Titel: Lost in communication Författare: Cecilia Josefsson och Gabriella Sandberg Uppdragsgivare: Härryda kommun – Jessica Waller och Ingrid Claesson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jan Strid Antal ord: 14978 Syfte: Är att ta reda på varför företagen i kommunen är missnöjda och vilka faktorer som kan påverka kommunikationen med Härryda kommun. Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuer Material: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag från Härryda kommun. Vi valde 5 stycken mindre företag (0-5 anställda) samt 5 stycken större företag (6-800 anställda) Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vår studie kan vi konstatera att det finns en brist i kommunikationen, behoven skiljer sig åt mellan de små – respektive stora företagen. Kommunikationen från kommunen upplevs vara mer anpassad till de små företagen än de stora. En förbättrad kommunikation kan därför åtgärdas genom att det finns två olika nyhetsbrev av ”Näringslivet” (en riktad till de små- och en till de stora företagen). Härryda posten ses inte som en nödvändig kanal för att kommunicera till företagen via. Vidare bör kommunen tydliggöra sin roll som avsändare och informationen till företagarna (personliga mötena, seminarier) bör anpassas och upprätthållas. Kommunikationen ska finnas till för ALLA – både stora som små företagare. Med en förbättrad kommunikation kan även kommunens hemsida uppfylla sitt syfte där företag kan ta reda på mer om vad kommunen kan göra för dem och vilken information de ska söka efter.

Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog – En studie av unga kvinnors kommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdel Författare Matilda Reiderstedt och Marina Milojkovic Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet Termin Höstterminen 2011 Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionala utvecklingsfonden) Handledare Malin Sveningsson Sidantal 38 sidor exklusive bilaga Syfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt. Metod Kvalitativa intervjuer. Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1) Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridning och att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna. Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt. Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda.

Titel: Att vara eller inte vara… En undersökning om hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke. Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson. Handledare: Magnus Fredriksson. Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Vårterminen 2011. Antal ord: 15 580 ord. Nyckelord: Varumärke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektor Syfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke. Metod: Vi har i vårt Examensarbeteete valt att basera undersökningen på en kvantitativ innehållsanalys. Material: Materialet i undersökningen består av varumärkesrelaterade dokument som begärts in från 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna. Huvudresultat: Våra huvudresultat pekar på att endast en tredjedel av våra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingår i ett komplett varumärke. Vi kom fram till att de dokument som bäst påvisar varumärkets essens var kommunikationsdokumenten. 57 % av de tillfrågade förvaltningsmyndigheterna visade sig ha kommunikationsdokument, men endast 72 % av dessa dokument påvisade ett komplett varumärke. I förhållande till detta och i jämförande syfte, undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade både kommunikationsdokument som påvisade ett komplett varumärke och en visuell profilmanual. Detta valde vi att utföra eftersom flera förvaltningsmyndigheter ansåg sig arbeta med sina varumärken, men inte kunde styrka detta påstående genom sina styrdokument. Resultatet visade på att två tredjedelar av de tillfrågade svenska statliga förvaltningsmyndigheterna har en visuell profilmanual, men endast en tredjedel kunde visa upp ett komplett varumärke.

Titel: ”Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren”- En studie om hur unga konstnärer kommunicerar och nätverkar utifrån sin yrkesroll. Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa Magnusson Uppdragsgivare: Konstnärscentrum Väst Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 19 237 Syfte: Studiens syfte är att förstå hur unga konstnärer nätverkar och kommunicerar utifrån sin yrkesroll. Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuer Material: Sex enskilda intervjuer med unga konstnärer som är yrkesverksamma i Göteborg Huvudresultat: Studien visar på komplexiteten i konstnärsyrket och hur konstnärer måste vara flexibla då de tvingas anpassa sig till många olika aspekter. Unga konstnärer har en strävan efter att vara individuella samtidigt som de har en längtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt få utbyte av andra konstnärer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt på barer, caféer och utställningar. Våra konstnärer uttrycker även vikten av att träffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersätta det reella mötet. Resultaten visar att konstnärerna förstår betydelsen av att ha ett nätverk för att kunna leva på sitt konstnärskap. Det visar dock även på att de har ett motsägelsefullt förhållande när nätverk blir marknadsföring, då normen i konstvärlden om att marknadsföra sig upplevs som något fult. Trots att konstnärerna upplever att marknadsföring är av stor betydelse brister den strategiska tanken i samband med normen.

Titel God, don’t you ever feel like everything we do and everything we’ve been taught is just to service the future?1 Författare Tor Kindahl Kurs MK1500: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT2011 Syfte Att undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenska gymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom Media Literacy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier. Metod och material ECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan. Huvudresultat Mediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samt grundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kan användas för att sprida budskap – i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om att belysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna i gymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom Media Literacy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad är inordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Antal ord 20 397

