Abstract D-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Titel på svenska: Människors tolkningar av tre specifika underhållningsprogram i synnerhet och förväntningar på kanaler i allmänhet! Författare: Lisa Svensson, 790314- 5006 Handledare på universitetet: Ingela Wadbring Företag: Sveriges Television Stockholm Handledare på företag: Mikael Österby År: VT 2004

Abstract Titel: Hur representeras muslimer i lokalpressen i Göteborg? Författare: Jesper Havsberg och Pierre Delang Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur muslimer representeras i den lokala pressen i Göteborg. Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ textanalys av Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Vårt material har bestått av 24 artiklar ur Göteborgs-Posten och 19 artiklar ur Göteborgs-Tidningen. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Utifrån utseende, personlighet och religion, upplever vi att det som dominerat i tidningarna framförallt kretsar kring kvinnans förhållande till slöjan och vad det har för konsekvenser för henne själv, men också för hur omgivningen i allmänhet uppfattar detta. Mannens egenskaper kretsar i stor utsträckning av det symboliska eller den stereotypa fram- ställningen av att vara våldsam. Dessa egenskaper beskrivs och förankras genomgående i den religiösa tron som muslimer i allmänhet har. I tidningarna uppfattar vi att de sociala sammanhang som muslimer beskrivs, mycket handlar om kontakter med Polisen eller Säpo. Dessutom finns det ett flertal beskrivningar av muslimers sociala relationer i förhållande till moskén och olika slags föreningar/skolor. Tidningarna skriver också om muslimers familjeliv, men detta görs i korta drag. Tidningarna beskriver också muslimers yrkesliv. Vårt resultat har visat att tidningarna inte direkt vill kalla muslimer för kriminella och terrorister. Däremot sätts ofta muslimer i samband med olika slags brott och terrorism. Tidningarna beskriver inte muslimer som arbetslösa, snarare beskriver man muslimer som sysselsatta utifrån vårt material, vilket kan relateras till vårt begrepp framgång. Beskrivningar av muslimer som framgångsrika, har ur vårt material framgått när tidningarna beskriver muslimer som framgångsrika i sitt yrkesutövande. När tidningarna inte beskriver muslimer som ”muslimer”, så är epitet som invandrare och utlänningar vanligt förekommande.

Abstract Titel Bilden av Göteborgskalaset – en innehållsanalys av mediebilden i Göteborgs-Posten Författare Stephan Andreasson Handledare Monika Djerf Pierre Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Sidantal Syfte Syftet är att undersöka hur bilden av Göteborgskalaset återges i tidningen Göteborgs-Posten under åren 1999, 2001 och 2003. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material 171 artiklar från tidningen Göteborgs-Posten. Huvudresultat Resultatet från innehållsanalysen visar att Göteborgs-Posten bevakar Göteborgskalaset ur ett konsumentperspektiv, det är på detta sätt som Göteborgs-Posten analyserar de händelser som publiceras. Göteborgs-Posten använder ofta en marknads-anpassad bevakning av Göteborgskalaset. Detta visar sig genom att tidningen publicerar artiklar med en stark fokusering på personliga och aktivitetsnära nyheter som i förlängningen skapar identifikation hos läsarna. Detta nära förhållande mellan läsarna, som också är besökare, och Göteborgs-Posten genererar förmodligen ökade inkomster och stärker den marknadsmässiga relationen. Fokus ligger på nyheter och reportage kring ämnen som musik och underhållning, det publiceras flest artiklar i anknytning till helgdagar. Det är oftast privatpersoner som får uttala sig i rapporteringen, detta inträffar i 21 % av artiklarna, och det är också privatpersoner och artister som omnämns mest i 30 % respektive 20 % av artiklarna. Nyheterna har under denna tid en stark lokal prägel och är evenemangsinriktade vilket följer det program som Göteborgskalaset består av. När det gäller de målsättningar som Göteborg & Co själva har satt upp beträffande Göteborgskalaset visar resultatet till stor del att dessa målsättningar infrias. Den bild som uppvisas i Göteborgs-Posten ger prov på att människor upplever att Göteborgskalaset har en positiv inverkan. Det är möjligt att tala om att Göteborgskalaset skapar naturliga mötesplaster och gemenskap över kulturella och åldersmässiga gränser.

