Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vårtermin 2017
Handledare: Gustav Persson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 33
Antal ord: 13 920
Nyckelord: media image, Angered, suburb, CDA, marginalization
Purpose: The purpose of the research is to examine the media image of Angered, a suburb of Gothenburg, when it comes to the matters covered and the actors presented in the news reporting of three local newspapers during the first week of each month from January 2015 to December 2016.
Theory: Critical Discourse Analysis Agenda Setting
Methods: Quantitative Content Analysis Critical Discourse Analysis
Material: Total of 99 news articles collected from Göteborgs-Posten, GT and GöteborgDirekt
Resultat: The main result of the research shows that the media image of Angered is one-sided.
Hard news, such as crime and social issues, are dominating. When it comes to representing different actors a police discourse is dominating, meaning the authorities have the power over others and over knowledge. Representation of any other actors in the news articles is relatively narrow.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vårterminen 2017
Handledare:
Gustav Persson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
39 sidor. Exklusive bilagor
Antal ord:
16033
Nyckelord:
Reklamundvikande, reklamattityder, annonsblockerare, adblocker, banner blindness, reactance theory, mobile-ads, desktop ads, personalized ads, riktad reklam, retargeting, personlig intergritet
Syfte:
Att undersöka hur användare av annonsblockerare tänker kring sin användning
Teori:
Reactance theory, Technology acceptance model, forskning om reklamundvikande
Metod:
Kvalitativ
Material:
Tio individuella samtalsintervjuer
Resultat:
Huvudorsaken till att installera en annonsblockerare är att man inte vill vänta på innehåll på internet. Trots allt kan man tänka sig att stänga av annonsblockerare för att komma åt stängt innehåll, men inte om de inte måste. Personligt riktad reklam ses som mer positiv än annan reklam, under förutsättning att den är relevant. Betalningsviljan för innehåll på nätet är ganska hög. En del respondenter undviker all typ av reklam, men inte alla. De är inte oroliga för att personlig information ska missbrukas, men de önskar mer insyn i datainsamlingsprocessen.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Medie- och kommunikation MK1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år Vårterminen 2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 44
Antal ord: 15 952
Nyckelord: Svenska kyrkan, medlem, sekularisering, symbolvärde, kommunikation, församlingsblad, socialt kapital, Dutiful Citizen, Actualizing Citizen
……………………………………………………………………………………
Syfte: Syftet med studien är att undersöka medlemmars syn på samfundet Svenska kyrkan.
Teori: Robert D. Putnams teori om socialt kapital samt Lance Bennetts teori om Dutiful Citizens och Actualizing Citizens.
Metod: Kvalitativ studie med intervjuer av fokusgrupper.
Material: Intervjuer med tio respondenter boende i Carl Johans församling indelade i tre åldersdifferentierade fokusgrupper.
Resultat: Resultatet av denna studie visar att Svenska kyrkan har stor trovärdighet. Bland respondenterna i studien uppfattas samfundet som en social aktör och en förvaltare av ett kulturarv. Man ser en kyrka som kämpar med sin relevans och som lyckas relativt väl. Trots låg kyrklig aktivitet bland respondenterna får församlingens kommunikation hög uppmärksamhet. Dock önskar medlemmarna ett bredare material i församlingsbladet där frågor om tro och liv samt sociala frågor ges mer utrymme och att dessa frågor problematiseras på en djupare nivå.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Examensarbete MK1500
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT17
Handledare:
Johanna Arnesson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
39
Antal ord:
12 890 exkl. innehållsförteckning, referenser och bilaga
Nyckelord:
Demonstration, protest paradigm, women’s march, framing
Syfte:
Syftet med studien är att undersöka svenska tidningarnas nyhetsrapportering av Women’s March, både för marscherna i Sverige och USA.
Teori:
Framing teori, Protest paradigm, Kändisar i politiska sammanhand
Metod:
Kvalitativ textanalys med ECA-modellen.
Material:
25 artiklar tagna, via mediearkivet, ur Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs Posten och ETC, mellan datumen 21–23 januari 2017.
Nyckelord
Women’s March, demonstration, framing, kändisar, politik, nyhetsförmedling
Resultat:
Resultatet visar att Women’s March generellt framställs positivt i de flesta artiklar. Demonstranterna framställs som ”vanliga människor” och deras orsaker för att demonstrera målas upp som välgrundade och resonabla. Röster som är kritiska till marschen ifrågasätts i större utsträckning än vad demonstranter gör, vilket skapar en tydlig och genomgående vinkling. Deltagande kändisars röster förstärker marschens genomslag, men tar också fokus ifrån marschens budskap. Materialet från Women’s March visar sig också gå emot vissa av de tidigare mönstren från forskning om demonstrationer genom att vända på de roller som framställs som ”goda” och ”onda” i sammanhanget.

