Titel Gränslös kommunikation Kommunikationen i ett globalt företag under förändring Författare Åsa Borg Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap avancerad nivå Handledare Annika Bergström Termin VT 2011 Syfte Att undersöka hur kommunikationen fungerat i ett globalt företag under förändring. Metod och material Kvantitativ enkätundersökning på ett totalurval av 138 mellanchefer på Volvo Business Services. 83 personer svarade vilket gav en svarsfrekvens på 60 procent Huvudresultat Med hjälp av en webbenkät har jag undersökt hur kommunikationen fungerat i det globala företaget Volvo Business Services under en förändring. Resultaten visade att en stor del av mellancheferna i företaget ansåg att informationen varit tillräcklig men att en betydande del ändå inte var nöjd med kommunikationen som gått ut. De upplevde då svårigheter att svara på frågor från anställda. Det visade sig även att mellancheferna föredrog att få informationen genom andra kanaler än de kanaler de fick. Här syntes det tendenser att de kanalerna som visade sig vara populärast var de som mottagarna inte själva behövde söka upp, utan de som kom direkt till dem. Vidare konstaterades det att kommunikationen över de kulturella gränserna behöver förbättras.

Title: Connecting the Dots – Intertextuality and Narrative in LazyTown Author: Daniel Jonsson Tutor: Marie Grusell Course: Media and Communication Studies Advanced Level Period: Spring 2010 Summary: The aim of this study is to analyze the intertextual and narrative components of the children’s TV-program LazyTown. This show has become very successful internationally, making it a rewarding subject for this sort of study, as well as the importance that intertextuality plays in the media today. From the previous research included in this analysis it becomes clear that genre plays a big role when conducting a qualitative analysis such as this one, and that one must always keep the intended target audience in mind. Characterization is the part of narrative theory that are in focus in this study. Resultwise it became apparent that there are few specific intertextual allusions, instead the intertextuality lies in the thematic broad strokes; for example what a single episode is about. The characters of LazyTown are defined as various stereotypes; such as the hero, villain, disciple and so on.

” The times they are a-changin’ “ En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet Författare Christer Andersson Handledare Annika Bergström Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Termin VT 10 Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet. Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Huvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 – 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik.

Titel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? – En studie om unga kinesers tolkningar av reklam Kurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet Termin: VT 2010 Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar: 1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam? 2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer? 3. Går det utifrån att vi känner till den unga generationen kinesers tolkningar av reklam, i förhållande till individualistiska och kollektivistiska värderingar, antyda om Kina är under omvandling? 4. Hur kan utländska företag resonera med utgångspunkt i denna studie för framtida kommunikativa strategier i Kina? Metod: Kvalitativ receptionsanalys Material: Materialet har samlats in från de åtta intervjuer med kinesiska studenter som vistas i Sverige pga. studier. Huvudresultat: Studien har visat att de unga kineserna har en utbredd positiv inställning till reklam som del i Kinas omvandling. Detta som led i att respondenterna för studien tydligt uppfattar och samtidigt gör accepterande tolkningar av olika reklambudskap utifrån olika utländska företags intentioner. Trots detta förhandlar man om individualistiska reklambudskap i enlighet med sin kollektivistiskt kulturella tolkningsram, vilket innebär att en tolkning på en tolkning äger rum. Det kan vidare uppfattas som en motsättning att betrakta reklam som del i Kinas omvandling, då studien har dragit slutsatsen att Kinas kollektivistiska värderingar står sig starka och orubbliga som en konsekvens av att en tolkning på en tolkning föreligger. Jag hävdar istället i denna studie att omvandlingen består i vad man väljer att knyta sin kollektivism till. Då familjen är utgångspunkten inom en kollektivistisk kultur framhåller jag att studien har visat att samhörighet och acceptans kan byggas upp kring andra noder. Som led i denna omvandling spelar både reklam och varumärken en högst betydelsefull roll. Med denna vetskap kan utländska företag i Kina i första hand utforma reklambilder som anspelar på kollektivistiska värderingar och i andra hand utforma reklambudskap som anspelar på individualistiska. Båda sätten leder fram till kollektivistiska ideal.

Titel: Från vision till illusion, en studie om hur ett utvecklingsprojekt ramats om i medierna Författare: Moa Vennergrund Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 53 Syfte: Hur har de lokala medierna omförhandlat och byt ram av Formens hus? Metod: Kvantitativ innehållsanalys och diskursanalys Material: Nerikes Allehanda och Filipstads tidning mellan år 2004-2011. Huvudresultat: En tydlig omramning har gjort av Formens hus i de lokala medierna där en förändring skett i dels tilltalet i artiklarna, dels i vilken bild de lokala tidningarna porträtterar Formens hus och utveckling, dels vilka aktörer som får uttala sig i artiklarna, dels vilka som framställs som aktiva och passiva, och slutligen har studien kunnat visa att det skett en förändring i hur Formens hus representeras. Detta som ett resultat av en maktförskjutning i vilka som uttalar sig i medierna i fallet Formens hus.

Titel Kaffehus 2.0 Författare Liza Olsson Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet (JMG) Termin Vårterminen 2012 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 47 sidor, 23460 ord Syfte Att ta reda på hur politiska partier använder sig av sociala medier i vardagen Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Intervjuer med de tre största svenska politiska partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Huvudresultat Resultatet från min studie visar att det finns en ambivalens i hur de tre politiska partierna använder sociala medier (framför allt Facebook och Twitter). De vill ha en dialog med sin publik och vara responsiva men när människor hör av sig upplever partierna det som besvärligt eftersom de inte vill ägna allt för stor del av sin arbetstid åt att svara på frågor och diskutera med meningsmotståndare. Relationer ska byggas till medierna och det är viktigt att utnyttja det faktum att många journalister letar scoop via sociala medier. Ibland ser partierna kommunikationen som en process och ibland mer i linje med den semiotiska skolan, lite beroende på vad som passar de själva bäst. De personer som vill kommunicera med politiska partier är oftast anhängare av partiet. Emellertid är det inte dessa anhängare som partierna vill kommunicera med utan de vill i stället värva nya sympatisörer. Dialogen med publiken är inte det centrala utan det är viktigare att människor delar eller retweetar budskapet vidare så att fler har möjligheten att läsa om partiets åsikter.