Abstract Titel Linjemöten i matrisorganisationen. En studie av hur anställda inom avdelningen UPP, Volvo Personvagnar upplever två formella mötesformer Författare Marie Wikström Handledare Lena Andersson, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet samt Margareta Erikson, avdelningen UPP, Volvo Personvagnar Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 1998 Syfte Att undersöka och analysera hur chefer/ledare och medarbetare inom UPP upplever ledningsgruppsmötet samt gruppmötet och peka på faktorer som inverkar på förutsättningen till deltagande i mötena Metod 21 st kvalitativa intervjuer Huvudresultat Under den del i de båda mötesformerna då chefen informerar, är deltagandet begränsat. Mötesdeltagarna upplever att mycket av den information som förmedlas inte berör dem och känner heller inte att de behöver ifrågasätta eller kommentera den. Liknande information strömmar via parallella kanaler och mötesdeltagarna uppger att en betydande del av informationen redan är känd. Deltagarna i ledningsgruppsmötet menar även på kravet att hinna med agendan, begränsar diskussionsmöjligheterna kring den information som chefen förmedlar . Vidare pekar deltagarna i både ledningsgruppsmötet och gruppmötet på att deltagandet begränsas av att man har svårt att förstå varandra. Grupperna är splittrade och deltagarna har ingen naturlig kontakt med varandra då de i sitt dagliga arbete är både verksamhetsmässig och geografiskt utspridda. Deltagarna i ledningsgruppsmötet är överens om att mötet fyller en viktig funktion för att skapa sig en förståelse och en helhetsbild av avdelningens verksamhet och pekar på ett behov av ett större engagemang kring fler frågor i mötet. Deltagarna i gruppmötet menar att gruppmötena fyller en viktig social funktion i att träffas, få stöd och känna sig hemma någonstans. Många uppger dock att de har svårt att se syftet med mötet och uppger att det inte känns prioriterat. Grupperna är stora , deltagarna upplever att de inte har så mycket gemensamt och att det är svårt att hitta frågor att diskutera som alla är berörda av och engagerade i. De frågor som motiverar och engagerar har att göra med det dagliga arbetet som sker utanför mötet, i organisationens andra dimension.

ABSTRACT Titel: Att lansera ett nytt museum — en studie inför en kommunikationsplan för Världskulturmuseet Författare: Camilla Adolfsson Handledare: Jan Strid (internt) och Louise Brodin (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, vårterminen 1998 Syfte: Att genom en inventering av tidigare erfarenheter på området, dvs fallstudier av hur några museer tidigare har lanserats, kunna lägga grunden till en kommunikationsplan för lanserandet av det nya Världskulturmuseet. Metod & material: Kvalitativa intervjuer med representanter för Vasamuseet i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Arbetets museum i Norrköping samt dokumentanalyser av skriftligt material från respektive museum. Huvudresultat: Fallen som studerades avvek från den kommunikationsplan som rekommenderas av många teoretiker. Nulägesanalys, målformuleringar och utvärderingar saknades i nästan alla fall. Museer har dock andra mål än de ekonomiska, och bör därför sätta upp kvalitativa mål som sedan kontrolleras. Bearbetning av massmedia är sedan ett bra sätt att nå ut till marknaden. Några nyckelord när Världskulturmuseets kommunikationsplan läggs upp är öppenhet och flexibilitet. Andra råd som ges är att utnyttja redan existerande nätverk för kommunikationen, tänka på att även museer har konkurrenter samt att satsa på en tydlig corporate identity för att vända en negativ attityd gentemot Världskulturmuseet.

