Abstract Titel: Den svenska mångfalden. En imageanalys av Systembolaget Författare: Cinna Axelsson och Pauline Sjöberg Handledare: Bengt Johansson Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för Journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2001 Sidantal: 73 Syfte: är att studera Systembolagets image, samt likheter och skillnader i denna. Imagen jämförs slutligen med Systembolagets strategiska profil. Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod, baserad på semistrukturerade samtalsintervjuer. Material: Intervjumaterial från tio samtalsintervjuer. Huvudresultat: Systembolagets image är kluven och stämmer dåligt överens med deras strategiska profil, vilket kan ses som ett tecken på bristfällig eller vag kommunikation från organisationens håll. Vad som överraskade mest var att Systembolagets samhällsansvar, vilket är grundvalen för deras verksamhet, hade fått föga gensvar hos respondenterna. Kommunikationen om sortiment och service har uppfattats tydligare, än kommunikationen om Systembolagets samhällsansvar.

ABSTRACT Titel: Nyheternas Ramar. Bilden av det svenska EU-ordförandeskapet i de tre nordiska tidningarna Dagens Nyheter, Huvudstadsbladet och Berlingske Tidende. Författare: Mats Hasselqvist Kurs: Fördjupningskurs. Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med undersökningen har varit att göra en komparativ studie på hur nordisk dagspress bevakat det svenska ordförandeskapet i EU. Metod: Kombination kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys Material: Tre dagstidningars (Dagens Nyheter, Huvudstadsbladet och Berlingske Tidende) rapportering kring EU-mötena i Norrköping, Luleå och Stockholm under vintern/våren 2001 Huvudresultat: Undersökningen visar på att de tre undersökta tidningarna i sin rapportering varit ganska lika varandra. I frågan om frames har de tre tidningarna gjort ungefär samma val, det är olika konfliktperspektiv som dominerar deras rapportering. Den avgörande skillnaden har varit att Dagens Nyheter har haft en klart mycket mer omfattande bevakning av händelserna.

Abstract Titel Livet med Internet – om Internets plats i åtta unga vuxna liv Författare Pia Gravander och Sara Karlgren Kurs Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap (JMG) Termin Vårterminen 2001 Syfte Att med hjälp av ett livsstilsperspektiv få fördjupade kunskaper om hur ett antal unga vuxna upplever och använder Internet i hemmet, samt relationen mellan detta och hur de upplever och använder TV. Metod Kvalitativa intervjuer Material Intervjuer med åtta unga vuxna regelbundna Internetanvändare Huvudresultat Faktorer i livsstilen som arbete/utbildning och intresse är av vikt för hur respondenternas Internetanvändning ser ut. Internet-användning bör ses som en del av vardagens alla aktiviteter eftersom mediet inte självklart kan sättas i relation till annan massmedieanvändning. Utifrån ett livsstilsperspektiv har vi upptäckt mönster i Internetanvändarnas rutiner. Vi ser en polariserings-tendens regelbundna användare emellan vad gäller smal eller bred Internetanvändning. Huruvida detta hänger ihop med positionella eller individuella faktorer i livsstilen är svårt att uttala sig om då en upplösning av gränsen mellan dessa faktorer kan skönjas. Internetanvändning som ersätter vardagsrutiner på ett effektivt sätt, dvs nyttoanvändning, betraktas som legitim. Respondenternas TV- och Internetanvändning hänger ihop vad gäller intertextualitet och i viss mån parallellanvändning och vissa respondenter upplever att de har blivit mer selektiva i sitt val av TV-program. Handledare Annika Bergström, som vi tackar djupt och innerligt för expert-hjälp, infallsvinklar, visad förståelse och tålamod.

Abstract Titel Kommunikation är bra – men hur var det med lyssnandet? Författare Samina Shamsie & Sara Sunnevik Kurs Fördjupningskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap (JMG) Termin Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att belysa hur informatören lyssnar på sin omvärld och hur lyssnandet uttrycker kulturella faktorer. Metod Kvalitativa intervjuer Material Intervjuer med sex informatörer inom offentliga och privata organisationer. Huvudresultat Vi har funnit att de undersökta organisationerna sammantaget inte lyssnar i särskilt stor utsträckning på sin omvärld. Lyssnandet som ändå förekommer sker i stort sett utifrån organisationens perspektiv. Därmed blir det tydligt att det inte handlar om en ömsesidig kommunikation som sker på lika villkor i organisationernas kommunikation med omvärlden. En strävan efter att arbeta effektivt eller att organisationen ska bli effektiv prioriteras framför att skapa ökad förståelse och kunskap. Ett informationstänkande kan i majoriteten av organisationer liknas vid ett marknadsföringstänkande i det avseendet att det främst handlar om att ge en önskvärd bild av organisationen som ska bidra till ökad lönsamhet eller effektivitet. Det kulturella speglas i informationsarbetet och i lyssnandet men det inte är möjligt att se några entydiga samband utifrån vår undersökning. Kulturens inflytande över informationsarbetet tycks ske på olika sätt. I de fall det finns ett tilltaget kulturellt spelrum skiner informatörernas eget förhållningssätt tydligare igenom och tar sig uttryck i informationsarbetet, även om det är svårt att dra en tydlig gräns mellan dessa faktorer. De båda färgar av sig på varandra.

