa variationer på detta uppvisas utan att egentliga förändringar skett.

Abstract Titel: [yur-te-boy] – en kvalitativ textanalys av hur utländska guideböcker presenterar Göteborg Författare: Marie Eriksdotter och Michaéla Claesson Handledare: Marie Elfving Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen ht 2003 Sidantal: 60 Syfte: Undersöka hur Göteborg presenteras i utländska guideböcker Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av utländska guideböcker Sammanfattning av resultat: Resultatet av vår undersökning visar att vi kan se vissa mönster i hur Göteborg presenteras. Vi har dragit slutsatsen att djup kännedom om Göteborg inte är så vanligt förekommande. Vi har också konstaterat att den kulturell/historiska genren verkar vara en av de mer intressanta för dessa guideböcker, liksom att den kulturella kontexten inte så ofta lyser igenom i våra guideböcker. Beskrivningar med positiv värdeladdning anser vi vara använt i hög grad i vårt material. De olika texterna visar på olika sorters identitet som därmed blir till olika sorters identitet i de olika länderna. En identitet av Göteborg som vi upplever vara den mest framträdande i vårt material är den historiska. En slutsats vi anser oss kunna dra är att Göteborgs historia spelar en stor roll i identitetsskapandet. Vi ser även att Göteborgs kulturella sida framhålls i vårt textmaterial, liksom Göteborgs pittoreska och vänliga atmosfär. Vi anser att Göteborg framstår som en historiskt intressant, kulturellt tilltalande, pittoresk stad med industriella inslag.

Abstract Titel Den rika smaken – en analys av Gourmets position i striden om den goda matjournalistiken Författare Lisa Lemke Kurs C-uppsatsarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap Temin Medie- och Kommunikationsvetenskap Fortsättningskurs, HT 2002 Sidantal 61 sidor Syfte Syftet är att beskriva Gourmets position i fältet. Metod Kvalitativ metod samt beskrivande innehållsanalys. Material Tre nummer av tidningen Gourmet, utgåvorna nummer 3 från 1980, 1990 respektive 2000. Dessa nummer är utvalda utifrån ett strategiskt typurval. Huvudresultat De områden vilka analyserades var aktörer, ämnesområden, innehållets funktion, språk och bilder samt recept. Ett av många tydliga resultat som framkom var bland annat att tidningen under all tid lagt stor vikt vid expertis. Med åren har emellertid Gourmet placerat sig själv bland den främsta expertisen vilket lett till att man i det senaste av de undersökta nummerna intog en ny ställning till övriga experter och kända kockprofiler. Likaså vad det gäller såväl språkbruk, användande av bilder och illustrationer samt utformandet av recept märks denna fokusering mot experter. Detta visar i sin tur att man ställer vissa krav på sina läsare, i synnerhet vad det gäller ekonomiska resurser, kulturell medvetenhet och inte minst social begåvning och kunskap. Likaså resor och internationella matkulturer är en framträdande del i samtliga nummer, även om inställningen till dessa områden förändrats markant mellan de olika nummerna. I början av den undersökta tidsperioden intog tidningen en respekterande ställning till såväl internationella matkulturer som högt stående kockar. I den senare delen av den undersökta tidsperioden utgör tidningen själv en del av de internationella matkulturerna och den matlagning som presenteras är opretentiös och avslappnad, en inställning som i övrigt symboliserar den nya finkultur som tidning i numret från 2000 ger intrycket av att inrikta sig mot. Konsumtion, hög klass och finkultur är i övrigt något som fått allt större utrymme i de senare nummerna, i synnerhet i numret från 2000. Tidningen har bland annat blivit allt spetsigare och specialiserad vilket klargör att de helt klart behållit en ledande position i striden om den goda matjournalistiken, det vill säga det aktuella fältet.