Examensarbete:
15 hp
Program:
Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vt/2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
48
Antal ord:
19 603
Nyckelord:
Mediekonvergens, transmedialt berättande, Skam, TV-serier, webb-TV, demassification, Instagram, ungdomar, community, gemenskap, TV-tablå, linjär TV
Syfte:
Syftet med studien är att undersöka hur tittare tar del av och upplever Skams TV-format.
Teori:
Mediekonvergens, transmedialt berättande, intrakompositionell transmedialitet, uses and gratifications, asynchroneity, demassification, instrumentell och ritualiserad medieanvändning.
Metod:
Kvalitativa fokusgruppsintervjuer.
Material:
Fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 16 personer mellan 16–20 år som tittar på Skam.
Resultat:
Studiens resultat visar på att deltagarna upplever Skam och dess digitala plattformar som en transmedial TV-serie, men väljer att ta del av den på olika sätt. Inga av deltagarna ifrågasätter de olika plattformarna, utan när de väljer bort en plattform handlar det snarare om att innehållet inte bidrar med en värdefull och sammanhängande del till helheten. Två idealtyper kan identifieras; de som kontinuerligt tittar på samtliga plattformar och de som nöjer sig med att ta del av innehåll en gång i veckan. De flesta tittar på Skam för underhållning eller den stora gemenskap som TV-serien ger. Därutöver stimulerar formatet till ett beteende som påminner om och liknar tittandet under den linjära televisionens tid.

Uppsats/examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vårterminen 2017
Handledare: Johanna Arnesson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 66
Antal ord: 20 050
Nyckelord: Faderskap, podcast, populärkultur, livsstilsmedier, diskurs, hegemonisk maskulinitet, barnorienterad maskulinitet, kritisk diskursanalys,
Fairclough, representation, identitet, ideologi, Alex och Sigge
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur faderskapet konstrueras i Sveriges största livsstilspodcast.
Teori: Faircloughs kritiska diskursanalys som teori, begreppen populärkultur och livsstilsmedier, hegemonisk maskulinitet samt barnorienterad maskulinitet.
Metod: Utvalda delar av Faircloughs kritiska diskursanalys.
Material: Vid analysprocessens första steg: 63 utvalda podcastavsnitt av Alex och Sigges podcast.
Vid analysprocessens andra steg: sex segment från sex av dessa 63 avsnitt.
Resultat: Studiens resultat visar sex återkommande diskursiva teman: Det självbekräftande faderskapet, Det ångestfyllda faderskapet, Det begränsande faderskapet, Faderskapet som meningen med livet, Det känslomässigt empatiska faderskapet (barnperspektivet) samt Faderskapet som humor och underhållning.
Alex Schulman och Sigge Eklund framstår som osäkra, ansvarstagande och känslosamma pappor. Osäkerheten är tydlig när de talar om det egna faderskapet. Sigge Eklund uttrycker sin osäkerhet genom en ambivalens inför papparollen. Alex Schulmans osäkerhet handlar snarare om hur han ska räcka till som pappa. Undantagsvis tillskriver de sig båda säkra
identiteter när de talar om allmänna föreställningar kring bra och dåligt faderskap. Vidare konstruerar båda sig själva som emotionella samt ansvarstagande pappor, främst gällande barnens känslor. Faderskapet beskrivs oftast utifrån känslomässiga upplevelser, snarare än utifrån praktiska handlingar. Språket är vardagligt och informellt vilket skapar en bild av Alex Schulman och Sigge Eklund som ”vanliga” människor.
Alex Schulman och Sigge Eklund anser att ett bra faderskap innebär att värna om barnens integritet, sätta gränser, ge villkorslös kärlek samt utsätta barnen för tråkiga saker. Ett dåligt faderskap innebär att inte kunna identifiera sig med papparollen, att använda faderskapet för självbekräftelse samt att ständigt skydda sina barn från negativa upplevelser.

Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program/kurs: MK1500 Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2017
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 35
Antal ord: 12 412
Nyckelord:
unionen, mansplainingakuten, genus, datormedierat språk, kvantitativ
innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys, ECA-modellen
Syfte: Att undersöka den diskussion som fördes i sociala medier i samband med Unionens kampanj Mansplainingakuten.
Teori: Uppsatsen utgick från genusperspektivet samt språk och kön. Inom språk och kön användes dominanshypotesen och tidigare forskning gällande samtalsstil på nätet.
Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.
Material: Samtliga inlägg, kommentarer och svar i Facebookgruppen Mansplaining-akuten undersöktes.
Resultat: I diskussionen var det drygt dubbelt så många män som postade i relation till kvinnor och Unionen stod för endast 1 procent av det totala. Däremot var typ av deltagande relativt jämt mellan könen (undantag Unionen) och det vanligaste sättet var att återkoppla till andra användares inlägg, kommentarer och svar. Samtalsstilen mellan kvinnorna och männen stod i skarp kontrast till varandra. Postningarna gjorda av kvinnor innehöll generellt fler förslag och vädjanden medan männen postade fler starka
påståenden och personangrepp.

