Abstract Titel: GRYAAB:s skolinformation – en skitviktig utvärdering Författare: Malin Lundskog Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att utvärdera GRYAAB:s skolinformation genom att undersöka elevers och lärares uppfattning om studiebesöket – om det ger eleverna ökad kunskap om avloppsvattnets rening och vattnets kretslopp samt uppfattningen om huruvida det leder till en beteendeförändring i elevernas och deras närmaste omgivnings vardagliga liv. Metod: Fokusgrupper och samtalsintervjuer Material: Elever och lärare från skolor i resursstarka, resurssvaga samt medelresursstarka stadsdelar i Göteborgs kommun, och en skola i Partille kommun. De har alla varit på studiebesök på Ryaverket, GRYAAB:s avloppsreningsverk. Studiebesöken är den metod GRYAAB använder för att förmedla sin information. Huvudresultat: Studiebesök är den absolut bästa vägen att gå för GRYAAB då de vill informera elever i sjätte klass om sin verksamhet och om hur man beter sig avloppsvänligt. Alla elever jag har intervjuat får ökad kunskap genom studiebesöken, även om elever med olika kunskapsnivå som utgångsläge tar till sig informationen på olika sätt. De barn med lägst kunskapnivå i utgångsläget tar till sig övergripande kunskap samt kunskap om var man skall slänga bomull, bindor, tops med mera. De barn som hade en högre kunskapnivå i utgångsläget har tagit till sig information om hur den faktiska reningen av avloppsvattnet fungerar, rent tekniskt. Barnens attityder till avlopp har ändrats i den mån att de redan befintliga och korrekta beteendet att slänga tops i papperskorgen har förstärkts. De anser det viktigare att bete sig avloppsvänligt nu än de gjorde innan. Att man inte skall hälla ut kemikalier i avloppet har de alla fått kunskap om, men deras involvering vad gäller detta beteende är lågt. De hanterar visserligen inte kemikalier själva ännu, men bryr sig, trots information, inte om att deras föräldrar använder avloppet som kemikaliesoptunna. Eleverna har inte påverkat sin närmaste omgivning och de verkar inte intresserade av att göra det heller. Vad gäller att få en tvåstegshypotes till stånd genom GRYAAB:s skolinformation har man misslyckats. Tanken är dock god, men man bör använda yngre barn som opinionsförmedlare. Jag trodde i utgångsläget att den stadsdelstyp man bor i skulle synas i svaren på mina frågeställningar. Så är inte fallet. I stor utsträckning tycker och tänker barnen likadant, oavsett var de bor. Det skiljer sig dock lite i kunskap, där elever från resurssvag stadsdel utmärker sig negativt. Vad gäller normer är de överlag svaga, men eleverna från resurssvaga Biskopsgården visade att det inte är rätt att bete sig miljövänligt, även om de själva gör det. Den miljövänlighet vi har pratat om handlar om avloppsvänlighet och vad gäller det är det rätta beteendet så integrerat i barnens liv att de inte tänker på det som miljövänligt. De bara gör…

Titel Intranet på SCA Hygiene Products – en användarstudie av HyNet Författare Agneta Blocksjö Kurs Påbyggnadskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 1999 Syfte Syftet är att undersöka vilken roll medarbetarna på SCA Hygiene Products ger HyNet. Metod och material Kvantitativ metod med postenkät. Urvalet är stratifierat och slumpmässigt inom de fyra orter som ingår i den svenska Hygiene-koncernen; Falkenberg, Göteborg, Lilla Edet och Nättraby. Huvudresultat Som intern kommunikationskanal används HyNet inte av medarbetare från alla delar av organisationen, utan är främst ett verktyg för göteborgare och tjänstemän. Det går dock många typer av kommunikation genom HyNet, vilket gör det till en bred kanal innehållsmässigt. Det går dock många typer av kommunikation genom HyNet, vilket gör det till en bred kanal innehållsmässigt. Kommunikation genom ett intranet kräver en motiverad användare då det är denna som måste vara aktiv för att kommuniaktion ska ske. Eftersom faktiskt de flesta i både Falkenberg, Lilla Edet och Nättraby aldrig använder HyNet, saknas uppenbarligen motivation. Bland de som använder HyNet upplevs nyttan i arbetet och den bättre tillgången på information som motiverande. Tillgängligheten hos mediet skulle kunna förbättras med exempelvis bättre tillgång till datorer och bättre struktur på informationen. Utvecklingen av intranetanvändandet har kommit längre i Göteborg än på de andra tre orterna. Orsaken är förmodligen att man har haft intranet längst tid i Göteborg och användandet har därför blivit en vana. På de andra orterna befinner man sig i tidigare faser av förändringsprocessen och man har en bit kvar innan de gamla vanorna är förändrade. Resultaten indikerar att det är många som inte ens vet vad HyNet är för något och för dem har förändringsprocessen inte startat.

