Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Medie- och kommunikationsprogrammet, Göteborgs universitet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Britt Börjesson Examinator: Nicklas Håkansson Antal ord: 14 482 Nyckelord: Gratistidningar, lokal journalistik, lokala medier, nyheter, medierna i samhället, medieskugga. Syfte: Att undersöka hur gratistidningarna kan ses som ett hållbart alternativ för nyhetskonsumtion på orter som saknar redaktion från traditionell dagspress Teori: Medierna i samhället, Local media performance. Nyhetsvärdering Metod: Kvalitativ innehållsanalys på 28 utgåvor från 7 tidningar. Resultat: Gratistidningarnas innehåll består till stor del av ytliga informativa artiklar. De saknade till hög grad undersökande journalistik. Eftersom de verkar på orter utan andra lokala mediealternativ kan de dock fylla en informationsbärande roll.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin och år: Ht 2015 Handledare: Gabriella Sandstig Examinator: Malin Sveningsson Sidantal: 47 sidor exkl. bilagor Antal ord: 19 402 ord Rapport nr: Nyckelord: Teater, Skola, Kommunikationsbehov, Demokrati, Värdegrundsfrågor, Målgrupp, Opinionsledare Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar som lärarna upplever i värdegrundsarbetet kopplat till elevernas teaterbesök, med särskilt fokus på kommunikativa möjligheter och begränsningar. Teori: Tvåstegshypotesen, Användarforskning, Meningsskapande kommunikation, Habermas offentlighet, Demokratiideal, Lazarsfelds medieeffekter Metod: 10 stycken kvalitativa samtalsintervjuer med lärare Resultat: De huvudsakliga kommunikativa begränsningar som upptäckts anknyter till lärarnas situation och kontext. Med anledning av skolans decentralisering och utvecklingen av New Public Management styrs skolan allt mer av effektivitet som ideal och med mätbara resultat i fokus. Den hårda styrningen leder till att lärarna upplever att utbildningsuppdraget är prioriterat över fostransuppdraget. Lärarna är negativa till denna förskjutning men tvingas samtidigt att anpassa sig. Resultatet är att de får svårt att prioritera värdegrundsarbete i den utsträckning de önskar och ser behov av. Ur denna kontext växer de kommunikativa möjligheterna fram. Lärarna delar åsikten att diskussion och reflektion kring värdegrundsfrågor främjar utvecklingen av demokratiska medborgare. Det finns möjligheter för uppdragsgivaren Regionteater Väst att knyta värdegrundsarbetet till teaterföreställningarnas tema och erbjuda lärarna stöd i det arbetet genom att själva diskutera och reflektera med teaterbesökarna efter föreställningen. Resultatet visar även att lärarna har behov av att se tydligare kopplingar till hur teaterns tema kan knytas till läroplanen och utbildningsuppdraget för att det ska finnas möjligheter att besöka teatern samt arbeta vidare med den i klassrummet efteråt. Vi rekommenderar två material till RTV – en inbjudan och en broschyr.

Examensarbete 15 hp Program Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå Grundnivå Termin HT 2015 Handledare Adam Shehata Sidantal 56 Antal ord 18.961 Examinator Britt Börjesson Nyckelord Podcast, podcast-lyssnare, unga vuxna, digitala medier, Uses and gratifications, intressedriven medieanvändning, instrumentell och rutiniserad medieanvändning, tillgänglighet, bekvämlighet, beskaffenhet Syfte Studiens syfte är att utifrån Uses and gratifications-teorin undersöka vilka behov, motiv och funktioner som ligger bakom podcast-lyssnandet hos unga vuxna mellan 17 och 24 år. Teori Teorier och forskning inom Uses and gratifications Metod/material 11 kvalitativa samtalsintervjuer Resultat Studiens huvudresultat var dels att samtliga traditionella behov inom Uses and gratifications-teorin framträdde. Både behov av förströelse, information, social interaktion och personlig identitet uppfylldes hos unga vuxna när de lyssnade på podcasts. Detta dock med olika dimensioner, nyanser och aspekter. Andra centrala behov och motiv var tillgänglighet, bekvämlighet, beskaffenhet och den sociala aspekten som alla utmärkte sig. Podcastens funktion i relation till övrig medieanvändning visade på att den var intressedriven, instrumentell och beroende av medieanvändarens övriga vanor.

