Abstract Titel: Göteborgares bild av Svenska Mässan – en studie av Mässans image Författare: Anna Maria Söderberg Handledare: Lena Anderson (internt) och Björn Hultman (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: vt 1999 Syfte: Att undersöka göteborgares bild av, och syn på Svenska Mässan. Genom att undersöka vilken image Svenska Mässan har hos dessa grupper, kan Mässan använda resultatet i arbetet med att utarbeta en enhetlig profil. Frågeställningar: 1. Varför besöker, eller besöker inte, de olika grupperna Svenska Mässan? 2. Vilken bild har de av Svenska Mässan som institution/företeelse i Göteborg? 3. Vilken bild har de av Svenska Mässans mässor, kongresser och annan verksamhet? Material och metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer med fyra olika grupper i Göteborg; ungdomar ur en gymnasieklass, pensionärer samt yrkesarbetande på en privat arbetsplats (Volvo Personvagnar) och en offentlig arbetsplats (Askims stadsdelsnämnd). I varje grupp deltog sex personer, tre män och tre kvinnor (två kvinnor och fyra män bland ungdomarna). I arbetsplatsgrupperna var det även en relativt jämn fördelning vad gäller yrken och ålder. Intervjuerna pågick i en till två timmar och jag som intervjuare såg till att alla var delaktiga i diskussionen så långt det gick. Jag utgick från en intervjuguide för att vara säker på att få vissa frågor besvarade, för att kunna besvara mitt syfte. Dessa frågor var dock endast en grund, vilken utvecklades med hjälp av mina följdfrågor, men även av deltagarnas egna inlägg och funderingar. Huvudresultat: Resultatet visar att skillnaden mellan de olika åldersgrupperna inte var så stor vad gäller deras bild av Svenska Mässan. De har alla en relativt positiv bild av Svenska Mässan och anser att Mässan är viktig eller mycket viktig för Göteborg som stad, men även för dem som individer. Pensionärerna var de som var mest positiva till Mässan, vilket bottnar i att de under lång tid besökt olika mässor och kunnat följa med i utvecklingen och vid till exempel ombyggnader. De visade sig även ha starka minnen och känslor kopplade till Svenska Mässan och området där omkring. Ungdomarnas bild var mer positiv än vad jag hade väntat mig. De besökte också mässor kontinuerligt, vilket delar av de båda yrkesgrupperna inte gjorde. Ungdomarna var dock den grupp som var minst övertygad om Svenska Mässans betydelse för Göteborg. Den bild som de olika grupperna hade visade sig ligga i upplevelsen av de olika mässor de besökt genom åren. Det var dessa enskilda mässor som de alla förknippade med Mässan. De negativa synpunkter grupperna trots allt hade, handlade därför också i stort om de problem som uppstår runtomkring eller inne på de olika mässorna, samt att de ansåg att vissa mässor kvalitetsförsämrats.