ABSTRACT Titel: Titta — vi flyger! En studie av sex svenska privatflygares syn på flygsäkerhet Författare: Charlotte Petersson Handledare: Lena Anderson (internt) och Maria Meyer-Martins (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att undersöka vilken syn på och attityder till flygsäkerhet som kan finnas bland svenska privatflygare med A-certifikat. Detta för att kunna lämna förslag till (kommunikativa) åtgärder som kan leda till att privatflygarna får en mer positiv inställning till flygsäkerhet och att de i förlängningen efterlever regler och bestämmelser i högre grad. Frågeställningar: 1) Hur ser privatflygare på flygsäkerhet?, 2) Hur ser privatflygare på flygutbildningen samt lagar, regler och förordningar/bestämmelser?, 3) Hur ser privatflygare på Luftfartsverket, Luftfartsinspektionen och andra institutioner runt omkring flygandet samt hur ser privatflygare på deras respektive information? Metod och material: Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar bestämde jag mig för att använda personliga samtalsintervjuer som metod för att besvara dessa. Jag genomförde intervjuerna med hjälp av en intervjumanual eftersom jag ville försäkra mig om att få svar på vissa frågor men i och med att jag ville att intervjuerna skulle vara som samtal lät jag respondenterna tala mycket fritt. De sex respondenterna valdes ut efter olika kriterier som strategiskt ställt upp eftersom jag ville få en så stor bredd eller så stor variation som möjligt vad gäller ålder, kön, utbildning/yrke. Respondentkategorierna är: 1) Person i nyckelposition (ordförande i flygklubb), 2) Nybörjare, 3) Många flygtimmar (som många räknas om det totala antalet flygtimmar överstiger 300 timmar och om man har flugit över 20 timmar de senaste 90 dagarna), 4) Få flygtimmar, 5) Haverist, 6) Biggles-typ. Huvudresultat: Respondenterna har positiva attityder till flygsäkerhet men mer negativa till regelverket som styr flygningen, BCL, samt till myndigheten som är dess upphov, Luftfartsinspektionen, och verket som bedriver myndighetens arbete, Luftfartsverket. Respondenterna är klart mer positiva till flygsäkerhet än till vanlig trafiksäkerhet i och med den kontinuerliga uppdateringen inom flyget som man ser som nödvändig. Det verkar som om det kan vara så att respondenterna följer flygreglerna bättre, dels för att det är en hobby, dels för att det är ett måste. Flygsäkerhet innebär för dem att inte ta chanser, att ha kontroll och checklistor samt att veta sina begräsningar. Angående flygutbildningen så anser de som nyss har gått den att det är en bra blandning av teori och praktik samt att den är tillräcklig. BCL innehåller för många regler och ses som krångligt skriven, man vill att den bara ska vara en bok. Respondenterna har svårt att hålla isär L och LFV, vilka dessutom ses som sega i sitt arbete, som byråkratiska och utan konkurrens i sin service. Man efterlyser mer uppsökande information och en utveckling av nätet där första steget bör vara en hemsida för privatflygare. Briefingens arbete anses nu som sämre i och med koncentrationen. Både flygledarskräck och flygläkarskräck är något som respondenterna tror kan finnas. Jag tror att Luftfartsverket i framtiden kan lansera sig som privatflygarnas nya, förbättrade guide, hjälpreda och stöd — men det kräver att profil och image stämmer överens, något som kräver en studie i sig …

