Abstract Titel: Utvärdering av Got Event AB:s fyra Webbplatser -utifrån ett användarperspektiv. Författare: Jenny Albrektsson och Karin Sparring Kurs: C-uppsats, fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2002 Antal sidor: 60 st. Handledare: Jan Stid, Universitetslektor MKV på Göteborgs universitet Uppdragsgivare: Mikael Persson, Kommunikatör på Got Event AB Syfte: Att utvärdera Got Event AB:s fyra webbplatser utifrån ett användarperspektiv och avgöra hur väl webbplatserna är anpassade till sina kunder. Metod: Två kvalitativa fokusgruppsundersökningar Material: Vi har vid två olika tillfällen haft fokusgruppsintervjuer med totalt 16 personer, där av 10 var män och 6 var kvinnor i åldrarna 20-60 år. Resultat: Resultaten visar att användarnas behov och förväntningar inte tillfredsställs på webbplatserna. Besökarna av webbplatserna efterfrågar mer detaljerad och specifik information. Användarna upplever att webbplatserna är ostrukturerade då de inte kan finna någon balans mellan bild och text. De tycker dock att webbplatserna är lätta att navigera på, men de vill i framtiden hellre se en sida istället för fyra. I dag tycker användarna att Got Event är dåligt marknadsfört och de saknar en tydligare koppling mellan Ullevi, Scandinavium och Valhalla som ett gemensamt bolag. Användarna efterfrågar möjligheter till interaktiva tjänster på webbplatserna så som exempelvis ett forum för kommunikation med företaget och med andra användare.

ABSTRACT Titel: INUTI ETT DRIVHUS – en kvalitativ studie om nätverksbaserad organisationskommunikation. Författare: Anders Eliasson & Erik Wagner Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Göteborgs Universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation (JMG) Termin: Höstterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga projektledarnas behov av kommunikation inom Drivhuset. Metod: Kvalitativa telefonintervjuer och samtalsintervju. Material: Nio intervjuer med sammanlagt tio projektledare från alla Drivhusorterna. Huvudresultat: Mellan Drivhusen används främst e-post, för att alla snabbt ska få likvärdig information. Emellertid används e-post för flitigt utan någon större struktur vilket gör att projektledarna får för mycket information. Detta ställer till problem eftersom man inte svarar på e-post och missar viktig information. Telefon används för att ge en mer social aspekt på kommunikationen mellan projektledare och för att undvika att viktig information kan gå förlorad i massorna. Kommunikation mellan projektledare syftar främst till att finna stöd och inspiration till sitt arbete. Att definiera kommunikationen som antingen formell eller informell är svårt inom Drivhuset. Deras platta organisation gör all kommunikation per definition formell även om den är informell till sin natur. Den informella kommunikationen leder till onödiga missförstånd. När det gäller arkivering av kunskap och framtagande av normer och kommunikationsmönster har Drivhuset inte riktigt nått enda fram. Projektledarna själva är missnöjda med hur de arbetar med dessa frågor. För övrigt verkar projektledarnas kommunikationsbehov tillfredställas genom styrelsemöten, nationella träffar, projektgrupper och övriga kanaler som används av nätverket.

ABSTRACT TITEL: Man och kvinna i reklamannonsen. En kvantitativ innehållsannalys av reklamannonser i Veckojournalen 1950 och Månadsjournalen 2000 FÖRFATTARE: Renata Martinkova och Jenny Wärlinge HANDLEDARE: Anna-Maria Jönsson KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap C TERMIN: HT 2002 ARBETE: C-uppsats SIDANTAL: 65 SYFTE: Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur mäns och kvinnors framställning i reklamannonser skiljer sig från varandra vid en jämförelse av 1950 års Veckojournalen och 2000 års Månadsjournalen. METOD: Kvantitativ innehållsanalys MATERIAL: Reklamannonser ur 10 nummer av tidsskrifterna Veckojournalen 1950 respektive Månadsjournalen 2000. HUVUDRESULTAT: Vad gäller framställningen av kvinnor och män i reklamannonserna 1950 och 2000 fick vi följande resultat; Antalet kvinnliga aktörer i reklamannonserna är fler än de manliga aktörerna båda åren. Kvinnan 2000 och 1950 skiljer sig på endast en punkt: kvinnan 2000 framställs oftast inte som någon stereotyp medan kvinnan 1950 oftast framställs som Skönhetsslav. Mannen i reklamannonserna 1950 var oftast i medelåldern (40-59), avbildades mest frekvent i fritidsmiljö samt visades mest i samband med Skönhet och Hygien produkter. Reklamannonsens man 2000 framställdes i Studiomiljö, förknippades inte med någon särskild produkt och var dessutom yngre(20-39) än mannen 1950.

