Syfte: Syftet med studien är att genom en kritisk retorikanalys undersöka hur inflytelserika svenska youtubers konstruerar sin egen psykiska ohälsa i sina videor på Youtube.

Teori: Kritisk retorikanalys, ethos, pathos, logos, visuell retorik, actio, identifikation.

Metod: Kvalitativ innehållsanalys som utförs med hjälp av en kritisk retorikanalys.

Material: Åtta Youtube-videor – två videor var analyseras av fyra inflytelserika svenska youtubers.

Resultat: Resultatet visar att psykisk ohälsa konstrueras på Youtube i Sverige genom en kombination av trovärdighet (ethos), känslor (pathos) och fakta (logos) vilket används för att förstärka budskapet när inflytelserika svenska youtubers pratar om sin psykiska ohälsa. Detta syns genom en kombination av verbal kommunikation, så som ordval och målande berättelser, och actio (ickeverbal kommunikation), så som tårar och vacklande blickar, vid konstruktionen av budskapet. Det går även att se tendenser på att inflytelserika svenska youtubers pratar om sin psykiska ohälsa för att hjälpa till i samhällsdiskussionen kring detta stora samhällsproblem genom hur de riktar budskapet. De riktar budskapet både till sina tittare som lider av liknande psykiska besvär, vilket skapar en identifikation och kan skapa en känsla av gemenskap kring den psykiska ohälsan. De riktar även budskapet till tittare som inte har en diagnos där man uppmuntrar de som känner igen sig i det som beskrivs kring psykisk ohälsa att söka hjälp hos läkare och terapeut.

Syfte: Att utifrån teorier om nyhetsvärdering och journalistikens kommersialisering få en fördjupad förståelse för hur journalister arbetar med och resonerar kring nyhetsvärdering sedan införandet av betalväggar.

Journalistikens kommersialisering, Nyhetsvärdering. Kvalitativ intervjustudie.

Fem respondentintervjuer med journalister från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt två informantintervjuer med en person från respektive tidning med kunskap om tidningens strategi för betalväggen.

Den värdering som bestämmer vad som ska vara framför eller bakom betalvägg är inget nyhetsjournalister beslutar över, och betalväggarnas strategier och innehållet som låses bakom dem är ett arbete för experter eller ledningen. Genom tolkning och analys med stöd av de teoretiska perspektiv som valts för studien, är dock slutsatsen att journalisterna indirekt, eller omedvetet, påverkas av betalväggarna i sina arbetsrutiner, och att nyhetsvärderingen har påverkats av betalväggarna. Detta då de mätverktyg som mäter läsarnas intresse genom klick, lästid och prenumeration är en del av journalisternas inlogg. Detta kan till viss del förklaras utifrån journalistikens kommersialisering. Denna studie kan utifrån resultat, analys och slutsats även konstatera att unikheten av en händelse kan öka nyhetsvärdet. Detta kan komplettera nyhetsvärderingsteorin med en faktor som tar hänsyn till mediernas vinstintresse och strategier bakom betalväggar; Om händelsen anses tillräckligt unik eller kan skrivas på ett sätt som är unikt, är det större chans att händelsen blir en nyhet eftersom tidningen då kan tjäna pengar på den.

Syfte: Syftet med studien är att analysera Expressens och Svenska Dagbladets rapporteringar om hudcancer från år 1995 till år 2017. Rapportering om hudcancer analyseras med stöd av tre nyhetsramar, problem- och lösningsramen, den tematiska- och episodiska ramen och human interest ramen för att undersöka i vilken utsträckning nyhetsmedierna rapporterar om hudcancer samt hur ofta och i vilka sammanhang de tre nyhetsramarna förekommer i rapporteringarna.

Teori: Det teoretiska ramverket utgår från agenda setting, framing och priming. De frames, nyhetsramar, som jag har använt mig av är problem- och lösningsramen, den tematiska- och episodiska ramen samt human interest ramen.

Metod: Utifrån studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys med stöd av nyhetsramsanalys tillämpats.

Resultat: Resultatet av utsträckningen kring medierapportering om hudcancer från 1995 till 2017 i Expressen och Svenska Dagbladet indikerar på att deras intresse för hälsorelaterade frågor gällande hudcancer är lågt och att rapporteringen inte har ökat utan snarare minskat. Däremot har den tematiska och episodiska ramen förändrats över tid. Genom den tematiska ramen behandlas hudcancer som ett allmänt hälsoproblem där råd från experter inom området ges för att förebygga eller behandla sjukdomen och den episodiska ramen lyfter upp enskilda fall eller samhällsgrupper som drabbats av hudcancer. I början av 1995 var det flest tematiska artiklar men med åren minskades denna ram och istället ökades den episodiska ramen som till slut dominerades. De episodiska rapporterna som lyfte offer som drabbats av sjukdomen utgick från alarmism.