Uppsats/Examensarbete: 15 HP Program och/eller kurs: MK1500 Nivå: Grundnivå Termin/år: Höstterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Examinator: Orla Vigsö Antal tecken: 96 123 (ink. blanksteg) Nyckelord: Native advertising, textreklam, advertorial, content marketing, journalistik, förtroende, kommersialisering, nyhetsmedier, medier Syfte: Att bidra med en ny infallsvinkel till diskussionen kring native advertising som koncept Teori: Uses and gratifications, mediernas kommersialisering, förtroendet för medierna Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Resultat: Resultatet visar att det på den kommersiella sidan finns en generellt sett mer positiv grundinställning till native advertising, men att respondenterna samtidigt är väl medvetena om flera problematiska områden med metodiken. Bilden är mångtydig och det märks att native advertising är ett nytt fenomen. Studiens resultat gör det tydligt att ett regelverk behöver utformas för att det skall gå att undvika de negativa aspekter som finns med native advertising.

Titel Järfällas Kulturarv – en kvalitativ studie om att kommunicera kulturarv till konfirmander genom sociala medier. Författare Miguel Antunes, Sanna Michelle Karlsson Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Nivå Grundnivå Termin Höstterminen 2015 Uppdragsgivare Svenska kyrkan i Järfälla, Jiang Millington Handledare Nicklas Håkansson Kursansvarig Malin Sveningsson Examinator Gabriella Sandstig Antal sidor 41 sidor, inklusive bilagor Antal ord 13 022 ord Syfte Att undersöka vad konfirmander i Järfälla kommun har för uppfattning om det kyrkliga kulturarvet i Järfälla samt hur församlingen kan tillgängliggöra kulturarvet genom digital kommunikation. Teori Sociokulturellt perspektiv, Den traditionella kommunikationsmodellen, Uses and gratifications. Metod Kvalitativ studie i form av tre gruppintervjuer. Huvudresultat Studiens huvudresultat består av ökad kunskap om vad konfirmander i Järfälla har för uppfattning om kulturarv samt deras konsumtion av sociala medier. Konfirmanderna visar ett ointresse i att lära sig mer om kulturarv, framförallt det lokala kulturarvet. Svenska kyrkans varumärke är för målgruppen negativt färgat och de uppger att de i högre utsträckning tar till sig information från en vän eller någon de litar på än en okänd avsändare. Vi ser det därför som svårt för Svenska kyrkan i Järfälla att kommunicera sitt kulturarv till ortens konfirmander via sociala medier, förutsatt att innehållet inte förändras för att möta deras preferenser. Skulle innehållet förändras är Instagram den lämpligaste kanalen då konfirmanderna uppger att de använder sociala medier regelbundet. Vidare bör församlingen sträva efter att bli en större aktör på orten vad gäller kultur och evenemang. Det är genom intresseväckande evenemang konfirmanderna kan lockas till att besöka kyrkans lokaler. Genom dessa evenemang skapas en miljö vilken de finner intressant att sprida i sociala medier, och på så sätt sprids information om kulturarvet. Dessutom står inte Svenska kyrkan som avsändare då inlägg som sprids är användargenererade, detta förväntas öka graden av kunskapsöverföring till mottagaren. Nyckelord Kulturarv, historia, Svenska kyrkan, konfirmander, sociala medier, digital kommunikation, Järfälla

