Titel: Drömmen om en långtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval på Bräckegymnasiets transportprogram. Författare: Klara Hall och Anna Persson Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Jan Strid Sidantal: 50, inklusive bilaga Antal ord: 17 382 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar väljer gymnasium samt hur de får information om det. Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material: Tre fokusgrupper om sex elever från årskurs ett på Bräckegymnasiets transportprogram. Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den här gruppens gymnasieval är rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemässan och studie- och yrkesvägledare. Några tog del av information från broschyrer som en slags bekräftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet själva och blir därför passiva informationssökare. De är aktiva informationsmottagare i den meningen att de själva sållat bland den information de mottagit för att tillfredsställa sina egna intressen. Hur man väljer gymnasium grundar sig främst på att de vill få arbete direkt efter gymnasiet, intresse samt vad skolan erbjuder, i Bräckegymnasiets fall praktik och gratis körkort. Anledningen till att de vill börja arbeta direkt och inte studera vidare efter gymnasiet är att de föredrar att arbeta praktiskt och har litet eller inget intresse för vidare studier. Att snabbt få arbete uppfyller ett trygghetsbehov och ger möjlighet att skapa en egen tillvaro. Många har inte heller de betyg som krävs för att komma in på mer teoretiska gymnasieskolor, vilket gör att deras gymnasieval begränsas. Studien är på grund av det ringa urvalet respondenter inte generaliserbar.

Titel: Blame games – en studie av ansvarsfrågan i fallet med Etiopiensvenskarna Författare: Isabella Wising och Ulrika Tauberman Uppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 59 Antal ord: 19 886 Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ”Etiopiensvenskarna” (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli – 31 mars 2012. Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis). Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011. Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad. Därför ansågs Bildt och UD vara de som hade makt att agera för Etiopiensvenskarnas frigivning. Men Bildt och UD talade enbart om att hjälpa dem juridiskt, och uppfattades ge tillförlit till det etiopiska rättssystemet. Det gjorde att Bildt inte blev trovärdig i frågan. Efter att domen fallit gick den svenska regeringen ut med att de betraktade Etiopiensvenskarna som journalister som bör friges. Uttalandet gjorde att kritiken som riktats mot dem minskade, vilket kan bero på att de då förmedlade att de delade samma syn på problemet som de kritiska aktörerna. Journalisterna som rapporterade om fallet kan antas ha ett egenintresse i frågan. De tillhör samma yrkeskår som Etiopiensvenskarna, och blev starka aktörer i frågan om frigivningen. I och med att de hade direkt tillgång till opinionsbildande mediekanaler kunde de styra gestaltningen av fallet och därmed den allmänt rådande definitionen av problemet.

Titel: Länge leve lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sin lokaltidning Författare: Maria Mjälgård Uppdragsgivare: Ulricehamns Tidning Kurs: Examensarbeteete i media-och kommunikationsvetenskap 15 hp Termin: VT 2012 Handledare: Mathias A Färdigh Sidantal/ord: 44/ 16 850 Syfte: Att göra en läsarundersökning bland Ulricehamns Tidnings prenumeranter för att se vilka uppfattningar som råder kring tidningen som helhet och dess specifika innehåll. Studien ska också ge en prognos över hur efterfrågan på lokala nyheter kommer att se ut i framtiden. Metod: Kvantitativ undersökning i form av postenkäter Material: 125 respondenter vilka slumpmässigt valts ut från Ulricehamns Tidnings prenumerantregister Huvudresultat: Undersökningen visar att Ulricehamns Tidning i första hand spelar en viktig roll som lokal informationskälla. En knapp majoritet visar att tidningen blir bärare av den lokala identiteten, men ju högre samhörighet man känner med ortsborna i desto större utsträckning ser man tidningen som bärare av den lokala identiteten. Familjerelaterade ämnen och denna typ av ”lätta nyheter” är populära vilket till stor del beror på att man känner, eller åtminstone är bekant med människorna som blir föremål för nyhetsinslagen. Som negativ synpunkt framkommer att Ulricehamns Tidning är partisk, vilket skulle kunna motarbetas genom att fortsätta skära ner på det politiska innehållet, vilket tidningen redan gjort. Då detta ökar tidningens kundorientering bidrar detta dock till att tidningen, utifrån rollen att vara en tredje statsmakt, försvagas. Även om undersökningen tyder på att den lokala informationen fortfarande kommer vara av betydelse för prenumeranterna pekar studien på att man fortsatt kommer tappa prenumeranter. Var människor kommer hitta den lokala informationen istället är dock oklart.

Titel: ”Man vill inte ha det här klicketi-klicketi-klick!” En studie om hur unga iPad-användare tänker kring nyheter på iPad. Författare: Helena Andersson Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Patrik Wikström Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser. Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser. Syfte: Att undersöka hur unga iPad-användare beskriver sin nyhetsanvändning på iPad samt hur de tänker kring att betala för nyheter på plattformen. Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-användare. Huvudresultat: Nyhetsanvändningen är framförallt relaterad till webbläsaren, och att betala för en nyhetsapplikation känns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehållet på nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhämtning på plattformen är text- och bildbaserad, i mindre utsträckning beskrivs en användning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhämtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat än att ta del av nyheter direkt genom webbläsaren. Det respondenterna anser skulle kunna förändra deras betalningsvilja är om nyhetsapplikationerna inte var skapade av en enskild tidning. I stället önskas applikationer med möjlighet att välja olika nischer eller områden att ta del av nyheter kring, där källorna skulle vara flera. Tekniskt är det viktigt för respondenterna att nyhetsapplikationer ska vara utvecklade specifikt för iPad, att zoomning ska fungera och att det ska vara enkelt att navigera och söka bland nyheter.

Titel: För nöjes skull – en studie om unga vuxna musikalbesökare Författare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna Källström Uppdragsgivare: 2E Group Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Patrik Wikström Antal ord: 14031 Syfte: Att få kunskap om unga vuxna som går på musikal Metod: Kvalitativa telefonintervjuer Material: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökare Huvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonerna i studien är att de är kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, är högutbildade och att de inte har barn. De högutbildade är de som konsumerar mest nöje inom alla områden. Restaurang är det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och är det nöje som utmärker sig bland deras utgifter. Att gå ut och äta är även något som majoriteten önskar att kombinera med en föreställning när de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat år eller mer sällan, medan ett fåtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer än en gång per år. Vidare visar studiens resultat att uppväxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion. Under uppväxten var samtliga aktiva i fler än en fritidsaktivitet vilket har påverkat att de idag är vana vid en aktiv livsstil. Detta har fungerat som bidragande faktor till deras stora behov av socialt umgänge och stora nöjeskonsumtion idag.