Abstract Titel: Vad du tror om andra och andra om dig – En studie av tredjepersonseffekten vid samhällsinformation och politisk reklam Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet VT 2002 Författare: Rudolf Antoni & Mattias Jansson Handledare: Bengt Johansson Syfte: att undersöka hur tredjepersonseffekten påverkas av budskap med olika ämnen och avsändare. Mer specifikt innebär detta att vi har jämfört hur gymnasieungdomar anser att de själva och andra blir påverkade av dels samhällsinformation från Alkoholkommittén och dels en valkampanjfilm från Moderaterna. I detta har vi utgått ifrån tre hypoteser om vad som kan påverka tredjepersonseffekten: förekomsten av tredjepersonseffekter påverkas av mottagarens grad av ego involvement, mottagarens attitudes to the source, samt budskapets grad av social desirability. Metod: För att komma fram till våra resultat har vi genomfört en experimentliknande kvantitativ studie, där vi har besökt gymnasieklasser, visat filmerna för dem och bett dem fylla i enkäter. Frågorna har varit utformade för att få svar på hur tredjepersonseffekten förhåller sig till våra tre hypoteser samt mer specifikt till de två filmerna. Resultat: I vår analys har vi funnit stöd i olika hög grad för våra hypoteser. Svagast samband fann vi mellan det vi kallar Ego involvement och tredjepersonseffekten. Ego involvement är en gemensam benämning på mottagarens kunskap om och attityd till ämnet. För våra andra två hypoteser fann vi starkt stöd. Mottagarens Attitudes to the source är inställningen till avsändaren, är det en trovärdig avsändare osv. Budskapets grad av Social desirability hade lika stor påverkan på tredjepersonseffekten, men utgår ifrån mottagarens uppfattning om avsändaren ställning hos den allmänna opinionen. Tanken är att ju högre grad av social konsensus det råder kring en avsändare eller ett visst budskap, desto villigare är man att erkänna sig själv påverkad av det. Vi har även funnit att det finns stora skillnader mellan samhällsinformation och politisk reklam när det gäller hur man tror sig själv påverkas och hur man tror att andra påverkas. Den största skillnaden är att den politiska reklamen får mycket extremare värden än samhällsinformationen. Det är höga toppar och låga dalar, medan samhällsinformationen har en jämnare kurva. Detta beror på att ju mer kontroversiellt ett budskap är desto starkare reaktioner frammanar det. Kring samhällsinformation råder det i hög grad social konsensus. Detta innebär att det egentligen inte frammanar särskilt starka reaktioner, varken positiva eller negativa. När det gäller politisk reklam för moderaterna är dock mottagarna starkt polariserade och det syns på tredjepersonseffekten. The hostile media effect innebär att de som ser moderaterna som en motståndare (vänsterpreferensen) inte alls känner sig påverkade av deras budskap, men tror att det får stor effekt på andra. The looking glass effect gör att de som sympatiserar med budskapet (moderaterna) är mer villiga att erkänna sig påverkade och samtidigt tror att andra också blir det.

ABSTRACT TITEL: TV i pressen 1965 – 1971. En kvantitativ innehållsanalys av hur pressen behandlade televisionen i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet. FÖRFATTARE: Anngreth Johansson och Tobias Törnqvist HANDLEDARE: Jan Strid KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2002 SYFTE: Syftet med vår undersökning är att studera vilken uppmärksamhet dagspressen ägnade åt televisionen under åren 1965, 1968 och 1971 beträffande bland annat utrymme, placering i tidningen och fokusering. METOD: Kvantitativ innehållsanalys MATERIAL: TV-relaterat material ur Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter från åren 1965, 1968 och 1971. HUVUDRESULTAT: Undersökningens huvudresultat skulle kunna sammanfattas i två punkter. För det första tyder mycket på att tidningarna (främst kvällspressen) under 1968 använde sig av det stora intresset för televisionen ute i stugorna för att på så sätt sälja fler tidningar. Stora rubriker, många bilder och mycket TV på förstasidan är några faktorer som talar för detta. Det gör också exempelvis det faktum att rubrikens andel av de TV-relaterade artiklarna är stor, det vill säga att man försöker förstora betydelsen av en artikel om TV med hjälp av optiska magneter som rubriker och bilder för att få läsaren att tro att det finns mer att läsa än vad det kanske finns egentligen. För det andra talar mycket för att en förändring skett till 1971. Vid det här laget har en andra TV-kanal etablerat sig och utbudet har därmed ökat. Den kollektiva upplevelsen som fanns tidigare, när alla hade sett samma program kvällen innan (och som därmed ökade TV-materialets nyhetsvärde), fanns inte längre kvar i samma utsträckning. Detta, tillsammans med att TV hade blivit en allt mer etablerad del av samhället, bidrog till att hänvisningar till televisionen allt oftare gjordes utan att artikeln ifråga egentligen inte handlade om TV. Ett exempel på resultat som talar för att så var fallet är det faktum att TV allt oftare inte var centralt i artiklarna. ANTAL SIDOR: 58