Uppsats/Examensarbete: 15 HP Program och/eller kurs: MK1500 Nivå: Grundnivå Termin/år: Höstterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Examinator: Orla Vigsö Antal tecken: 96 123 (ink. blanksteg) Nyckelord: Native advertising, textreklam, advertorial, content marketing, journalistik, förtroende, kommersialisering, nyhetsmedier, medier Syfte: Att bidra med en ny infallsvinkel till diskussionen kring native advertising som koncept Teori: Uses and gratifications, mediernas kommersialisering, förtroendet för medierna Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Resultat: Resultatet visar att det på den kommersiella sidan finns en generellt sett mer positiv grundinställning till native advertising, men att respondenterna samtidigt är väl medvetena om flera problematiska områden med metodiken. Bilden är mångtydig och det märks att native advertising är ett nytt fenomen. Studiens resultat gör det tydligt att ett regelverk behöver utformas för att det skall gå att undvika de negativa aspekter som finns med native advertising.

Titel Järfällas Kulturarv – en kvalitativ studie om att kommunicera kulturarv till konfirmander genom sociala medier. Författare Miguel Antunes, Sanna Michelle Karlsson Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Nivå Grundnivå Termin Höstterminen 2015 Uppdragsgivare Svenska kyrkan i Järfälla, Jiang Millington Handledare Nicklas Håkansson Kursansvarig Malin Sveningsson Examinator Gabriella Sandstig Antal sidor 41 sidor, inklusive bilagor Antal ord 13 022 ord Syfte Att undersöka vad konfirmander i Järfälla kommun har för uppfattning om det kyrkliga kulturarvet i Järfälla samt hur församlingen kan tillgängliggöra kulturarvet genom digital kommunikation. Teori Sociokulturellt perspektiv, Den traditionella kommunikationsmodellen, Uses and gratifications. Metod Kvalitativ studie i form av tre gruppintervjuer. Huvudresultat Studiens huvudresultat består av ökad kunskap om vad konfirmander i Järfälla har för uppfattning om kulturarv samt deras konsumtion av sociala medier. Konfirmanderna visar ett ointresse i att lära sig mer om kulturarv, framförallt det lokala kulturarvet. Svenska kyrkans varumärke är för målgruppen negativt färgat och de uppger att de i högre utsträckning tar till sig information från en vän eller någon de litar på än en okänd avsändare. Vi ser det därför som svårt för Svenska kyrkan i Järfälla att kommunicera sitt kulturarv till ortens konfirmander via sociala medier, förutsatt att innehållet inte förändras för att möta deras preferenser. Skulle innehållet förändras är Instagram den lämpligaste kanalen då konfirmanderna uppger att de använder sociala medier regelbundet. Vidare bör församlingen sträva efter att bli en större aktör på orten vad gäller kultur och evenemang. Det är genom intresseväckande evenemang konfirmanderna kan lockas till att besöka kyrkans lokaler. Genom dessa evenemang skapas en miljö vilken de finner intressant att sprida i sociala medier, och på så sätt sprids information om kulturarvet. Dessutom står inte Svenska kyrkan som avsändare då inlägg som sprids är användargenererade, detta förväntas öka graden av kunskapsöverföring till mottagaren. Nyckelord Kulturarv, historia, Svenska kyrkan, konfirmander, sociala medier, digital kommunikation, Järfälla

