Abstract Titel: Föreställningar om ett intranät en kvalitativ och komparativ studie ur sändar- och mottagarperspektiv. Författare: Carina Ovesson och Petra Rosen Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Syftet är att jämföra sändarens och mottagarens föreställningar angående ett kommande intranät i en kommun. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med tio anställda på kommunen. Fem av respondenterna deltog i projekt- gruppen för intranätet och övriga var anställda på de olika sektorerna inom kommunen. Huvudresultat: Den övergripande slutsats som vi har kommit fram till, är att mottagarnas arbetsuppgifter och arbetsplats i hög grad inverkar på huruvida deras föreställningar och förväntningar överens- stämmer med intranätgruppens. Intranätet skall, enligt sändarna, fungera främst som en informationsbank och som ett arbetsredskap. Dessa funktioner kommer i första hand att fylla de behov som finns hos den personal som har administrativa arbetsuppgifter. Sändargruppen har en hög tro på att mottagarna kommer att ta emot intranätet med lika stor entusiasm som de själva känner och tror även att användandet kommer att leda till att arbetet effektiviseras. Denna entusiasm delas av några av mottagarrespondenterna, främst av dem med administrativa uppgifter, medan andra inte är motiverade till användning av en kanal som de inte anser att de har någon nytta av. Avsaknaden av motivation till användning av intranätet kan härledas till brist på datorvana, tidsbrist eller otillfredsställande uppkoppling till Internet. Problemet med otillfredsställande internetuppkoppling gäller endast de respondenter som inte har sin arbetsplats i kommunhuset.

ABSTRACT Titel: Kampen om potatisriket – En läsvärdesundersökning av Alingsås- Kuriren och Alingsås Tidning Författare: Cecilia Ohlsson och Lennart Larsson Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva och/eller förklara vilket innehåll som är viktigast vid valet av tidning samt undersöka vilka åsikter som finns gällande tidningsinnehåll bland allmänheten i Alingsås och Vårgårda kommuner Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: Postenkäter Huvudresultat: Huvudresultaten i vår undersökning visar följande: Det framkom att Alingsås- Kuriren och Alingsås Tidning lår högt när det gäller vilka tidningar man regelbundet tar del av. Den huvudtidning som majoriteten angav var Alingsås Tidning. Vid förfrågan om prenumeration svarade 64% Ja och 33% Nej. Det vanligaste sättet för ickeprenumeranter att läsa morgontidningen var på arbetet eller i skolan. När det gäller vilken tid man lade ner på tidningsläsning var det vanligast förekommande 11-20 minuter. På frågan om vilket redaktionellt innehåll som var viktigast vid valet av tidning angavs Lokala nyheter som var det viktigaste alternativet. För annonsmaterialet angavs Nöjesannonser. Det område som angavs viktigast att få nyheter från var Alingsås. För Alingsås- Kuriren angav läsarna huvudomdömet Mycket läsvärd och att den inte innehöll för mycket lokalt material. För Alingsås Tidning gavs omdömena Seriös nyhetsbevakning samt att den var Mycket läsvärd.

Abstract Titel: Alkodokusåpan Big brother – tjugohundratalets socialisationsagent? Fokusgrupper med gymnasieungdomar om Big brother och dess bild av alkohol Författare: Bobo Jakobsson & Nina Renberg Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att undersöka hur gymnasieungdomar använder sig av och tolkar dokusåpan Big brother samt hur dessa ungdomar resonerar kring och uppfattar bilden av alkohol som ges i TV- programmet. Metod och material: Fyra fokusgruppsintervjuer med totalt tjugo gymnasieungdomar. Huvudresultat: Ungdomarna var engagerade och aktiva i sitt tittande då flera gjorde aktiva val att titta. Ingen röstade eller betalade för extratjänster, man ansåg inte att dessa var värt pengarna. De pratade om programmet både före under och efter. De funderade också över saker i programmet både i för- och efterhand. Motiven till tittandet var främst sociala och nöjesbaserade, men även kognitiva, känslomässiga och flykt- samt personliga behov. Ungdomarna ansåg att drickandet i Big brother främst var negativt för att yngre kunde påverkas negativt, något som de dock inte själva ansåg sig göra. De som drack alkohol i bland ansåg sig dock kunna kontrollera sitt drickande och blev inte så fulla som i programmet. Detta ansåg man vara ett mått på mognad. Det fanns tolkningsskillnader beroende på om de aktivt valt bort alkohol, kulturell och social bakgrund. De nyktra och de från annan kulturell bakgrund än svensk tyckte programmet alkohol medan de andra ungdomarna såg det mer som skrämselpropaganda. De från lågresursgrupper hade svårare att erkänna att de tittade på programmet än de från högresursgrupperna. Ungdomarna identifierade sig med deltagarna i programmet på olika sätt. Vissa deltagarna hade egenskaper de själva skulle vilja besitta medan andra blev deras hatobjekt. De identifierade sig även i olika situationer som programmet skildrade. De är känslomässigt engagerade i personer och situationer vilket ökar graden identifikation. Big brother borde därmed betraktas som en socialisationsagent för ungdomarna och i viss mån avgörande för en del av deras socialisationsprocess.