Abstract Författare: Anna Backlund Titel: Riksdagens EU-upplysning. En kvalitativ studie av kommunikationen med gymnasieskolan. Kurs: Påbyggnadskurs (61-80 poäng) i Medie – och kommunikationsvetenskap, vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka få en djupare förståelse för hur en utvald grupp i skolvärlden, gymnasielärare, uppfattar riksdagens EU—upplysning och dess verksamhet. I syftet ingår också att se vilka behov, önskemål och attityder den gruppen har avseende EU—upplysningen och dess verksamhet. Till detta syfte läggs följande frågeställningar: Hur uppfattar lärarna riksdagens EU-upplysning? Hur använder lärarna och deras elever materialet? Hur uppfattas materialet av lärarna? Hur ser lärarnas och elevernas informationsbehov ut? Vilka hinder för informationsförmedlingen finns? Frågeställningarna är utformade utifrån de kriterier för informationsförmedling som riksdagens EU-upplysning arbetar efter. Metod: För att besvara syftet genomförs en kvalitativ intervjustudie, som baseras på intervjuer med 12 gymnasielärare i samhällskunskap i Stockholms län. Dessa analyseras sedan i enlighet med de uppsatta frågeställningarna. Slutsatser: Riksdagens EU-upplysning vänder sig till gymnasielärare för att nå den egentliga målgruppen gymnasieelever. De kriterier som riksdagens EU-upplysning arbetar efter uppfylls delvis enligt undersökningsresultaten. Placeringen av verksamheten under riksdagen borgar för att informationen är saklig, men den upplevs inte som helt värderingsfri. Anledningen till det är att informationen inte anses vara allsidig. Respondenterna menar att den enbart tar upp de positiva aspekterna av medlemskapet. De kanaler som främst används är hemsidan, vars användning ökar, och Faktabladen. Materialet används inte som basmaterial, utan främst som påbyggnad. Anledningen till det är att språket och komplexiteten är på för hög nivå för majoriteten av respondenternas elever. Det används främst för att söka faktainformation, för att få aktuell information används främst tidningar, men även radio och TV. Informationen upplevs som lättillgänglig och man anser att EU-upplysningen är ett bra ställe att börja att söka information och att kanalerna fungerar som slussar för vidarehänvisning. Materialet har också en mer svensk prägel än informationen från t.ex. Europaparlamentet. Det som främst påverkar informationsflödet mellan Riksdagens EU-upplysning och gymnasieeleverna är lärarna. De förmedlar antingen informationen vidare eller använder den främst för eget bruk. Lärarnas arbetssätt beror till stor del på elevernas kunskapsnivå och möjlighet att ta till sig informationen. Majoriteten av respondenterna bearbetar materialet för att eleverna ska förstå, vilket tyder på att det inte är anpassat till den berörda målgruppen. Utifrån resultatet och analysen har ett antal åtgärdsförslag utformats som i stort innebär att man ska anpassa materialet till målgruppen vad gäller språk och komplexitet.

ABSTRACT Titel: Tidningar i förändring. Utveckling och drivkrafter i BLT, DN, GP och SDS 1987-1997 Författare: Katarina Misic Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs (magisternivå) vårterminen 1998, Göteborgs Universitet Syfte: Att utifrån fyra dagstidningar – Blekinge Läns Tidning, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet — ringa in några av de utvecklingstendenser som präglat den svenska dagstidningsmarknaden under en tioårsperiod och utifrån dessa påvisa viktiga drivkrafter för tidningsverksamheten. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och intervjuer Material: Första veckan i mars 1987 och 1997 i BLT, DN, GP och SDS samt intervjuer med respektive tidning. Huvudresultat: De undersökta tidningarna har alla genomgått grundliga förändringar under den aktuella tioårsperioden. Det går framförallt att urskilja tre utvecklingstendenser som återfinns i olika utsträckning hos alla fyra tidningar. För det första har tidningarna fokuserat sig kring formförändringar, framförallt ifråga om sektionering och uppdelning av tidningen i flera delar, men även i fråga om presentationen av sidorna där översiktlighet och tydlighet uppnås genom typografiska hjälpmedel som rubriksättning, men även färg, grafik och vita ytor. BLT är den tidning som gjort de mest synliga formförändringarna genom att gå över från fullsideformat till tabloid. För det andra har tidningarna blivit mer uppmärksamma kring tidningens användarfunktion, d v s hur läsaren använder sig av tidningen och hur förändringar i människors vardag och samhället i stort kan tänkas påverka detta. Läsarundersökningar och omvärldsanalyser är numera självklara instrument för att uppnå större kunskap om tidningarnas läsarkrets. DN är den tidning som i utvecklandet av sina framtida strategier fokuserat sig mest kring användarfunktionen. För det tredje har tidningarnas målgruppstänkande ökat. Konkurrensen från andra medier har medfört att dagstidningarna tvingats gå utanför sin traditionella nyhetsroll och bredda tidningens ämneskategorier, framförallt inom områden som rör människors vardag och privatliv. Bakom innehållsbreddningen ligger även en målmedveten målgruppssatsning, framförallt från SDS och GP som tidigt avsatte en särskild del åt nyttiga och mjuka ämnen. Vare sig drivkrafterna har varit konkurrens från andra tidningar och medier, teknisk utveckling, ägarbyten, anpassning till befintlig teknik, eldsjälar eller noggrant planerade strategier, har förändringarna satt sina spår i de undersökta tidningarna. Tidningarna har under en tioårsperiod gått mot en högre färgsättning, både vad gäller bilder och övrig text, större utrymme för text och färre annonsdominerade sidor samt en profilering i fråga om innehållet. Denna utveckling kan ses som ett resultat av jakten på konkurrensfördelar, men det är också etttecken på att tidningarna allt mer fokuserar sina resurser kring kundvård genom att arbeta mot bättre kvalité och service. Drivkrafterna är dock inte entydiga, snarare ett resultat av en komplex kedja av orsak och verkan. Därmed blir det också svårare att förutsäga vilka åtgärder som kommer ge de bästa effekterna, d v s ge tidningen fler läsare. Tidningsverksamheten idag tycks allt mindre handla om maggropskänsla och allt mer om sofistikerade strategier baserade på noggranna kartläggningar och undersökningar av marknaden, tidningens kundkrets och deras förväntade krav.