Abstract Titel Linjemöten i matrisorganisationen. En studie av hur anställda inom avdelningen UPP, Volvo Personvagnar upplever två formella mötesformer Författare Marie Wikström Handledare Lena Andersson, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet samt Margareta Erikson, avdelningen UPP, Volvo Personvagnar Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 1998 Syfte Att undersöka och analysera hur chefer/ledare och medarbetare inom UPP upplever ledningsgruppsmötet samt gruppmötet och peka på faktorer som inverkar på förutsättningen till deltagande i mötena Metod 21 st kvalitativa intervjuer Huvudresultat Under den del i de båda mötesformerna då chefen informerar, är deltagandet begränsat. Mötesdeltagarna upplever att mycket av den information som förmedlas inte berör dem och känner heller inte att de behöver ifrågasätta eller kommentera den. Liknande information strömmar via parallella kanaler och mötesdeltagarna uppger att en betydande del av informationen redan är känd. Deltagarna i ledningsgruppsmötet menar även på kravet att hinna med agendan, begränsar diskussionsmöjligheterna kring den information som chefen förmedlar . Vidare pekar deltagarna i både ledningsgruppsmötet och gruppmötet på att deltagandet begränsas av att man har svårt att förstå varandra. Grupperna är splittrade och deltagarna har ingen naturlig kontakt med varandra då de i sitt dagliga arbete är både verksamhetsmässig och geografiskt utspridda. Deltagarna i ledningsgruppsmötet är överens om att mötet fyller en viktig funktion för att skapa sig en förståelse och en helhetsbild av avdelningens verksamhet och pekar på ett behov av ett större engagemang kring fler frågor i mötet. Deltagarna i gruppmötet menar att gruppmötena fyller en viktig social funktion i att träffas, få stöd och känna sig hemma någonstans. Många uppger dock att de har svårt att se syftet med mötet och uppger att det inte känns prioriterat. Grupperna är stora , deltagarna upplever att de inte har så mycket gemensamt och att det är svårt att hitta frågor att diskutera som alla är berörda av och engagerade i. De frågor som motiverar och engagerar har att göra med det dagliga arbetet som sker utanför mötet, i organisationens andra dimension.

ABSTRACT Titel: Att lansera ett nytt museum — en studie inför en kommunikationsplan för Världskulturmuseet Författare: Camilla Adolfsson Handledare: Jan Strid (internt) och Louise Brodin (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, vårterminen 1998 Syfte: Att genom en inventering av tidigare erfarenheter på området, dvs fallstudier av hur några museer tidigare har lanserats, kunna lägga grunden till en kommunikationsplan för lanserandet av det nya Världskulturmuseet. Metod & material: Kvalitativa intervjuer med representanter för Vasamuseet i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Arbetets museum i Norrköping samt dokumentanalyser av skriftligt material från respektive museum. Huvudresultat: Fallen som studerades avvek från den kommunikationsplan som rekommenderas av många teoretiker. Nulägesanalys, målformuleringar och utvärderingar saknades i nästan alla fall. Museer har dock andra mål än de ekonomiska, och bör därför sätta upp kvalitativa mål som sedan kontrolleras. Bearbetning av massmedia är sedan ett bra sätt att nå ut till marknaden. Några nyckelord när Världskulturmuseets kommunikationsplan läggs upp är öppenhet och flexibilitet. Andra råd som ges är att utnyttja redan existerande nätverk för kommunikationen, tänka på att även museer har konkurrenter samt att satsa på en tydlig corporate identity för att vända en negativ attityd gentemot Världskulturmuseet.