Abstract Titel: Speedway i medierna – en analys av speedwaysportens bevakning i Aftonbladet och Västerviks Tidningen Författare: Lina Baldenäs Handledare: Britt Börjesson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen, Göteborgs Universitet Höstterminen 2002 Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur medias, Aftonbladets och Västerviks Tidningens, bevakning av speedwaysporten sett ut, vilka redaktionella grepp som använts i bevakningen genom åren samt att undersöka hur den geografiska representationen i media är fördelad. Metod: Kvantitativ genomgång av samtliga nummer av Aftonbladet och Västerviks Tidningen under tidsperioden 15/5 t.o.m. 1/10 under åren 1991-2000. Huvudresultat: Västerviks Tidningen har en betydligt mer omfattande bevakning av speedwaysporten än Aftonbladet. Aftonbladet väljer att fokusera på en enskild förare mer än på själva tävlingen medan Västerviks Tidningen mest ser till matchen och/eller laget. Aftonbladet använder sig också i mycket högre utsträckning av redaktionella grepp som intimisering och personifiering i sina speedwayartiklar. De lag som bevakats mest i Aftonbladet är Masarna och Rospiggarna. Masarnas höga bevakning beror till stor del på att Tony Rickardsson kör för dem. Rospiggarnas höga bevakning beror till stor del på att majoriteten av den svenska eliten har kört/kör för dem. Den geografiska närheten till Stockholm spelar troligtvis också en viss roll. Speedway i medierna – – en analys av speedwaysportens bevakning i Aftonbladet och Västerviks Tidningen Lina Baldenäs Uppsatsarbete HT 2002 Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet ”Speedway är en enkel ekvation. En bana, fyra motorcyklar, fyra vänstervarv, väldigt mycket stenmjöl.” ~Stefan Holm, Aftonbladet 7/7 1999 ”Jag vill bli en speedwaylegend, precis som nya zeeländaren Ivan Mauger som vann 6 VM-guld” ~Tony Rickardsson i Västerviks Tidningen 12/8 1995

ABSTRACT Titel: Slitz – Mannens vägledare och vän En kvalitativ innehållsanalys av mansbilder i livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000 Författare: Helena Norman och Ewa Reimbertsson Nivå: C Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Antal sidor: 74 Syfte: Att undersöka mansbilden som förmedlas i livsstilsmagasinet Slitz . Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000, bestående av 12 nummer. Huvudresultat: Slitz agerar guide och vägledare för den manliga läsaren, både vad gäller konsumtion, värderingar och handlingar. Magasinet är en vän som uppmuntrar och hjälper sina manliga läsare. Slitz har en tydlig syn på vad som är manligt. Den mansbild som dominerar tidningen utgörs av myten om Erövraren. Han erövrar alla de arenor han beträder. Den fysiska kroppens utseende är inte av stor vikt för maskulinitet i Slitz. Slitz mansbild legitimeras och förstärks genom tidningens bild av kvinnan.

ABSTRACT. Titel: Fantasykultur: En kvalitativstudie av unga människors massmedieanvändande, identitetsskapande, och den sociala kontextens påverkan inom fantasygenren. Författare: Emil Scott Mathias A. Färdigh Uppsatsarbete. Fördjupningskurs, höstterminen 2001. Syfte: Vårt syfte är att undersöka och få fördjupade kunskaper om unga människors massmedieanvändning i en subkultur med en fokusering främst på identitetsskapande. Vidare är vårt syfte att lyfta fram andra faktorer som kan anses ha viktig betydelse i unga människors identitetsarbete. Metod: Vi använder oss av en kvalitativansats. Vårt tillvägagångssätt är att intervjua fem respondenter. För att få ett så fylligt material som möjligt har vi i huvudsak valt att använda oss av standardiserade intervjuer. Då i huvudsak användandet av den etnografiska intervjumetoden. Material: Materialet till uppsatsen har vi fått genom att intervjua fem fantasyintresserade unga män, som aktivt rör sig inom fantasygenren på ett eller annat sätt. Vi har genom intervjuer på mellan 90 till 120 minuter, fått ta del av deras personliga åsikter och reflektioner. Huvudresultat: Studiens har i stort sätt tre huvudresultat. För det första så kan vi se att den sociala påverkan inom respondentens umgängeskrets bidrar mer till fantasyintresset än lockelsen till genren i sig. Dock så är det individens behovstillfredsställelse som upprätthåller intresset för fantasy, medan den sociala kontextens påverkar valet av mediekanaler inom genren. Ett annat resultat, var att respondenterna föredrog fantasygengren framför god fantasykvalité. De socialaktiviteterna lockade respondenterna i större grad, och gav upphov till att kvalitén hos fantasyaktiviteten sänktes. Respondenterna balanserar således mellan konflikten, socialgemenskap kontra fantasyintresset och god kvalité. Det tredje resultatet som man kan utläsa av studien är att den sociala kontexten styr individens identitetsarbete i mycket stor utsträckning. Genom att gruppgemenskapen stärker individens personliga utveckling inom genren.