ABSTRACT Titel: Trassliga affärer och dyra drinkar Författare: Maria Schlichting och Karin Weijdegård Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att kartlägga kommunpolitikers föreställningar om medias betydelse för politiska skandaler. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Intervjuer med åtta kommunpolitiker, från kulturnämnden och fastighetsnämnden, fyra från varje nämnd. Huvudresultat: Våra huvudsakliga slutsatser är att politikerna tillskriver media stor makt och ofta försöker anpassa sitt agerande till medias villkor då de tror att innehållet kommer att påverka allmänheten. De effekter de ser vid upprepade skandaler i media är ett minskat förtroende för det politiska systemet. En skandaldebatt i media får stora konsekvenser, anser de, både för individen, dess omgivning och dess parti. Det sistnämnda kan reagera med avståndstagande till en skandalomsusad medlem, då man har föreställningen att den negativa stämpeln kan färga av sig.

Abstract Titel: Kulturnyheterna – Nio minuter kultur. En Receptionsstudie om nio respondenters åsikter och tankar om programmet. Författare: Johansson, M. & Zander, M. Kurs: Fördjupningskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet C-uppsats, 10p Vt 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur publiken förhåller sig till innehållet och formen av Kulturnyheterna samt göra en komparativ publikanalys. Vi har också till syfte att undersöka Kulturnyheterna som program och utveckla förståelse för dess innehåll och form. Metod: Receptionsforskning i form av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intervju. Vi har kodat 20 program av Kulturnyheterna med sammanlagt 124 inslag. Har även utfört djupintervjuer med nio stycken personer som ser på programmet, varav fyra stycken i åldersgruppen 20-30 och fem stycken pensioner. Huvudresultat: Vi har identifierar två huvudanledningar att respondenterna ser på programmet. De som ser på Kulturnyheterna på grund av att de ser på andra nyheter som sänds i samband med programmet och de som väljer att se på Kulturnyheterna på grund av deras specifika intresse för kultur och för programmet. För att få största möjliga behållning av programmet krävs mer eller mindre en förkunskap i form av ett kulturintresse, en allmänbildning och kunskap inom kultur. Kulturnyheterna har en snäv inriktning på kultur i sina inslag i förhållande till ett antropologiskt synsätt, då de förmedlar de mer traditionella kulturformerna. De har dock en stor bredd inom det ”snäva”. Vi har fått uppfattningen av att det kan förekomma att personer ser på Kulturnyheterna utan att vara medvetna om det. Då programmet upplevdes som en del av ett stort block och jämfördes med övriga nyhetsprogram såsom Regionala nyheter, Ekonominyheter och Sportnyheter.