Abstract Titel: Polisers förhållningssätt till massmediernas rapportering av sammanstötningarna i samband med EU-toppmötet, i Göteborg juni 2001 – En kvalitativ studie med intervjuer av sex poliser Författare: Susanne Fjällemark och Sandra Åkesson Kurs: Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Fördjupningskursen höstterminen 2001, C-uppsats Syfte: Vårt syfte är att undersöka polisernas förhållningssätt, användning, åsikter och effekter av massmediernas rapportering av sammanstötningarna mellan stenkastande demonstranter och polis i samband med EU-toppmötet, i Göteborg juni 2001. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Sex kvalitativa intervjuer med poliser som var med på fältet under EU-toppmötet. Huvudresultat: Poliserna tog del av medieinnehållet innan toppmötet genom att använda medierna som informationskanaler. Den informationen stämde inte överens med den interna informationen som de fick innan mötet. De flesta av våra intervjupersoner använde inte medier under mötesdagarna. Efter mötet var deras mediekonsumtion olika, några sökte allt medieinnehåll medan några skydde det. Före mötet bedömde de att massmedierna förmedlade både hur det hade varit i andra länder när de hade toppmöte. De intervjuade poliserna var i hög grad ense om att den första rapporteringen av EU-toppmötet var objektiv och sedan blev den mer färgad av ”andra sidans” syn på händelserna. De hade svårt att ta till sig massmediernas bild av vissa händelser efteråt och förlitar sig helt på den interna informationen. De reflekterade mycket över det som stod i medierna och hade många åsikter och det berörde dem känslomässigt. Vi tror inte att våra intervjupersoner blivit påverkade på långsikt av massmediernas rapportering men däremot känslomässigt i perioder. Det som har påverkat dem mest är händelserna under dessa dagar att de befann sig i en krissituation som de aldrig tidigare i sitt yrkesliv varit med om. Massmedierna är de överraskande positiva till i början när de fick rosor, de är inte vana vid positiv kritik. De är skeptiska till mediernas rapportering efteråt därför att den inte är saklig, en sida hörs för mycket.

Abstract Titel: På lika villkor? Män och kvinnor i de spanska TV-nyheterna – en kvantitativ innehållsanalys av TVE samt Antenna3TV Författare: Josefine Walkin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-kurs Termin: Vårterminen 2002 Handledare: Monika Djerf-Pierre Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt män och kvinnor finns representerade i de spanska nyhetsprogrammen TVE samt Antenna3TV. Jag vill veta vilka ämnen som män och kvinnor får uttala sig om samt i vilka sfärer (privat och offentlig) de återfinns i? Jag vill också veta om det är någon skillnad mellan public service kanalen TVE och den kommersiella kanalen Antenna3TV. Metod: Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av de spanska tv-nyheterna i kanalerna TVE respektive Antenna3TV. Jag har också haft en kvalitativ ansats då jag använt mig av mina egna tolkningar och erfarenheter då jag förlade mitt uppsatsskrivande i Spanien. Material: Jag har studerat tv-nyheterna under två veckor i maj 2001. Mitt urval byggde på att TVE är en public service kanal medan Antenna3TV är en privatiserad sådan. Huvudresultat: Det spanska tv-nyheterna visar upp en tydlig manlig dominans. Männen dominerar nyheterna då fokus uteslutande ligger på manliga aktörer. Det förekommer fyra gånger så många manliga som kvinnliga aktörer i de spanska tv-nyheterna. Även de manliga och kvinnliga funktionerna i nyheterna skiljer sig i form av olika aktörsroller. Mina resultat speglar det spanska samhället som idag har en lång väg kvar till att nå jämlikhet. Resultaten stämmer vidare med övriga forskningar gjorda inom samma ämne, män återfinns i den offentliga sfären och kvinnor i den privata. Förklaringar till resultatet går bland annat att finna i samhällets genuslogik, medieorganisationernas dominanta ideologi samt i hierarkierna inom nyhetskanalerna. De spanska journalisterna tilldelas olika arbetsuppgifter beroende på könstillhörighet och, trots ett ökat antal kvinnor, en manlig dominans.