Examensarbete: 15 hp
Kurs: MK1500 Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT17
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 45
Antal ord: 18 935
Nyckelord:
Youtube, reklam, influencer marketing, unga, sponsrat innehåll, trovärdighet, köpbenägenhet.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga upplever reklam i form av sponsrade inlägg från influencers på Youtube, samt om de upplever att denna typ av reklam har effekt på deras köpbenägenhet.
Teori: Det teoretiska ramverket består av celebrity endorsement, source credibility, parasocial interaktion, tvåstegshypotesen samt consumer culture theory.
Metod: Kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer.
Material: Tre fokusgruppsintervjuer med personer som läser första året på gymnasiet.
Resultat: Resultatet visar att respondenterna upplever sponsrade inlägg på Youtube som självvald reklam. Detta eftersom det kommersiella innehållet ofta ligger i linje med det övriga, redaktionella, innehållet. Relationen till youtubers varierar mellan respondenterna, vissa ser på den som en vänskapsrelation medan andra ser på youtubers som idoler eller stilikoner. Relationen påverkas dock inte av det sponsrade innehållet. Istället visar de en acceptans för att det är influencers sätt att försörja sig. Vidare leder det sponsrade innehållet inte alltid till direkt konsumtion, men det inspirerar och uppmuntrar till köp.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetenskap – PR, opinionsbildning och omvärld
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT 2017
Handledare:
Nicklas Håkansson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
57
Antal ord:
15 505
Nyckelord:
Politik, Sociala medier, Facebook, Tvåvägskommunikation, Politisk kommunikation, Politics, Social media, Political Public Relations, Kommunikationsfunktioner, Framing
Syfte:
Denna rapport ämnar undersöka hur svenska riksdagspartier kommunicerar med befolkningen på Facebook mellan åren 2012–2016. De två ämnen som ligger till grund för undersökningen är sjukvård och utbildning.
Teori:
Teorierna rapporten grundar sig på är primärt olika kommunikationsfunktioner där syftet med de politiska partiernas Facebookinlägg undersöks och diskuteras. Framing är en annan teori rapporten använder som handlar om hur budskap vinklas och gestaltas, som i sin tur påverkar mottagarens uppfattningar i frågan. Political Public Relations är en teori som fokuserar på organisationers sätt att inleda och bevara relationer med dess publik. Utöver detta baseras rapporten även på olika teorier kring genomslagskraft i sociala medier.
Metod:
Undersökningen görs utifrån en kvantitativ innehållsanalys där politiska partiers inlägg på Facebook kodas. Kodboken och dess variabler är utformat med en deduktiv ansats.
Material:
668 stycken inlägg på de åtta svenska riksdagspartiernas Facebooksidor kodas. Detta utgör alla inlägg mellan 2012–2016 som handlar om sjukvård respektive utbildning.
Resultat:
Resultaten undersökningen gett pekar på att partierna i mångt och mycket bjuder in till samtal i sina inlägg genom att exempelvis ställa frågor till mottagarna och uppmana dem att kommentera inlägget. Gällande att hålla en tvåvägskommunikation med väljarna och svara på kommentarerna som skrivs finns möjlighet för partierna att förbättras. Detta genom ett ökat antal svar på kommentarerna som ges på inläggen och på detta sätt följa upp samt bemöta befolkningen i en tvåvägskommunikation.

Examensarbete: 15 hp
Titel: Den ovillige läsaren – En studie om genus och pojkars brist på
läsning ur ett förlagsperspektiv.
Författare: Jakob Boëthius, Emilia Hjertman
Kurs: MK 1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin: Vårterminen 2017
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 51
Antal ord: 19 942
Syfte: Att undersöka hur ett antal svenska förlag hanterar konflikten
mellan pojkars brist på läsning och att pojkars läsmönster riskerar
att stärka könsstereotyper.
Teori: Diskursanalys, genusteori, maskulinitetsteori.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med diskursanalys.
Material: Analys av transkriberade intervjuer med sju personer, med ansvar
för utgivningen av barnlitteratur på svenska förlag.
Huvudresultat: Huvudresultatet visar att förlagen har svårt att på egen hand
hantera studiens konflikt, mellan pojkars brist på läsning och att
pojkars läsmönster riskerar att stärka könsstereotyper. De tycks bli
tvungna att välja mellan det ena eller det andra: antingen arbeta för
ökad läsning för pojkar eller att arbeta mot framställningen av
stereotyper i barnlitteratur. Att öka pojkars läsning visar sig ligga
på en samhällelig nivå.
Nyckelord:
genus, pojkars brist på läsning, könsstereotyper, barnlitteratur,
förlag, diskursanalys, genusteori, intervju.