Syfte: Studien syftar att undersöka unga mammors syn på fenomenet sharenting. Vilka moraliska dilemman finns det och hur resonerar de kring dess bilddelning på sociala medier?

Teori: Studiens teoretiska ramverk innefattar sharenting, moral, mediemoral, medieanvändning och självrepresentation.

Metod: Kvalitativ forskningsintervju.

Material: Fem intervjuer med unga mammor inom åldrarna 21–27 år.

Resultat: Resultatet visade att intervjupersonerna har en positiv syn till fenomenet sharenting. Främst delar de vardagsbilder på dess barn, vissa mer frekvent än andra. Anledningen till bilddelningen ligger i att de är stolta över sitt barn samt att uppdatera familj och vänner om vad som händer i deras liv. Vidare visade resultaten att intervjupersonerna är medvetna om vilka moraliska dilemman som finns med delandet av bilder, de väljer dock att undgå dessa och dela bilder ändå. Istället följer de den samhällsnorm som talar om vad som är acceptabelt att dela och inte. De är även medvetna om bilddelningens konsekvenser men väljer att bortse från dem. De påpekar även det faktum att de endast kan radera bilderna på sociala medier om barnen i framtiden skulle uttrycka sitt missnöje.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och i så fall hur de globala humanitära organisationerna, ActionAid och Plan International, förändrat sin kommunikation kring insamling över tid.

Teori: Representation, Sociosemiotik

Metod: Multimodal analys

Material: Tre insamlingsfilmer från vardera organisation, ActionAid och Plan International, hämtade från respektive organisations Youtube-kanal. Filmerna är hämtade från tidsperiod 2007–2019.

Resultat: Studiens resultat visar att det inte har skett någon större förändring över tid när det kommer till hur ActionAid och Plan International kommunicerar kring insamling. Stereotypa och förenklade bilder av människor och platser i utvecklingsländer är fortsatt förekommande i de tre undersökta tidsperioderna.
I samtliga filmer behandlas enbart de direkta konsekvenserna av den presenterade situationen och ingen film tar upp de djupgående och bakomliggande orsakerna till fattigdom ur ett större perspektiv. I en majoritet av filmerna är fadderskap den enda lösning som presenteras. Hur de avbildade framställs har till viss del förändrats över tid men fortsätter att upprätthålla maktstrukturer mellan de olika aktörerna.

Purpose: The aim of this study is to provide an understanding of the character of the communication conducted through the use of the hashtag #AirbnbWhileBlack on Twitter.

Theory: Postcolonial theory will offer a contextual perspective on the issue of discriminatory hosts on Airbnb. An account of narrative agency in hashtag activism will be helpful in understanding the characteristics of hashtag activism. The Narrative Paradigm will provide assistance in understanding how an argument lacking in rationality can be conducted and accepted on the basis of good reason. Lastly, the theory of critical consciousness will be used to attain an understanding of how consciousness-raising–through its empowering of groups– can be a form of activism.

Method: The chosen method is a case study, qualitatively thematising the data and presenting it in the form of separate, co-constructed narrative themes and reactions.

Material: The data consists of 217 tweets collected from the time period 1 April 2016 to 31 August 2016.

Results: The character of the communication conducted through the usage of the hashtag #AirbnbWhileBlack on Twitter is narrative in form and predominantly based on good reason rather than rationality. There are indicators of authors being aware of their group identity and conscious about the group’s inferiority to other groups in society. The communication is invitational and characterized by solidarity.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka Polisens rekryteringskommunikation för att utläsa om organisationens rekryteringsproblematik kan ligga i att de värden Polisen förmedlar om sig själva inte går i linje med sin värdegrund.

Teori: Identitet, Employer branding, profil och retorik.

Metod: Kritisk retorikanalys.

Material: Tio filmer, fem bilder och en kampanjhemsida från Polisens rekryteringskampanj ”Det finns en större uppgift”.

Resultat: Resultatet visar att Polisen förmedlar en identitet av att vara jämställda och öppna och att den präglas av emotionella värden. Stundtals är identiteten även motstridig. Vidare finns det en samstämmighet mellan Polisens identitet och profil. Resultatet visar att Polisens rekryteringskommunikation till stor del är fördelaktig för dem när den sätts i relation till teorin Employer branding.

Syfte: Analysera och jämföra hur svensk och brittisk morgonpress ramade in och diskuterade skogsbränderna sommaren 2018 i relation till klimatförändringar, med fokus på de aktörer som är delaktiga i inramningen av skogsbränderna i relation till klimatförändringar.