Abstract Författare: Anna Backlund Titel: Riksdagens EU-upplysning. En kvalitativ studie av kommunikationen med gymnasieskolan. Kurs: Påbyggnadskurs (61-80 poäng) i Medie – och kommunikationsvetenskap, vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka få en djupare förståelse för hur en utvald grupp i skolvärlden, gymnasielärare, uppfattar riksdagens EU—upplysning och dess verksamhet. I syftet ingår också att se vilka behov, önskemål och attityder den gruppen har avseende EU—upplysningen och dess verksamhet. Till detta syfte läggs följande frågeställningar: Hur uppfattar lärarna riksdagens EU-upplysning? Hur använder lärarna och deras elever materialet? Hur uppfattas materialet av lärarna? Hur ser lärarnas och elevernas informationsbehov ut? Vilka hinder för informationsförmedlingen finns? Frågeställningarna är utformade utifrån de kriterier för informationsförmedling som riksdagens EU-upplysning arbetar efter. Metod: För att besvara syftet genomförs en kvalitativ intervjustudie, som baseras på intervjuer med 12 gymnasielärare i samhällskunskap i Stockholms län. Dessa analyseras sedan i enlighet med de uppsatta frågeställningarna. Slutsatser: Riksdagens EU-upplysning vänder sig till gymnasielärare för att nå den egentliga målgruppen gymnasieelever. De kriterier som riksdagens EU-upplysning arbetar efter uppfylls delvis enligt undersökningsresultaten. Placeringen av verksamheten under riksdagen borgar för att informationen är saklig, men den upplevs inte som helt värderingsfri. Anledningen till det är att informationen inte anses vara allsidig. Respondenterna menar att den enbart tar upp de positiva aspekterna av medlemskapet. De kanaler som främst används är hemsidan, vars användning ökar, och Faktabladen. Materialet används inte som basmaterial, utan främst som påbyggnad. Anledningen till det är att språket och komplexiteten är på för hög nivå för majoriteten av respondenternas elever. Det används främst för att söka faktainformation, för att få aktuell information används främst tidningar, men även radio och TV. Informationen upplevs som lättillgänglig och man anser att EU-upplysningen är ett bra ställe att börja att söka information och att kanalerna fungerar som slussar för vidarehänvisning. Materialet har också en mer svensk prägel än informationen från t.ex. Europaparlamentet. Det som främst påverkar informationsflödet mellan Riksdagens EU-upplysning och gymnasieeleverna är lärarna. De förmedlar antingen informationen vidare eller använder den främst för eget bruk. Lärarnas arbetssätt beror till stor del på elevernas kunskapsnivå och möjlighet att ta till sig informationen. Majoriteten av respondenterna bearbetar materialet för att eleverna ska förstå, vilket tyder på att det inte är anpassat till den berörda målgruppen. Utifrån resultatet och analysen har ett antal åtgärdsförslag utformats som i stort innebär att man ska anpassa materialet till målgruppen vad gäller språk och komplexitet.

ABSTRACT Titel: Tidningar i förändring. Utveckling och drivkrafter i BLT, DN, GP och SDS 1987-1997 Författare: Katarina Misic Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs (magisternivå) vårterminen 1998, Göteborgs Universitet Syfte: Att utifrån fyra dagstidningar – Blekinge Läns Tidning, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet — ringa in några av de utvecklingstendenser som präglat den svenska dagstidningsmarknaden under en tioårsperiod och utifrån dessa påvisa viktiga drivkrafter för tidningsverksamheten. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och intervjuer Material: Första veckan i mars 1987 och 1997 i BLT, DN, GP och SDS samt intervjuer med respektive tidning. Huvudresultat: De undersökta tidningarna har alla genomgått grundliga förändringar under den aktuella tioårsperioden. Det går framförallt att urskilja tre utvecklingstendenser som återfinns i olika utsträckning hos alla fyra tidningar. För det första har tidningarna fokuserat sig kring formförändringar, framförallt ifråga om sektionering och uppdelning av tidningen i flera delar, men även i fråga om presentationen av sidorna där översiktlighet och tydlighet uppnås genom typografiska hjälpmedel som rubriksättning, men även färg, grafik och vita ytor. BLT är den tidning som gjort de mest synliga formförändringarna