Abstract Titel: Den digitala vardagen och de inte[r]aktiva tjänsterna Författare: Camilla Lundén & Camilla Larsson Kurs: Medie – och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs vid Institutionen för Journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårtermin 2002 Sidantal: 72 Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva individers användning av digital – TV och de interaktiva tjänsterna, orsakerna till införskaffningen, samt hur de anpassar sig till den nya medieteknologin. Metod/Material: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. Huvudresultat: Respondenterna, i vår studie, använder digital – TV som en analog TV och visar ett mycket litet intresse för de interaktiva tjänsterna. Utbudet var den största drivfaktorn vid införskaffningen, vilket har präglat användningen. De flesta använder digital – TV för att titta på film – och sportkanalerna. De som provat på de interaktiva tjänsterna menar att pay – per – view och den elektroniska programguiden tillför dem både nytta och nöje. De övriga tjänsterna tillför inget mervärde, då dessa är en form av mindre utvecklade Internettjänster. Behovet saknas eftersom samtliga respondenter i olika hög grad använder sig av Internet. När det gäller TV – användningen präglas den av ett mycket planlöst och fragmentiserat tittande. Syftet är i första hand underhållning, även om TV: n också har en mer informativ roll i form av nyhetshämtning. Respondenterna uppvisar dock ett litet annorlunda användningsmönster när det gäller de digitala kanalerna. Användningen är mer selektiv och de planerar till större del sitt tittande. Användningen är dessutom mer intressestyrd kring vissa programgenrer. Respondenterna använder både TV och Internet. Inget medium ersätter det andra eftersom användningen fyller olika funktioner för respondenterna. TV: n har dessutom en social egenskap för användarna, vilket inte Internet har på samma sätt. Få respondenter är positiva till en integrering av de båda medierna. Detta har medfört att de fortfarande inte tagit till sig den digitala tekniken fullt ut.

ABSTRACT Titel Offentligt TV-samtal på nätet – en intentionsanalys av fyra TV-programs diskussionsfora på Internet. Författare Johanna Bergström och Sara Eborn Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Anders Svensson Syfte Syftet är att hos fyra aktualitetsprogram i svensk television beskriva sändarens intentioner samt analysera utfallet vid införandet av diskussionsfora på programmens webbplatser. Mer precist tittar vi på vilka intentioner sändaren har med TV-programmens diskussionsfora på Internet, hur diskussionsforumen hanteras och används av sändarna respektive medborgarna. Genom att titta på hur sändaren sedan använder sig av de diskussionsinlägg, tips m.m. som kommer in via webben tolkar vi vilken funktion de kan tänkas ha i offentligheten. Metod Intentionsanalys genom kvalitativa intervjuer. Material Sändarna bakom SVT:s Debatt och Uppdrag granskning samt TV4:s Diskus och Kalla fakta. Huvudresultat Våra resultat visar att diskussionsforumen fyller en funktion för sändaren, dock med vissa individuella avvikelser. Utfallet efter sändarens intentioner och förväntningar har i de flesta fall varit mycket positiva. Våra resultat visar att de fyra diskussionsforumen har en demokratisk potential och en funktion i offentligheten, om än liten. Vi ser dock många saker som skulle kunna justeras till det bättre, främst rör detta sändarens hantering och moderering av diskussionsforumen. Antal sidor 83

Abstract Titel: Kejsarens nya kläder. Om konsumism och en engelsk modetidning Författare: Ola Friberg Kurs: Media och kommunikationsvetenskap. Fördjupningskursen Termin:VT-02 Syfte: Att göra en analys av konsumismen så som den kommer till uttryck i modetidningen i-D. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i socialsemiotiken. Material: redaktionellt material valt ur 1999 års årgång; en artikel, ett modereportage och material som handlar om shopping och skönhet. Huvudresultat: Konsumisen kan ges ett antal olika innebörder och detta sker främst genom att man försöker kontrollera tecknens konnotationer. Man kan använda konsumismen för att ställa frågor om skönhetsideal och könsschabloner och hur modesystemet fungerar i vårt samhälle likaväl som den används för att sälja produkter som är kopplade till olika statusmärken. Konsumismen kan användas som ett instrument för att skaffa sig makt, på så sätt att den kan användas för att skapa frågor kring sådant som man tar för givet men tidningen använder sig också av konsumismen för att behålla makten över sina läsare.