ABSTRACT Titel: Fågel, fisk eller… Om klassresenärers medievanor. Författare: Mira Öhlin. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen. Termin: Vårterminen 2004. Syfte: Att beskriva och förklara klassresenärers medievanor. Metod: Surveyundersökning. Material: Riks-SOM-undersökningen år 2002. Huvudresultat: Uppåtstigande klassresenärer liknar mest tjänstemännen i sina medievanor. Båda grupperna ger uttryck för finkulturell smakkultur. Dessa grupper har också en viss övervikt för tryckta medier; uppåtstigande resenärer och tjänstemän läser fler böcker och prenumererar i högre utsträckning än övriga på en morgontidning. P1 är den kanal som har flest lyssnare hos uppåtstigande resenärer och tjänstemän. I övrigt ser man gärna nyhetsprogram på TV, söker fakta på Internet och läser romaner. Denna grupp har i högre utsträckning än arbetarklassen och de nedåtstigande resenärerna tillgång till dator och handdator. Nedåtstigande resenärer liknar mest arbetarklassen, men är mer ”svajande” i sina vanor. Arbetarklassen och de nedåtstigande resenärerna uttrycker lågkultur i de flesta avseenden (även om denna kultur är svår att få klarhet i). I de här grupperna – arbetarklassen och de nedåtstigande – ser man gärna på dokusåpor på TV, läser kvällstidningar, tittar på TV3 Direkt och lyssnar på Riks FM. Man läser även färre böcker än de högre klasserna. När det gäller läsning av morgontidning liknar arbetarklassen och båda resenärstyperna varandra i vanan att gärna läsa familjematerial och insändare.

Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningar Författare: Anders Jalakas Antal sidor: 72 inklusive bilagor, innehållsförteckningar mm Institution och universitet: Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs Universitet Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka innehållet i nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk och svensk press samt att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringen om broprojektet. Frågeställningar: Frågeställning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mest frekvent i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningen ut i norsk jämfört med svensk press.Frågeställning B. Vilka tema är mest frekventa i nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningen ut i norsk jämfört med svensk press?Frågeställning C. Med vilken frekvens får olika typer av aktörer komma till tals i nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press?Frågeställning D. Vilket lands tidningar har mest korta texter?Frågeställning E. Är nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk press mer kritisk än svensk? Eller är det möjligen tvärtom?Frågeställning F. Vad fick mest kritisk respektive positiv uppmärksamhet i svensk respektive norsk press? Hypotes: Det finns skillnader i kritisk tendens i nyhetstexter i Sverige och i Norge. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 208 texter ur Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Strömstads Tidning, Halden Arbeiderblad, Fredrikstad Blad och Aftenposten under perioden 030101-050415. Huvudresultat, syfte: Både norsk och svensk press beskriver, trots att broprojektet omfattar många delar, huvudsakligen själva bygget av den nya bron. Skillnaderna i innehåll mellan respektive länder är små. Skillnaderna kan, vad avser kritisk tendens, förklaras med att en enda norsk tidning avviker från de andra fem undersökta. Troligen kan man inte tala om att det finns andra skillnader i innehåll mellan norsk och svensk press än de som kan förklaras med gängse nyhetsvärderingskriterier; i det här fallet särskilt närhet i rummet. Resultat, hypotes: Hypotesen falsifierades.