genom att gå över från fullsideformat till tabloid. För det andra har tidningarna blivit mer uppmärksamma kring tidningens användarfunktion, d v s hur läsaren använder sig av tidningen och hur förändringar i människors vardag och samhället i stort kan tänkas påverka detta. Läsarundersökningar och omvärldsanalyser är numera självklara instrument för att uppnå större kunskap om tidningarnas läsarkrets. DN är den tidning som i utvecklandet av sina framtida strategier fokuserat sig mest kring användarfunktionen. För det tredje har tidningarnas målgruppstänkande ökat. Konkurrensen från andra medier har medfört att dagstidningarna tvingats gå utanför sin traditionella nyhetsroll och bredda tidningens ämneskategorier, framförallt inom områden som rör människors vardag och privatliv. Bakom innehållsbreddningen ligger även en målmedveten målgruppssatsning, framförallt från SDS och GP som tidigt avsatte en särskild del åt nyttiga och mjuka ämnen. Vare sig drivkrafterna har varit konkurrens från andra tidningar och medier, teknisk utveckling, ägarbyten, anpassning till befintlig teknik, eldsjälar eller noggrant planerade strategier, har förändringarna satt sina spår i de undersökta tidningarna. Tidningarna har under en tioårsperiod gått mot en högre färgsättning, både vad gäller bilder och övrig text, större utrymme för text och färre annonsdominerade sidor samt en profilering i fråga om innehållet. Denna utveckling kan ses som ett resultat av jakten på konkurrensfördelar, men det är också etttecken på att tidningarna allt mer fokuserar sina resurser kring kundvård genom att arbeta mot bättre kvalité och service. Drivkrafterna är dock inte entydiga, snarare ett resultat av en komplex kedja av orsak och verkan. Därmed blir det också svårare att förutsäga vilka åtgärder som kommer ge de bästa effekterna, d v s ge tidningen fler läsare. Tidningsverksamheten idag tycks allt mindre handla om maggropskänsla och allt mer om sofistikerade strategier baserade på noggranna kartläggningar och undersökningar av marknaden, tidningens kundkrets och deras förväntade krav.

Titel Kommunikation i en mångkulturell kontext Författare Androniki Arias Färdigställt ht 1999 Handledare Larsåke Larsson (Göteborgs universitet) & Ulf Källström (Göteborgs Stadskansli) Abstract Syftet med denna uppsats var att studera till vilken grad Göteborgs stad har medvetandegjort den kulturella mångfalden hos Göteborgs invånare och i vilken utsträckning man tar hänsyn till den mångkulturella mångfalden i sin informationsverksamhet. Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Undersökningsgruppen har varit informationsverksamma i Göteborgs stad d v s stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar. Som teoretisk referensram används Melvin L. DeFleurs, historiska beskrivning av kultur och kommunikation, L. Naylors och C. Calloways m. fl. kulturdefinition, John Fiskes definitioner av kommunikation och William B. Gudykunsts definition av interkulturell kommunikation. Efter data-insamlingens slutskede fick jag ge upp mina ursprungliga ambitioner om en totalundersökning. Detta berodde på vissa praktiska förfaringsproblem. Mitt resultat bygger på 37 enkätsvar och inte på någon strikt statistisk säkerhet, eftersom jag ej heller kunnat kontrollera säkerheten i efterhand. Mina slutsatser kan visa på tendenser beträffande i vilken grad den kulturella mångfalden är känd och om man använder sig av ett interkulturellt perspektiv i Göteborgs Stads informationsverksamhet. Det jag har kommit fram till är att de informationsverksamma inom Göteborgs stad (stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar) har inte kognitivt internaliserat den kulturella mångfalden. Emellertid framhäver de en skillnad mellan intrakulturell och interkulturell kommunikation. Skillnaden tycks bero mera av teoretiska kunskaper snarare än praktiska erfarenheter. Detta leder till min slutsats att kunskap om kulturell bakgrund av de större grupper som finns i Göteborg inte i någon större utsträckning är närvarande i informations-verksamheten. Ett undantag utgörs dock av den kommunala förvaltning som arbetar med flyktingar och invandrare. Nyckelord Kultur, kommunikation, intrakulturell, interkulturell, informationsverksamma, mångkulturell kontext, kulturell mångfald