Titel: Inte bara goa nyheter- Göteborgs mutskandal som nyhetsämne. En kvalitativ studie om hur journalister upplever uppgiften att rapportera om en skandal och bedöma dess nyhetsvärde. Författare: Desiré Cichy Omfattning: ca. 18700 ord, inklusive bilaga Uppdragsgivare: Mathias A. Färdigh Handledare: Mathias A. Färdigh Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Kursansvarig: Ingela Wadbring Termin: Vårtermin 2011 Syfte: Att utifrån ett normativt perspektiv, undersöka hur journalister på Göteborgs-Posten och GT upplever uppgiften att enligt yrkesnormerna rapportera om en skandal och värdera dess nyhetsvärde. Muthärvan i Göteborg är undersökningens exempel för en skandal. Metod: Kvalitativ intervjustudie Material: Åtta stycken intervjuer med journalister som skriver för Göteborgs-Posten respektive GT. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Huvudresultat: Journalisterna förknippar det journalistiska uppdraget med mediernas demokratiska uppgifter i samhället. Att granska, informera och vara en plattform för olika opinioner är väsentligt i arbetet, men de publicistiska målen inskränks på grund av förändringar i medielandskapet. Förändringarna bidrar även till att nya uppgifter tillkommer i arbetet och stressen ökar. En nyhet definieras av journalisterna som något som tidigare inte var känt för läsarna. Enligt nyhetsvärderingen sker de mest intressanta händelserna i tidningens spridningsområde. Skandaler är nyheter som intresserar läsarna, ofta har de ett stort nyhetsvärde och handlar om överträdande av moraliska gränser. Skandaler kan få större utrymme i tidningen än andra nyheter om de pågår under längre tid. Göteborgs mutskandal är en händelse med stort nyhetsvärde. Detta bland annat för att den utspelades i tidningarnas spridningsområde och för att många personer och bolag var involverade i härvan. Makthavare har missbrukat medborgarnas förtroende och på grund av skattepengarna som var inblandade, berördes många människor direkt. Den lokala närheten till händelsen väckte journalisternas ambitioner att, i ramen av de organisatoriska omständigheterna, granska och avslöja på bästa möjliga sätt.

Titel Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet Författare Hannah Johansson och Erika Kiland Uppdragsgivare Lin Education Handledare Jan Strid Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, 15 hp. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2011 Sidantal 46 (exkl. bilaga) Antal ord 19 857 (inkl. bilaga) Syfte Studiens syfte är att beskriva kommunikationen och dess betydelse för undervisningen på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter. Material Analysmaterialet består av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet. Huvudresultat Vår studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sätt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever på fler sätt än tidigare. Pedagogerna framhåller att kommunikationen effektiviserats och att ökade möjligheter till kommunikation gynnar elevernas lärande. Pedagogerna är positiva till konceptet och menar att en mer varierad undervisning motiverar eleverna. Implementeringen av 1-till-1-konceptet har fungerat väl, men det kan ta tid innan ny teknik och nya digitala kommunikationsverktyg blir en naturlig del av undervisningen.

Titel: Vem vill bli BMA? En kvalitativ undersökning om vilka som väljer att läsa till Biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de väljer. Författare: Alexandra Edström och Frida Törnqvist Uppdragsgivare: Institutionen för Biomedicinska analytikerprogrammet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 48 sidor, 14 766 ord Syfte: Att ta reda på vilka som väljer att läsa till biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de väljer Metod: Kvalitativa intervjuer med sju studenter från biomedicinska analytikerprogrammet som läser vid Göteborgs Universitet Material: Inspelade intervjuer samt anteckningar från samtalsintervjuer med sju studenter som läser utbildningen biomedicinsk analytiker Huvudresultat: Resultatet visade att Göteborgs Universitets hemsida var den informationskanal som alla studenterna använde sig när de sökte information. Internet överlag var det medium som var mest populärt att använda sig av. Resultatet visade också att de som valde att läsa utbildningen ansåg att det var viktigt att studera vidare, de flesta kom dessutom från familjer där det fanns en bakgrund med högskoleutbildning. Det visade sig också att studenterna ansåg att den information som fanns tillgänglig var för bred, vilket lätt kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren.

Titel: Kriskommunikation i ett digitalt samhälle Om myndigheters förhållningssätt till sociala medier i samband med kriskommunikation Författare: Susanna Åkeräng Uppdragsgivare: Opti-Alert Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 40 sidor (cirka 16 300 ord) Syfte: Syftet med studien är att belysa hur svenska myndigheter förhåller sig till sociala medier i samband med kriskommunikation Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter från fem olika svenska myndigheter Huvudresultat: Resultatet visar att de undersökta myndigheterna är medvetna om att de måste förhålla sig till sociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser flera möjligheter med dem. Omvärldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men även att kunna sprida information och länka vidare till den egna webbplatsen genom de sociala medierna. Den främsta svårigheten som myndigheterna upplever med sociala medier är att de är mycket resurskrävande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiska institut är de som har kommit längst i sitt arbete med sociala medier, medan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt Räddningstjänsten Storgöteborg inte är aktiva inom några sociala medier ännu. Myndigheterna anser att de får använda de kanaler som står till buds i en krissituation och har så här långt lite respektive ingen erfarenhet av att använda sociala medier i samband med kriskommunikation.

Titel: ”Postfacken där nere är ju mer för syns skull” – En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-en Författare: Johannes Dyplin och Alexander Englund Uppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 38 sidor exklusive bilagor Syfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på gymnasieskolor med en-till-en-satsningar. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Material: Fem lärare och en studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 elever Huvudresultat: Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation. Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan. En-till-en visar sig inte vara nödvändig för att vissa av lärplattformens funktioner skall fungera som tänkt, men för att fullt utnyttja en lärplattform krävs att eleverna har datorer. En bra integrering av datorn och uttalade rutiner kan höja plattformen från en plats för filförvaring till en arbetsverktyg i sig, ett pedagogiskt redskap där elever och lärare kan interagera oberoende av tid och plats. En-till-en gör att möjligheterna för interaktion med plattformen ökar, men då måste även sändarna se till att det finns tillräckligt med läromedel där att arbeta med.