Abstract Title A comparing analysis of the information efforts for student recruitment between Linköping University and The Swedish University of Agricultural Sciences and Örebro University. Author Annsofie Lund Course Graduate studies in Media and Communication Science, spring -99 Purpose To compare the three universities central information efforts for student recruitment and to see if these efforts lead to a better recruitment. Framing of the problem · How do the profile and image look like at the three universities? · How do the universities information efforts for student recruitment look like? · Have any changes occurred over time in the universities information efforts for student recruitment? · Can any parallels be drawn between the recruitment efforts and the number of first-hand choice applicants at each university respectively? Method Qualitative interview and material analysis. Material Interviews with key persons at the universities information departments. Theoretical as well as empirical research regarding applicable information issues, such as internal information articles and external research both academic and professional, has been used. Conclusion Profile and image are important factors that can determine the success of the universities efforts for student recruitment. Profile and image must be in accordance with each other and be maintained continuously. The universities have strategically planned recruitment campaigns, which contains several similar elements. They all use course- and programme catalogues, exhibitions, open house invitations and upper secondary school missioning to attract new students. Linköping University concentrate on its educational catalogue. SLU applies a three-step recruitment strategy that takes the target groups knowledge of the university into consideration. They also emphasise personal meetings. Örebro University use the course and program catalogue as their main product but I think that what makes them special is their videos. It has not been any big changes generally in the recruitment efforts. The numbers of applicants increased in 1997, which can be derived from the increase resources spend on recruitment efforts in 1996. Key-words persuasion, profile, image, recruitment of students

Abstract Titel: GRYAAB:s skolinformation – en skitviktig utvärdering Författare: Malin Lundskog Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att utvärdera GRYAAB:s skolinformation genom att undersöka elevers och lärares uppfattning om studiebesöket – om det ger eleverna ökad kunskap om avloppsvattnets rening och vattnets kretslopp samt uppfattningen om huruvida det leder till en beteendeförändring i elevernas och deras närmaste omgivnings vardagliga liv. Metod: Fokusgrupper och samtalsintervjuer Material: Elever och lärare från skolor i resursstarka, resurssvaga samt medelresursstarka stadsdelar i Göteborgs kommun, och en skola i Partille kommun. De har alla varit på studiebesök på Ryaverket, GRYAAB:s avloppsreningsverk. Studiebesöken är den metod GRYAAB använder för att förmedla sin information. Huvudresultat: Studiebesök är den absolut bästa vägen att gå för GRYAAB då de vill informera elever i sjätte klass om sin verksamhet och om hur man beter sig avloppsvänligt. Alla elever jag har intervjuat får ökad kunskap genom studiebesöken, även om elever med olika kunskapsnivå som utgångsläge tar till sig informationen på olika sätt. De barn med lägst kunskapnivå i utgångsläget tar till sig övergripande kunskap samt kunskap om var man skall slänga bomull, bindor, tops med mera. De barn som hade en högre kunskapnivå i utgångsläget har tagit till sig information om hur den faktiska reningen av avloppsvattnet fungerar, rent tekniskt. Barnens attityder till avlopp har ändrats i den mån att de redan befintliga och korrekta beteendet att slänga tops i papperskorgen har förstärkts. De anser det viktigare att bete sig avloppsvänligt nu än de gjorde innan. Att man inte skall hälla ut kemikalier i avloppet har de alla fått kunskap om, men deras involvering vad gäller detta beteende är lågt. De hanterar visserligen inte kemikalier själva ännu, men bryr sig, trots information, inte om att deras föräldrar använder avloppet som kemikaliesoptunna. Eleverna har inte påverkat sin närmaste omgivning och de verkar inte intresserade av att göra det heller. Vad gäller att få en tvåstegshypotes till stånd genom GRYAAB:s skolinformation har man misslyckats. Tanken är dock god, men man bör använda yngre barn som opinionsförmedlare. Jag trodde i utgångsläget att den stadsdelstyp man bor i skulle synas i svaren på mina frågeställningar. Så är inte fallet. I stor utsträckning tycker och tänker barnen likadant, oavsett var de bor. Det skiljer sig dock lite i kunskap, där elever från resurssvag stadsdel utmärker sig negativt. Vad gäller normer är de överlag svaga, men eleverna från resurssvaga Biskopsgården visade att det inte är rätt att bete sig miljövänligt, även om de själva gör det. Den miljövänlighet vi har pratat om handlar om avloppsvänlighet och vad gäller det är det rätta beteendet så integrerat i barnens liv att de inte tänker på det som miljövänligt. De bara gör…

Titel Intranet på SCA Hygiene Products – en användarstudie av HyNet Författare Agneta Blocksjö Kurs Påbyggnadskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 1999 Syfte Syftet är att undersöka vilken roll medarbetarna på SCA Hygiene Products ger HyNet. Metod och material Kvantitativ metod med postenkät. Urvalet är stratifierat och slumpmässigt inom de fyra orter som ingår i den svenska Hygiene-koncernen; Falkenberg, Göteborg, Lilla Edet och Nättraby. Huvudresultat Som intern kommunikationskanal används HyNet inte av medarbetare från alla delar av organisationen, utan är främst ett verktyg för göteborgare och tjänstemän. Det går dock många typer av kommunikation genom HyNet, vilket gör det till en bred kanal innehållsmässigt. Det går dock många typer av kommunikation genom HyNet, vilket gör det till en bred kanal innehållsmässigt. Kommunikation genom ett intranet kräver en motiverad användare då det är denna som måste vara aktiv för att kommuniaktion ska ske. Eftersom faktiskt de flesta i både Falkenberg, Lilla Edet och Nättraby aldrig använder HyNet, saknas uppenbarligen motivation. Bland de som använder HyNet upplevs nyttan i arbetet och den bättre tillgången på information som motiverande. Tillgängligheten hos mediet skulle kunna förbättras med exempelvis bättre tillgång till datorer och bättre struktur på informationen. Utvecklingen av intranetanvändandet har kommit längre i Göteborg än på de andra tre orterna. Orsaken är förmodligen att man har haft intranet längst tid i Göteborg och användandet har därför blivit en vana. På de andra orterna befinner man sig i tidigare faser av förändringsprocessen och man har en bit kvar innan de gamla vanorna är förändrade. Resultaten indikerar att det är många som inte ens vet vad HyNet är för något och för dem har förändringsprocessen inte startat.