Teori: Gestaltningsteorin

Metod: Kvalitativ textanalys

Material: 40 tryckta nyhetsartiklar i morgontidningarna DN och The Guardian som tryckts under tidsperioden första juni 2018 till sista december 2018 och som berör skogsbränderna sommaren 2018 samt diskuterar skogsbränder i relation till klimatförändringar.

Resultat: I inramningen av sommarens skogsbränder 2018 i relation till klimatförändringar anammar The Guardian ett globalt perspektiv. Nyhetsartiklarna i DN tenderar att fokusera på regionen där skogsbranden ägt rum. I DN diskuteras skogsbränderna i en nationell svensk politisk kontext, medan The Guardian tenderar diskuterar skogsbränderna i en global politisk kontext. Klimatforskare är mer framträdande i The Guardian än i DN. Vetenskapliga argument för att bemöta politiska utsagor används i båda tidningar. Klimataktivister, icke-statliga organisationer och brandmän är inte delaktiga i inramningen av skogsbränder i relation till klimatförändringar i DN, men kommer till tals i The Guardian.

Syfte: Vår studie ämnar undersöka hur Dagens Nyheter, en av Sveriges största nyhetsmedier, skriver om flygets klimatpåverkan i nutid – genom att studera åren 2017 och 2018.

Teori: Medielogik, gestaltningsteorin

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Artiklar från Dagens Nyheter 2017- 2018

Resultat: Denna studie har visat att Dagens Nyheter rapporterar om flygets klimatpåverkan i betydligt större utsträckning 2018 än 2017 och att flygets klimatpåverkan tenderar att vara sekundärt i artiklarna. Rapporteringen är oftast negativ eller neutral och lösningar på flygets klimatpåverkan presenteras i ungefär hälften av artiklarna. Ansvaret läggs oftast på enskilda individer samt politiker och i de fall där ansvaret tilldelas individer presenteras lösningar mer sällan. Majoriteten av artiklarna gestaltas som informerande tätt följt av en alarmerande gestaltning. Resultaten indikerar att det finns förbättringspotential i Dagens Nyheters rapportering kring flygets klimatpåverkan.

Syfte: Vår studie ämnar att analysera hur Nike skapar mening i sin kommunikation och hur den relaterar till den moderna samhällskontexten. Genom analysen förväntar vi därmed oss kunna urskilja vilka värderingar och budskap som varumärket Nike laddas med.

Teori: Semiotik, Retorik

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Åtta affischer och en kampanjfilm från Nikes kommunikationskampanj Dream Crazy

Resultat: Studiens resultat visar på att Nikes kampanj Dream Crazy gör att deras varumärke politiserar då det tillskrivs värden som är politiskt laddade. Detta beror till viss del på att den lanserades två månader innan mellanårsvalet men även på att det är Colin Kaepernick som är ansiktet utåt för kampanjen. Kaepernick är starkt förknippad med protestaktionen mot polisvåldet gentemot mörkhyade i USA vilket är en politiskt laddad fråga. Detta leder till att Nikes varumärke laddas med värden som tillskriver Nike en roll som förespråkare för just jämlikhet och rättvisa. Dessa värden kan anses vara etiskt korrekta och appellerar till konsumenter som vill associeras med sådana värderingar. Därför menar vi att kampanjen främst använder en aktuell händelse för att stärka varumärket. Det bekräftar även tidigare forskning som indikerar att Nike tidigare har använt sig av kontroversiella och laddade samhällsfrågor för att på så vis ladda varumärket med fördelaktiga och positiva värderingar.

Syfte: Identifiera och analysera hur Oatly och Arla argumenterar för att nå fram med budskap i reklamfilm; hur de konkurrerar med varandra och om konsumenterna, samt undersöka reklamfilmernas etiska implikationer.

Teori: Retorik, positionering

Metod: Kritisk retorikanalys

Material: Fyra reklamfilmer vardera från Oatly och Arlas respektive kampanjer ​Mjölken i skolan​ och Bara mjölk smakar mjölk.

Resultat: Oatly och Arla positionerar sig gentemot varandra genom att använda varumärket som olika livsstilsval och identitetsskapande hos konsumenterna. Företagen jämför explicit och implicit den egna produkten med konkurrentens, och förväntar sig att konsumenterna accepterar deras värderingar och delade syn på sanningen om mjölken vid tolkningen av reklamerna.