ABSTRACT Titel: ”Ett bra pressmeddelande är en aptitretare” – Fackpressens syn på pressmeddelanden Författare: Anna Jacobsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att undersöka fackpressen syn på pressmeddelanden Metod och Material: Kvantitativ innehållsanalys av pressklipp, Kvalitativa samtals- intervjuer med en frilansjournalist och en chefredaktör. Huvudresultat: Jag har kommit fram till att det finns olika nyhetskriterier för dagspress och fackpress. Mitt resultat visar att fackpress är mycket mer intresserade av att skriva om fackmässor än vad dagspress är. Anledningen till att dagspress inte skriver om Svenska Mässan kan vara att de har svårt att se allmänintresset i en sådan typ av bevakning. Detta är starkt kopplat till att journalister vill ta sitt ansvar som kritiska granskare. De artiklar som skrivs i fackpress handlar till största delen om utställarna på mässan. Det kan exempelvis bero på att fackpress skriver mycket om produktnyheter och att mässutställarna är de som marknadsför dessa. 23 % av artiklarna har ingen aktör, vilket kan bero på att de vill att läsarna själva ska bilda sig en uppfattning. Detta skiljer sig mot dagspress som till största delen har en expert som uttalar sig i artikeln. Detta visar också på att dagspress och fackpress skiljer sig i uppfattningen om vad som är en nyhet och vems syn som ska ges. De flesta fackpresstidningarna använder sig av egen eller ingen bild alls. Enligt Hvitfelt kan det bero det på att det inte finns bra bilder att tillgå. En bra bild kan till och med göra en nyhet. De flesta bilderna förställer människor, med undantag för Automässan där objekt får mer plats. Det som står om Svenska Mässan finns nästan helt utan undantag inuti tidningen och majoriteten av artiklarna skriver om någonting annat än mässan i artikelrubriken. Vinklingen skiljer sig åt mellan dagspress och fackpress där 4/5 av dagspressen har neutrala artiklar. Fackpressen har både mer positiva och negativa artiklar. Volymen skiljer sig också åt; Dagspressen har till största delen notiser och fackpressen har stora artiklar. Svenska Mässan är endast i fokus i 1/3 av artiklarna, utan mest omnämnd med fokus på någonting annat.

Abstract Titel: ”Vi behöver inte fler kvinnor här, vi har redan två”. Konstruktionen av genus i pressen under 1900-talet. Författare: Anna Olsén Kurs: Påbyggnadskursen Termin: VT 2004 Syfte: Det övergripande syftet är att ur ett genusperspektiv analysera represenationen av manliga och kvinnliga journalister i dagspressen, samt hur kvinnor och män representeras i innehållet under 1900-talet. Och på så vis studera hur genus konstruerats över tid. Metod & material: Jag använder mig av kvantitativ innehållsanalys, då studien är av strukturell karaktär. Antalet tidningar begränsas till sju stycken där såväl storstadspress, landsortspress och kvällspress ingår. Inom urvalet finns också en variation när det gäller politisk tendens och geografisk placering. 1900-talet begränsas till fyra nedslagsår: 1925, 1950, 1975 och 2000. Ytterligare en begränsning består i hur stor del av tidningarnas innehåll som inkluderas. Här har jag valt att ta med det redaktionella materialet och exkludera allt åsiktsmaterial så som ledare, insändare, kolumner etc. I princip allt redaktionellt material tas med, bortsett från notiser och mycket små artiklar (läs mer i metod- och materialkapitlet). Materialet samlades in och kodades på KTB där det finns samlat på mikrofilmer. För att koda materialet utarbetade jag ett kodschema där mina vetenskapliga frågeställningar operationaliseras till ett antal frågor att ställa till materialet. Frågorna har fasta svarsalternativ och kodschemat testades genom en provkodning. Huvudresultat: Det har hänt mycket mellan 1925 och 2000. De kvinnliga journalisterna har ökat i antal om vi ser till journalistkåren i stort. Men om vi ser till hur stor andelen är i det faktiska innehållet, är de fortfarande färre. Man brukar säga att om ett kön utgör mer än 60% är yrkesområdet/ämnet könsmärkt. Resultaten visar på att år 2000 är 61% av artiklarna skrivna av män och 39% av kvinnor. Man kan alltså säga att fältet vilar på gränsen till att vara könsmärkt. Innehållsmässigt kan vi finna flera ämnen som är könsmärkta, bla politik och näringsliv där de manliga journalisterna dominerar. Men vi kan även konstatera att sociala frågor och jämställdhetsfrågor främst behandlas av kvinnor. Skillnaden mellan de ämnen där männen dominerar och de där kvinnorna dominerar, är att de förstnämnda har definierats som högstatusämnen. När det gäller intervjupersonerna har andelen kvinnliga intervjupersoner ökat genom åren, men utgör inte mer än 21% år 2000. Över samtliga nedslagsår förekommer kvinnor främst i egenskap av privatpersoner medan de manliga intervjupersonerna förekommer såväl som privatpersoner som politiker, organisationsföreträdare etc. Vi kan också se en tydlig ämnesmässig uppdelning där kvinnor främst uttalar sig om ämnen som sociala frågor, hem/hushåll och jämställdhet, medan män uttalar sig om i princip allt annat.