ABSTRACT Titel: Titta — vi flyger! En studie av sex svenska privatflygares syn på flygsäkerhet Författare: Charlotte Petersson Handledare: Lena Anderson (internt) och Maria Meyer-Martins (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att undersöka vilken syn på och attityder till flygsäkerhet som kan finnas bland svenska privatflygare med A-certifikat. Detta för att kunna lämna förslag till (kommunikativa) åtgärder som kan leda till att privatflygarna får en mer positiv inställning till flygsäkerhet och att de i förlängningen efterlever regler och bestämmelser i högre grad. Frågeställningar: 1) Hur ser privatflygare på flygsäkerhet?, 2) Hur ser privatflygare på flygutbildningen samt lagar, regler och förordningar/bestämmelser?, 3) Hur ser privatflygare på Luftfartsverket, Luftfartsinspektionen och andra institutioner runt omkring flygandet samt hur ser privatflygare på deras respektive information? Metod och material: Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar bestämde jag mig för att använda personliga samtalsintervjuer som metod för att besvara dessa. Jag genomförde intervjuerna med hjälp av en intervjumanual eftersom jag ville försäkra mig om att få svar på vissa frågor men i och med att jag ville att intervjuerna skulle vara som samtal lät jag respondenterna tala mycket fritt. De sex respondenterna valdes ut efter olika kriterier som strategiskt ställt upp eftersom jag ville få en så stor bredd eller så stor variation som möjligt vad gäller ålder, kön, utbildning/yrke. Respondentkategorierna är: 1) Person i nyckelposition (ordförande i flygklubb), 2) Nybörjare, 3) Många flygtimmar (som många räknas om det totala antalet flygtimmar överstiger 300 timmar och om man har flugit över 20 timmar de senaste 90 dagarna), 4) Få flygtimmar, 5) Haverist, 6) Biggles-typ. Huvudresultat: Respondenterna har positiva attityder till flygsäkerhet men mer negativa till regelverket som styr flygningen, BCL, samt till myndigheten som är dess upphov, Luftfartsinspektionen, och verket som bedriver myndighetens arbete, Luftfartsverket. Respondenterna är klart mer positiva till flygsäkerhet än till vanlig trafiksäkerhet i och med den kontinuerliga uppdateringen inom flyget som man ser som nödvändig. Det verkar som om det kan vara så att respondenterna följer flygreglerna bättre, dels för att det är en hobby, dels för att det är ett måste. Flygsäkerhet innebär för dem att inte ta chanser, att ha kontroll och checklistor samt att veta sina begräsningar. Angående flygutbildningen så anser de som nyss har gått den att det är en bra blandning av teori och praktik samt att den är tillräcklig. BCL innehåller för många regler och ses som krångligt skriven, man vill att den bara ska vara en bok. Respondenterna har svårt att hålla isär L och LFV, vilka dessutom ses som sega i sitt arbete, som byråkratiska och utan konkurrens i sin service. Man efterlyser mer uppsökande information och en utveckling av nätet där första steget bör vara en hemsida för privatflygare. Briefingens arbete anses nu som sämre i och med koncentrationen. Både flygledarskräck och flygläkarskräck är något som respondenterna tror kan finnas. Jag tror att Luftfartsverket i framtiden kan lansera sig som privatflygarnas nya, förbättrade guide, hjälpreda och stöd — men det kräver att profil och image stämmer överens, något som kräver en studie i sig …