ABSTRACT Titel ”Vi har det bra, vi här bak i bilen…” – en studie för att främja samåkning. Författare Kajsa Grevås, Malin Svensk och Linnéa Törander Antal sidor 58 sidor exklusive bilagor Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2001 Handledare Jan Strid Syfte Syftet med uppsatsen är att studera attityder och beteende beträffande trans-portsätt generellt och samåkning specifikt samt utifrån detta presentera en kampanjstrategi. Metod Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Urval Företaget KappAhl och då de 150 personer som var med om den senaste flytten från det centralt belägna kontoret i Lilla Bommen till det mindre till-gängliga huvudkontoret i Mölndal. Huvudresultat Vi vill börja med att poängtera att vår svarsfrekvens var mycket låg varpå detta kan ha påverkat vårt resultat. Huvudresultaten i vår studie visar att de flesta i dagens läge väljer att ensam åka bil till och från arbetet. De som istället väljer att samåka består av en ytterst liten grupp. Då ensamåkarna är den grupp som har minst miljömedvetet beteende och bidrar mer till trafiken på våra vägar, låg det i vårt intresse att undersöka attityder för samåkning hos ensamåkarna. Det är denna grupp samåkningskampanjen bör inrikta sig på. Vi fann att många i dag har attityder som skulle kunna ligga till grund för en beteendeförändring. För att förändra ensamåkarnas attityder har vi funnit att kampanjen bör rikta in sig på situationella faktorer. Detta kan ex-empelvis vara att motivera samåkning genom att erbjuda flextider och an-vända system för att underlätta sökandet efter samåkningspartners. Tidigare har man ställt ut en anslagstavla på KappAhl med syftet att underlätta för samåkning. Även om få av våra respondenter har uppmärksammat tavlan och i princip inga använt sig av informationen på den, anser vi den använd-bar i den kampanjstrategistrategi vi utformat utifrån våra resultat. Dock kan den behöva en mer framhävd plats liksom mer marknadsföring angående dess funktion.

Abstract Titel: Konstruktiv förändring eller kollektiv förvirring? – en kvantitativ studie av hur de anställda i hälsan&arbetslivet upplever den interna kommunikationen i en förändringsprocess Författare: Mia Göransson Ulrica Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2001 Sidantal: 91 (inklusive innehållsförteckning och referenslista) Syfte: Syftet är att undersöka hur de anställda vid hälsan&arbetslivet upplever den interna kommunikationen i samband med sammanslagningen och framväxten av den nya organisationen och dess inriktning. Metod och material: Kvantitativ metod, enkät Huvudresultat: Alla anställda har inte samma förutsättningar och utgångspunkter i den interna kommunikationen i och med olika tillgång till informationskanaler och olika mötesfrekvens. I samband med förändringen har man upplevt kommunikationen som bristande på en rad punkter, och det saknas förståelse för förändringen bland de anställda. Trots detta verkar de flesta vara positiva till sammanslagning och nyinriktning. Dock verkar det inte som om helheten infunnit sig; de råder tveksamheter kring riktlinjer och värden. Möjlighet att se vissa mönster finns, men överlag är svaren mellan distrikten och de tidigare organisationerna splittrade.

Abstract Titel: Strålfors internkommunikation. En enkätundersökning om hur användningen av de formella interna in-formationskanalerna fungerar på Strålfors kontor i Belgien, Ljungby, Skövde, Tyskland och Västerås. Författare: Camilla Dufva och Mia Lundström Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Uni-versitet. Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Jan Strid Sidantal: 73 sidor, exklusive litteraturförteckning och bilagor. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur användningen av de formella interna informationskanalerna fungerar i en svensk inter-nationell koncern. Metod: En kvantitativ enkätundersökning med ett totalurval av varje enskild en-het. Material: De anställda på Strålfors kontor i Tyskland 89, Belgien 14, Västerås 7, Ljungby 84 och Skövde 4. Huvudresultat: Vårt resultat bygger på 138 enkätsvar. Våra slutsatser visar att den inter-na informationen har stor betydelse för de anställda på Strålfors. När det gäller inställningen till informationsklimatet kan vi dra slutsatsen att per-sonalen i Skövde och Västerås är missnöjda och anser att informations-klimatet är slutet inom Strålfors. Detta är intressant då vi också kan utläsa att Belgien i jämförelse anser att informationsklimatet är öppet. När det gäller personaltidningen Team, som står i fokus för denna under-sökning, kan vi se att det framförallt är de anställda i Skövde och Väs-terås som läser allt eller nästan allt material i alla nummer av Team. Vi-dare anser personalen i Belgien och Tyskland att Team är viktig för in-formationen inom Strålfors, men det är enbart personalen i Belgien som i större utsträckning anser att Team kan bidra till en känsla av samhörig-het med den övriga personalen. Andra fungerande informationskanaler är enligt de anställda anslagstavlor, nyhetsbrev och e-post. När det gäller elektronisk kommunikation anser de anställda över lag att dessa kan er-sätta den kommunikation som idag sker inom Strålfors genom personlig kontakt. Skillnaderna mellan enheterna har till största del haft sin orsak i att Västerås och Skövde utgjorts av kontorspersonal, medan Belgien, Ljungby och Tyskland har både produktions- och kontorspersonal. Förord Detta arbete hade inte kommit till stånd utan den utomordentliga hjälp vi erhållit från Jan Strid när vi hade svårigheter med att komma igång med vårt uppsatsarbete. Han tipsade oss om ett extern uppdrag från företaget Strålfors som ville ha en utvärdering av sin personaltid-ning Team. Vi är givetvis också mycket tacksamma för alla de råd och det bistånd vi fått från lärare på institutionen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Vi vill rikta ett speciellt tack till; Carin Madsén Kollberg, informatör på Strålfors, som vi haft regelbunden kontakt och ett bra samarbete med under uppsatsens gång. Jan Strid, FK, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet, som trots andra handledarupp-drag villigt ställt sitt kunnande om internkommunikation till vårt förfogande.