Abstract Titel: P3:s Tracks – Jorden runt på 321 låtar? En kvantitativ innehållsanalys av Trackslistan 1985-2000. Författare: Jonas Eklund & Lisa Lönroth Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Handledare: Lennart Weibull Termin: Vt 2001 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka mångfalden i Trackslistan åren 1985-2000 och diskutera eventuella förändringar och orsaker till dessa. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av Trackslistan 1985-2000. Sidantal: 71 Huvudresultat: De språk som dominerar är engelskan, som totalt sett utgör 90% av alla musikstycken. De övriga 10% står svenskan för. Dessa två språk dominerar även när det gäller högsta placeringar och antal veckor. Resultaten kan bero på att engelskan till följd av globaliseringen är ett internationellt språk och ger publiken gemensamma referensramar. Även publikens smakpreferenser kan vara en förklaring, men även exponeringen av musikstyckena i andra medier. Även om ca 10 länder fanns representerade varje år, var det tre länder, USA, Sverige och England, som stod för 81% av det totala antalet musikstycken. Inga av de icke engelskspråkiga artisterna, Sverige exkluderat, använde sitt eget modersmål. Det engelska språket används i allt större utsträckning av de svenska artisterna. De svenska artister som sjunger på engelska når en högre placering på listan och stannar ett högre antal veckor än de svenska artisterna. Vi fann samband mellan andelen svenskspråkiga artister på listan och andelen svenska artister (både svensk- och engelskspråkiga) på svenska skivbolag. Vi fann ett samband mellan rotationen och skivbolagen i Trackslistan. I takt med att de svenska bolagen minskar i andel, minskar även rotationen på listan. När andelen svenska bolag stiger, stiger även rotationen. Dessa resultat kan bero på de transnationella skivbolagens sätt att köpa upp och integrera mindre bolag.

Abstract Titel: ”Ligistrar, marodörer och huliganer” Författare: Anna Frödeby, Cecilia Rolf Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Termin: Höstterminen 2001 Handledare: Karin Fogelberg Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa Västra Götalands polismyndighets respektive Göteborgsaktionen 2001:s bild av händelserna och organisationerna i samband med EU-toppmötet i juni 2001. Metod: Retorisk-kritisk analys Material: Pressmeddelanden från Västra Götalands polismyndighet och Göteborgsaktionen 2001, 12 – 20 Juni 2001. Antal sidor: 63 Huvudresultat: När organisationerna beskriver händelseförloppet använder de sig av symboler och begrepp för att dramatisera. De belyser oftast olika händelser för att framställa sitt beteende så fördelaktigt som möjligt. Organisationerna beskriver sig själva som betydelsefulla företrädare av olika lagar. En annan likhet dem emellan är att de ser sig som förespråkare för demokratin. Vidare försöker organisationerna framhäva att de inte ansvariga till vissa händelser under EU-toppmötet. Båda organisationerna beskriver varandra som brottsliga. En förklaring till detta kan vara att dra en skiljelinje mellan sin egen organisation och den andra.

Abstract Titel: RISK Undertitel: En studie av hur riskbilden av Göteborg förändrats över tid. Författare: Lisa Henricson Annelie Karlsson Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Att genom att studera media undersöka hur riskbilden av en stad förändrats över tid. Metod En kvantitativ innehållsanalys. Material Artiklar ut Göteborgs-Posten den 1:a till 15:e mars och oktober åren 1961,1981 och 2001. Huvudresultat: Andelen riskmaterial av det totala lokala nyhetsmaterialet har ökat över tid och det rapporteras mer om olika risker idag. Det har skett en förändring när det gäller innehållet där de största tendenserna är att det skrivs mer om risker som kommer/ kanske kommer att hända, om risker som utspelar sig i offentlig sfär och sådana risker som kan anses drabba hela samhället. Formmässigt är förändringen sådan att det idag i större utsträckning än tidigare skrivs på ett alarmerande sätt. I takt med tiden ses regering/riksdag och kommun allt oftare som ansvariga, man personifierar i högre grad de drabbade, och riskerna blir allt mer satta i ett sammanhang.