Abstract Titel Linjemöten i matrisorganisationen. En studie av hur anställda inom avdelningen UPP, Volvo Personvagnar upplever två formella mötesformer Författare Marie Wikström Handledare Lena Andersson, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet samt Margareta Erikson, avdelningen UPP, Volvo Personvagnar Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 1998 Syfte Att undersöka och analysera hur chefer/ledare och medarbetare inom UPP upplever ledningsgruppsmötet samt gruppmötet och peka på faktorer som inverkar på förutsättningen till deltagande i mötena Metod 21 st kvalitativa intervjuer Huvudresultat Under den del i de båda mötesformerna då chefen informerar, är deltagandet begränsat. Mötesdeltagarna upplever att mycket av den information som förmedlas inte berör dem och känner heller inte att de behöver ifrågasätta eller kommentera den. Liknande information strömmar via parallella kanaler och mötesdeltagarna uppger att en betydande del av informationen redan är känd. Deltagarna i ledningsgruppsmötet menar även på kravet att hinna med agendan, begränsar diskussionsmöjligheterna kring den information som chefen förmedlar . Vidare pekar deltagarna i både ledningsgruppsmötet och gruppmötet på att deltagandet begränsas av att man har svårt att förstå varandra. Grupperna är splittrade och deltagarna har ingen naturlig kontakt med varandra då de i sitt dagliga arbete är både verksamhetsmässig och geografiskt utspridda. Deltagarna i ledningsgruppsmötet är överens om att mötet fyller en viktig funktion för att skapa sig en förståelse och en helhetsbild av avdelningens verksamhet och pekar på ett behov av ett större engagemang kring fler frågor i mötet. Deltagarna i gruppmötet menar att gruppmötena fyller en viktig social funktion i att träffas, få stöd och känna sig hemma någonstans. Många uppger dock att de har svårt att se syftet med mötet och uppger att det inte känns prioriterat. Grupperna är stora , deltagarna upplever att de inte har så mycket gemensamt och att det är svårt att hitta frågor att diskutera som alla är berörda av och engagerade i. De frågor som motiverar och engagerar har att göra med det dagliga arbetet som sker utanför mötet, i organisationens andra dimension.

ABSTRACT Titel: Att lansera ett nytt museum — en studie inför en kommunikationsplan för Världskulturmuseet Författare: Camilla Adolfsson Handledare: Jan Strid (internt) och Louise Brodin (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, vårterminen 1998 Syfte: Att genom en inventering av tidigare erfarenheter på området, dvs fallstudier av hur några museer tidigare har lanserats, kunna lägga grunden till en kommunikationsplan för lanserandet av det nya Världskulturmuseet. Metod & material: Kvalitativa intervjuer med representanter för Vasamuseet i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Arbetets museum i Norrköping samt dokumentanalyser av skriftligt material från respektive museum. Huvudresultat: Fallen som studerades avvek från den kommunikationsplan som rekommenderas av många teoretiker. Nulägesanalys, målformuleringar och utvärderingar saknades i nästan alla fall. Museer har dock andra mål än de ekonomiska, och bör därför sätta upp kvalitativa mål som sedan kontrolleras. Bearbetning av massmedia är sedan ett bra sätt att nå ut till marknaden. Några nyckelord när Världskulturmuseets kommunikationsplan läggs upp är öppenhet och flexibilitet. Andra råd som ges är att utnyttja redan existerande nätverk för kommunikationen, tänka på att även museer har konkurrenter samt att satsa på en tydlig corporate identity för att vända en negativ attityd gentemot Världskulturmuseet.