ABSTRACT Titel: Representationer av kvinnlighet -en kvalitativ innehållsanalys av Svenska Elles personporträtt 1999-2000 Författare: Linda Spjuth och Pernilla Vevang Kurs: Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Att undersöka representationen av kvinnlighet i Svenska Elle genom de personporträtt som presenteras i varje nummer av tidningen under Elle intervju. Vi är intresserade av vilka ideal som presenteras som eftersträvansvärda och gällande för den svenska kvinnan 1999-2000. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Tolv artiklar (personporträtt) från Svenska Elle 1999 och 2000 ur avdelningen Elle intervju. Huvudresultat: Svenska Elle följer till stor del, sett till innehåll och form, hur representationen av kvinnlighet traditionellt sett framställts i kvinnomagasin. Fokus ligger på kvinnan som kroppsvarelse och på hennes relationer till andra. Viss vikt läggs även vid kvinnans livsstil medan hennes plats i samhället och professionella roller inte värderas lika högt. Dock lyfter Svenska Elle fram framgångsrika karriärkvinnor och olika livsstilar presenteras. Kvinnornas tydligaste karaktärsdrag är en genomgående ambivalens och en stark individualism. Kvinnornas personligheter ges till viss del utrymme och de får uttala sig relativt fritt om egna tankar och sin syn på samhället och den kontext de befinner sig i. Journalisternas framställning av kvinnorna är överlag positiv, även om detta sker på kvinnomagasinens villkor i och med att de sätter ramen för intervjuerna. Vidare tycker vi oss se att den ambivalens tidigare forskning visat på präglar kvinnors livsföring, även är tydlig i kvinnoporträtten i Svenska Elle. Ännu brottas kvinnor med frågor om utseende, sätt att vara och klä sig, egna mål och samhällets krav etc. på ett sätt som många män aldrig ens behöver reflektera över.

abstract Titel: Berättelsen om det ”trasiga” nätet – en kvalitativ fallstudie av fem intranät ur sändarperspektiv Författare: Christina Koponen, Mariah ben Salem, Susanna Svensson Medie- och Kommunikationsvetenskap C, VT2001 Syfte: Vad bestämmer sändarens förväntningar på ett intranäts funktion inom en organisation? Metod: Vi genomförde kvalitativa djupintervjuer med tio personer inom fem olika organisationer. Dessa personer var alla ansvariga för någon del på intranätet, antingen var de ansvariga för införandet av intranätet, informationsansvariga och/eller tekniskt ansvariga. Vi anonymiserade både organisationer och respondenter och valde att istället att kalla organisationerna för Teknikföretaget, Kommunikationsföretaget, IT-företaget, Taxiföretaget och det Kommunala bolaget och respondenterna med deras titlar. Vid ett senare skede förstod vi att validiteten blivit högre om vi innan undersökningen tog form beslutat oss att använda två i förväg bestämda yrkeskategorier per organisation. Huvudresultat: En faktor som är av avgörande betydelse för intranätets funktion är den nya tekniken. Tron på att intranätet som system i sig skall kunna lösa eventuella informationsproblem är stor. Det har också visat sig att människan får anpassa sig efter de nya tekniska lösningarna i stället för att tekniken fungerar som ett stöd till befintliga arbetsrutiner. En organisation som inför intranät har mycket större möjligheter att få det att fungera om man sedan tidigare har en god organisationsstruktur och en genomtänkt plan för vad man vill att intranätet skall åstadkomma.