Sammanfattning: Kvällspressen insåg tidigt att TV inte bara innebar ny konkurrens utan kanske snarare ett nytt bevakningsområde som samlar läsarna. Då vi nu rör oss mot ett allt mer differentierat TV-tittande förändras så klart pressens roll.

The occurrence of male and female principal characters in Swedish and Norwegian economic press was studied. In total 1318 articles from the years 2002 and 2009 were studied through quantitative analysis. The aim was to study whether an increase of the female representation in the economic press can be said to have taken place. Norway has since 2008 adopted a law that obliges all Norwegian public companies registered on the Norwegian stock market to have a female representation of at least 40 percent in their boards. An investigation of its effect on the female representation in the economy press is therefore of interest. The main finding was that women occur as principal characters more frequently in Norwegian and Swedish economy press in 2009 than in 2002. The comparative increase of female principal characters was found to have been more pronounced in the Swedish daily press than the Norwegian.

Ekonomijournalistens dilemma, The Dilemma of the Economic Journalist, is a magazine about Swedish economic journalism. The question we set out to answer is if Swedish economic journalism can be considered investigative. This question is based upon the notion that corporations and the business sector possess a considerable amount of power, over society and the lives of the ”ordinary people”. This power needs to be scrutinized by the mass media and we wanted to know if any scrutinizing is taking place.

In the public interest? A comparative study of eleven Swedish and British newspaper journalists´attitudes regarding publication of names and photographs.

Journalism is now in a relationship with: Social Media To compare how Svenska Dagbladet in Stockholm, Sweden and StarLedger in New Jersey, USA use social media in their journalistic work. We also want to see how social media affects journalism. We used participation studies and interviews. When studying new phenomena, such as the development of social media, participation studies is a preferable method. Interviews further deepend our insight in the subject.

I veckans nummer; fotbollsjournalistiken och dess källor Vårt syfte var att undersöka vilka källor den svenska kvällspressen använder i sin fotbollsrapportering och hur de resonerar kring olika sorters källor. Vi vill också reda ut vilka möjligheter respektive svårigheter internets utveckling har givit fotbollsjournalisterna. Frågeställningar Vilka källor använder sportjournalister inom kvällspressen? – I vilken utsträckning används utländska källor? – Hur ofta används nätet, bloggar och fanproducerade sidor, som källa inom sportjournalistik? – Har rykten en plats och ett värde inom sportjournalistik? – Hur kommer framtidens sportjournalistik och dess källor att se ut? Metod Genom en kvantitativ innehållsanalys av kvällspressen. Vi valde den metoden då vi ansåg den vara bäst för att få en uppfattning om vilka källor som används och i vilken utsträckning de förekommer. För att ytterligare bilda oss en uppfattning om hur det journalistiska arbetet med källor fungerar och för att få en tydligare bild av vårt resultat har vi även intervjuat verksamma sportjournalister och redaktionschefer över sporten på Aftonbladet och Expressen och medievetare.

Syfte Syftet med arbetet är att utvärdera svenskafans.com och jämföra sidans användarskapande material med den traditionella sportjournalistiken, framför allt i kvällstidningar. Huvudfrågeställningar 1. Vad är svenska fans? 2. Hur skiljer sig texterna på Svenska Fans jämfört med texter i svensk press? 3. Hur ser svenska sportjournalister, klubbfolk och de som skriver på Svenska Fans på dess roll i det svenska medielandskapet? 4. Varför lockar Svenska Fans så många besökare? Metod/Material En kvalitativ textanalys av tio allsvenska matchers, och tio Champions League-matchers bevakning 2008. Dels i Expressen och Aftonbladet och Aftonbladet och dels på Svenska Fans. Intervjuer med Svenska Fans grundare, skribenter på sidan, sportjournalister och spelare för att ta reda på aktörernas olika förhållningssätt till sidan och sportjournalistiken.

Bakgrund Statistiken säger att övervikten av svenska journalister har vänsterorienterade åsikter. I synnerhet inom public service, där andelen vänsterpartister är större och andelen moderater är mindre än i den samlade journalistkåren. Vissa högerdebattörer talar till och med om konspiration och att den vänsterpolitiska övervikten är organisatorisk. Samtidigt har public service överlag hög trovärdighet bland allmänheten, högst av alla medier. Huvudfråga Vilken kritik – om någon alls – mot public service är befogad? Underfrågor? Vilka kritiserar? Hur ser journalisterna själva på kritiken? Tidigare forskning och litteratur Kent Asps statistik om journalistkårens partisympatier, Jesper Strömbäcks forskning om agenda-setting, Jörgen Westerståhls objektivitetsteori och en rad rapporter om partiskhet inom public service. Material Intervjuer med 11 personer. Fallstudie: 44 nyhetsinslag från Rapport, Aktuellt och Sydnytt som rör debatten inför och rapporteringen från Davis Cup-matchen i Malmö. 14 inslag från TV4-nyheterna. Metod Vi har benat upp kritikernas argument och låtit representanter för SVT svara på dem, samt fått synpunkter från mer objektiva källor. Vi gjorde tre telefonintervjuer och resten öga mot öga. Fem av intervjuerna gjordes i Stockholm. Fallstudien delades upp i två delar: Inför debatten och själva demonstrationen. SVT:s material jämfördes sedan med TV4:s.

Vi ville veta hur mediebilden av de största religionerna ser ut, i samband med vilka ämnen religion tas upp i svensk dagspress och vilken bild det ger av utövarna. Och det känns inte bra. Visst hade vi våra föraningar att bilderna skulle vara stereotypa. Muslimerna är farliga, buddhisterna och hinduerna är flummiga, katolikerna elaka, protestanterna töntiga. Ja, och judarna visste vi inte riktigt – inte kunde det väl vara så att de framstår som snåla? Det hade ju bara varit för mycket.

Alla tre föräldramagasinen ger mamman tolkningsföreträde i en klar majoritet av artiklarna där båda föräldrar framträder. Tidningarna befäster mamma- och pappapositionerna genom sina ämnesval och genom att ge mamman tolkningsföreträde. Annonseringen är också riktad till mamman i mycket högre utsträckning. Hela tilltalet blir på det stora hela i alla magasin mer riktade till kvinnan, i mamas fall uteslutande baserat på deras målgrupp. Mannen som pappa får som mest utrymme att tala om sitt föräldraskap och sig själv i de fall där han medverkar på grund av en kändisstatus han uppnått genom sitt yrke. Och ju mer han är med i egenskap av förälder, ju mindre talar han om föräldraskapet. De flesta papporna uttrycker inga problem med sitt föräldraskap. Det blir i sig ett problem eftersom många har ett ojämlikt föräldraskap utan att det kommenteras. Skillnaderna mellan föräldrarna nämns antingen inte alls, eller så påtalas de indirekt när en pappa framställs i väldigt positiv dager, exempelvis när han får beröm för att ta ut föräldraledigt. Mamman får aldrig det extra berömmet i våra analyserade artiklar, utan uppfattas i avsaknaden av det som det naturliga.