Examensarbete: 15 hp Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Marie Grusell Examinator: Malin Sveningson Antal ord: 15 360 exkl. referenser och bilagor. Nyckelord: Attityder, användare, följare, företag, Instagram, lojalitet, marknadskommunikation, medieanvändning, reklam, sociala medier. Syfte: Syftet med studien är att få förståelse för kvinnors uppfattningar om företags närvaro på Instagram. Teori: Studiens referensram tar avstamp i ett mottagarperspektiv där människors motiv till medieanvändning, samt attitydforskning, förklaras närmare. Metod: En kvalitativ metod innehållande fem samtalsintervjuer samt två fokusgrupper med kvinnor i åldrarna 16-35. Resultat: Studien visar att användandet av Instagram kan idealiseras till tre användartyper, vilka ligger till grund för hur kvinnor uppfattar företags närvaro på Instagram. Deltagarna uttrycker motiv till att följa företag för att få inspiration samt information från de företag som motsvarar deltagarnas intressen eller har en arbetsrelaterad anknytning. Inställningen till företag på Instagram beror på individuella bakomliggande attityder, där framträdande är kvinnors ställning för de mindre företagen som mest lämpade för kanalen samt lättheten att avfölja konton som inte längre motsvarar förväntningarna. Deltagarna upplever Instagram som en lämpad plattform för företags marknadskommunikation då kanalen i stor uträckning möjliggör för makten över det personliga flödet där de kan välja att ta del av reklamen eller att avstå.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin: Ht 2015 Handledare: Britt Börjesson Examinator: Gabriella Sandstig Sidantal: 45 Antal ord: 15660 Nyckelord: journalistik, nyhetsförmedling, sociala medier, nyhetsvärdering, medielogik, interaktivitet ________________________________________________________________________________ Syfte: Undersöka hur journalister arbetar praktiskt med nyhetsförmedling på sociala medier samt deras uppfattning om arbetet. Teori: Marknadsdriven journalistik, dagordningsteorin, nyhetsvärdering, gatekeeping, medielogik Metod: Intervjuer med fem journalister från tre redaktioner. Resultat: Studiens resultat visar att redaktionerna framför allt använder sociala medier för att få spridning på sina nyheter och för att leda in läsarna på hemsidan. Andra viktiga funktioner är att få bättre kontakt med läsarna, att visa att man hänger med och att stärka sitt varumärke. Gällande arbetsfördelning, strategi och rutiner är de tre redaktionerna i en utvecklingsfas där de kommit olika långt. Resultatet visar även att journalisternas syn på nyhetsvärdering på sociala medier ser olika ut på de olika plattformerna. Informanterna var överens om att man kan publicera alla nyheter på Twitter men att man måste göra ett urval för Facebook och Instagram. På Facebook lägger man gärna ut nyheter som kan skapa diskussion och formulerar ofta rubriken i form av en fråga eller citat. Instagram ses som tveksam som kanal för nyheter och fungerar mest som ett sätt att knyta an till läsarna genom “bakom kulisserna”-bilder och liknande. Vidare visade resultatet att sociala mediers negativa aspekter framför allt handlar om kommentarerna då de är svåra att kontrollera och resurskrävande att moderera.

Titel: Trender och transparens Författare: Mimmi Bladini och Ellen Simonsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 16 726 ord exkl. källförteckning och bilagor, 60 sidor. Syfte: Undersöka kvinnliga konsumenters inställning till Lindex hållbarhetskommunikation. Metod och material: Kvalitativa intervjuer. Sex parintervjuer med 12 kvinnliga respondenter i åldern 20-40 år från Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien visar att de kvinnliga konsumenternas inställning till Lindex hållbarhetskommunikation är komplex, då många aspekter spelar in. Studien har påvisat ett antal aspekter som mer centrala för inställningen än andra; synen på hållbart mode, personlig relevans, förtroende, trovärdighet samt kommunikationskanal. Av dessa aspekter har personlig relevans visat sig vara särskilt betydande, då vikten av detta varit återkommande. De kvinnliga konsumenterna anser hållbarhetskommunikation vara något som grundas i Lindex och andra modeföretags egenintresse snarare än ett samhälleligt allmänintresse. Dock är detta något som accepteras av de kvinnliga konsumenterna, så länge det som grundas i egenintresset i slutänden gynnar allmänintresset.

Titel Faktum – innehåll eller välgörenhet? En kvalitativ studie om varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen Författare Sebastian Blom och Jakob Claesson. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Vårterminen 2015. Handledare Jan Strid. Sidantal 53 sidor. Antal ord 17 650. Syfte Att undersöka varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen. Metod Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material Tre fokusgrupper om fyra-fem deltagare. Huvudresultat Vad som verkar vara den helt klart vanligaste anledningen till icke-konsumtionen är bristande kunskap om tidningens innehåll. Några har dessutom en helt felaktig bild över innehållet, vilket framkom när respondenterna själva fick titta i tidningen och då blev mycket positivt överraskade. Det verkar även finnas viss förklaringskraft i att gatutidningens image som sådan är dålig och förknippad med billig, för att inte säga undermålig journalistik. Utöver det verkar köptillfället vara ett hinder för några respondenter, då de upplever att mötet med försäljarna går så fort att man inte hinner ta ställning till ett eventuellt köp. Vad som även framkommit under fokusgrupperna är att hemlöshet ligger långt ifrån många människors vardag, vilket gör tidningen svårgreppbar och försäljarna svåra att relatera till. Några respondenter upplever även ett informationsöverflöd i vardagen och har av den anledningen inte tid och ork att ta sig till mer medieinnehåll.