Abstract Titel: Från Meloditävlan till Melodifestival – en kvalitativ textanalys av Melodifestivalen som ett medieevenemang, 1960-2002. Författare: Emma Borg & Malin Fors Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-02 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur den svenska Melodifestivalen konstrueras som ett medieevenemang i svensk television, 1960 – 2002. Vi vill också göra en jämförelse för att se på utvecklingen över tid. Metod: Kvalitativ textanalys Material: Statens ljud- och bildarkivs inspelning av Melodifestivalen från 1960, 1974, 1989 samt 2002. Huvudresultat: Uppsatsens huvudresultat är att Melodifestivalen har utvecklats till att successivt få allt fler drag av ett medieevenemang. Detta handlar t.ex. om hur evenemanget skapar gemenskap och samhörighet hos publiken. Programmet har utvecklats från ett förhållandevis regelstyrt och ”torrt” program till att innehålla alltmer ”gala och festival”. Evenemanget har också ändrats från att 1960 och 1974 fokusera på regler och dirigent, till att 1989 och 2002 allt mer hylla artisten och skapa hjältar.

Abstract Titel: PRO:s roll och möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet En kvantitativ innehållsanalys Författare: Carina Frednäs, Anna-Karin Sagvall Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap fördjupningskursen Termin: Höstterminen 2002 Syfte: Att beskriva och tolka PRO:s roll och möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 199 artiklar hämtade ifrån Mediearkivet samt Presstext. Huvudresultat: PRO, Pensionärernas Riksorganisation känner sig inte tillfreds med dagens mediabevakning. De upplever att de blir ignorerade och i vissa fall felaktigt skildrade. Utifrån teorier om det medierade offentliga samtalet och mediernas roll, har vi undersökt PRO:s roll och möjlighet till deltagande i detta samtal. PRO fyller väl sin funktion som intresseorganisation. Man lyckas på ett tillfredställande sätt förekomma i de ämnen och frågor som man anser viktiga för sitt arbete. Undersökningen har visat att den geografiska anknytningen har en nyckelroll när det gäller vilka ämnessammanhang PRO figurerar i, vilken roll de tilldelas och vilken attityd de intar. Olika tidningstyper framställer organisationen på olika sätt och ger dem olika möjligheter till utrymme. Av de tidningar vi undersökt ger Göteborgs-Posten, GT samt Nerikes Allehanda PRO störst möjlighet till deltagande i det medierade offentliga samtalet. Detta på grund av att de har den mest omfattande rapporteringen kring organisationen, men även det faktum att de också har den mest varierade rapporteringen. Sämst möjlighet att föra fram sina åsikter har PRO i Dalarna där områdets tidningar har en förhållandevis låg rapportering. Vi antar att dessa skillnader beror på att man inom de olika geografiska områdena har skiftande kontakter med och bearbetar pressen på skilda sätt.

Abstract Titel: Från händelse till nyhet, en innehållsstudie om kommunaljournalistik i Göteborgsregionen Författare: Peter Hedlund & Karin Holm Handledare: Lennart Weibull Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT 2002 Arbete: C-uppsats Sidantal: 70 Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera vilken bild den lokala samhällsjournalistiken ger av kommunerna, och om det lokala perspektivet har någon betydelse när medierna skapar sin bild av kommunerna. Fokus är främst inställt på den bild medierna ger av kommunerna som arbetsgivare och som arbetsplats Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Materialval: Göteborgs-Posten, GP Nära samt Alingsås Tidning under perioden 1 april, 2002 till 30 april, 2002. Huvudresultat: De kommunala nyheterna är oftast små och placeras på undanskymda platser i tidningarna. Nyheterna är också generellt sett få till antalet, med undantag för GP Nära där de utgör över en tredjedel av tidningens nyhetsmaterial. De kommunala nyheterna med arbetsplatsperspektiv är genomgående få till antalet och presenteras oftast som varken negativa eller positiva, med en liten övervikt för positiv vinkel. Det är främst Medielogiken som har betydelse för om en händelse i den kommunala verksamheten blir till nyhet eller ej.