Titel Kommunikation i en mångkulturell kontext Författare Androniki Arias Färdigställt ht 1999 Handledare Larsåke Larsson (Göteborgs universitet) & Ulf Källström (Göteborgs Stadskansli) Abstract Syftet med denna uppsats var att studera till vilken grad Göteborgs stad har medvetandegjort den kulturella mångfalden hos Göteborgs invånare och i vilken utsträckning man tar hänsyn till den mångkulturella mångfalden i sin informationsverksamhet. Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Undersökningsgruppen har varit informationsverksamma i Göteborgs stad d v s stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar. Som teoretisk referensram används Melvin L. DeFleurs, historiska beskrivning av kultur och kommunikation, L. Naylors och C. Calloways m. fl. kulturdefinition, John Fiskes definitioner av kommunikation och William B. Gudykunsts definition av interkulturell kommunikation. Efter data-insamlingens slutskede fick jag ge upp mina ursprungliga ambitioner om en totalundersökning. Detta berodde på vissa praktiska förfaringsproblem. Mitt resultat bygger på 37 enkätsvar och inte på någon strikt statistisk säkerhet, eftersom jag ej heller kunnat kontrollera säkerheten i efterhand. Mina slutsatser kan visa på tendenser beträffande i vilken grad den kulturella mångfalden är känd och om man använder sig av ett interkulturellt perspektiv i Göteborgs Stads informationsverksamhet. Det jag har kommit fram till är att de informationsverksamma inom Göteborgs stad (stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar) har inte kognitivt internaliserat den kulturella mångfalden. Emellertid framhäver de en skillnad mellan intrakulturell och interkulturell kommunikation. Skillnaden tycks bero mera av teoretiska kunskaper snarare än praktiska erfarenheter. Detta leder till min slutsats att kunskap om kulturell bakgrund av de större grupper som finns i Göteborg inte i någon större utsträckning är närvarande i informations-verksamheten. Ett undantag utgörs dock av den kommunala förvaltning som arbetar med flyktingar och invandrare. Nyckelord Kultur, kommunikation, intrakulturell, interkulturell, informationsverksamma, mångkulturell kontext, kulturell mångfald

Abstract Titel: Information i Göteborgs stad Backa En kvantitativ studie av den övergripande informationssituationen med inriktning på tre skriftliga kanaler inom Göteborgs stad Backa Författare: Eva Berggrén Handledare: Lena Anderson (Göteborgs universitet) Monica Janebäck Forsell (Göteborgs stad Backa) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 1998 Syfte: Att undersöka hur de anställda inom Göteborgs stad Backa uppfattar dels den övergripande interna informationssituationen, dels tre skriftliga kanaler som används av förvaltningsledningen. Huvudresultat: Muntliga informationskanaler är de vanligaste informationskällorna både vad gäller hur personalen får och söker information. Många önskar också mer information direkt från ledningen vilket skulle ge förståelse och kunskap om organisationen. Den information som når personalen anser man är bra, trovärdig och aktuell men man önskar att den skulle ges ut oftare. Personal som är tjänstledig får ingen information eftersom de inte besöker arbetsplatsen. Majoriteten bland personalen läser veckobladet och man önskar information centrerad till Backa. De flesta läser personaltidningen och majoriteten vill att den ska komma ut oftare än idag, gärna en gång i månaden. Tidningens främsta funktion är att ge kunskap om verksamheten anser personalen. Hushållstidningen läses av färre inom personalen än tidigare skrifter beroende på att dess huvudsakliga målgrupp är de boende i stads-delen. Många av de anställda påpekar att de bor i andra stadsdelar och därför inte är intresserade av tidningen. Den har dock en viktig funktion i mötet mellan organisationen och brukarna. Det förekommer ryktesspridning inom organisationen och de anställda tror att en hel del information stannar på vägen ut till de olika delarna. De svarande på enkäten anser att informationen är knapp men man vill inte ha kvantitet utan kvalité.