Examensarbete: 15 hp Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Marie Grusell Examinator: Malin Sveningson Antal ord: 15 360 exkl. referenser och bilagor. Nyckelord: Attityder, användare, följare, företag, Instagram, lojalitet, marknadskommunikation, medieanvändning, reklam, sociala medier. Syfte: Syftet med studien är att få förståelse för kvinnors uppfattningar om företags närvaro på Instagram. Teori: Studiens referensram tar avstamp i ett mottagarperspektiv där människors motiv till medieanvändning, samt attitydforskning, förklaras närmare. Metod: En kvalitativ metod innehållande fem samtalsintervjuer samt två fokusgrupper med kvinnor i åldrarna 16-35. Resultat: Studien visar att användandet av Instagram kan idealiseras till tre användartyper, vilka ligger till grund för hur kvinnor uppfattar företags närvaro på Instagram. Deltagarna uttrycker motiv till att följa företag för att få inspiration samt information från de företag som motsvarar deltagarnas intressen eller har en arbetsrelaterad anknytning. Inställningen till företag på Instagram beror på individuella bakomliggande attityder, där framträdande är kvinnors ställning för de mindre företagen som mest lämpade för kanalen samt lättheten att avfölja konton som inte längre motsvarar förväntningarna. Deltagarna upplever Instagram som en lämpad plattform för företags marknadskommunikation då kanalen i stor uträckning möjliggör för makten över det personliga flödet där de kan välja att ta del av reklamen eller att avstå.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin: Ht 2015 Handledare: Britt Börjesson Examinator: Gabriella Sandstig Sidantal: 45 Antal ord: 15660 Nyckelord: journalistik, nyhetsförmedling, sociala medier, nyhetsvärdering, medielogik, interaktivitet ________________________________________________________________________________ Syfte: Undersöka hur journalister arbetar praktiskt med nyhetsförmedling på sociala medier samt deras uppfattning om arbetet. Teori: Marknadsdriven journalistik, dagordningsteorin, nyhetsvärdering, gatekeeping, medielogik Metod: Intervjuer med fem journalister från tre redaktioner. Resultat: Studiens resultat visar att redaktionerna framför allt använder sociala medier för att få spridning på sina nyheter och för att leda in läsarna på hemsidan. Andra viktiga funktioner är att få bättre kontakt med läsarna, att visa att man hänger med och att stärka sitt varumärke. Gällande arbetsfördelning, strategi och rutiner är de tre redaktionerna i en utvecklingsfas där de kommit olika långt. Resultatet visar även att journalisternas syn på nyhetsvärdering på sociala medier ser olika ut på de olika plattformerna. Informanterna var överens om att man kan publicera alla nyheter på Twitter men att man måste göra ett urval för Facebook och Instagram. På Facebook lägger man gärna ut nyheter som kan skapa diskussion och formulerar ofta rubriken i form av en fråga eller citat. Instagram ses som tveksam som kanal för nyheter och fungerar mest som ett sätt att knyta an till läsarna genom “bakom kulisserna”-bilder och liknande. Vidare visade resultatet att sociala mediers negativa aspekter framför allt handlar om kommentarerna då de är svåra att kontrollera och resurskrävande att moderera.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Medie- och kommunikationsprogrammet, Göteborgs universitet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Britt Börjesson Examinator: Nicklas Håkansson Antal ord: 14 482 Nyckelord: Gratistidningar, lokal journalistik, lokala medier, nyheter, medierna i samhället, medieskugga. Syfte: Att undersöka hur gratistidningarna kan ses som ett hållbart alternativ för nyhetskonsumtion på orter som saknar redaktion från traditionell dagspress Teori: Medierna i samhället, Local media performance. Nyhetsvärdering Metod: Kvalitativ innehållsanalys på 28 utgåvor från 7 tidningar. Resultat: Gratistidningarnas innehåll består till stor del av ytliga informativa artiklar. De saknade till hög grad undersökande journalistik. Eftersom de verkar på orter utan andra lokala mediealternativ kan de dock fylla en informationsbärande roll.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin och år: Ht 2015 Handledare: Gabriella Sandstig Examinator: Malin Sveningsson Sidantal: 47 sidor exkl. bilagor Antal ord: 19 402 ord Rapport nr: Nyckelord: Teater, Skola, Kommunikationsbehov, Demokrati, Värdegrundsfrågor, Målgrupp, Opinionsledare Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar som lärarna upplever i värdegrundsarbetet kopplat till elevernas teaterbesök, med särskilt fokus på kommunikativa möjligheter och begränsningar. Teori: Tvåstegshypotesen, Användarforskning, Meningsskapande kommunikation, Habermas offentlighet, Demokratiideal, Lazarsfelds medieeffekter Metod: 10 stycken kvalitativa samtalsintervjuer med lärare Resultat: De huvudsakliga kommunikativa begränsningar som upptäckts anknyter till lärarnas situation och kontext. Med anledning av skolans decentralisering och utvecklingen av New Public Management styrs skolan allt mer av effektivitet som ideal och med mätbara resultat i fokus. Den hårda styrningen leder till att lärarna upplever att utbildningsuppdraget är prioriterat över fostransuppdraget. Lärarna är negativa till denna förskjutning men tvingas samtidigt att anpassa sig. Resultatet är att de får svårt att prioritera värdegrundsarbete i den utsträckning de önskar och ser behov av. Ur denna kontext växer de kommunikativa möjligheterna fram. Lärarna delar åsikten att diskussion och reflektion kring värdegrundsfrågor främjar utvecklingen av demokratiska medborgare. Det finns möjligheter för uppdragsgivaren Regionteater Väst att knyta värdegrundsarbetet till teaterföreställningarnas tema och erbjuda lärarna stöd i det arbetet genom att själva diskutera och reflektera med teaterbesökarna efter föreställningen. Resultatet visar även att lärarna har behov av att se tydligare kopplingar till hur teaterns tema kan knytas till läroplanen och utbildningsuppdraget för att det ska finnas möjligheter att besöka teatern samt arbeta vidare med den i klassrummet efteråt. Vi rekommenderar två material till RTV – en inbjudan och en broschyr.

Examensarbete 15 hp Program Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå Grundnivå Termin HT 2015 Handledare Adam Shehata Sidantal 56 Antal ord 18.961 Examinator Britt Börjesson Nyckelord Podcast, podcast-lyssnare, unga vuxna, digitala medier, Uses and gratifications, intressedriven medieanvändning, instrumentell och rutiniserad medieanvändning, tillgänglighet, bekvämlighet, beskaffenhet Syfte Studiens syfte är att utifrån Uses and gratifications-teorin undersöka vilka behov, motiv och funktioner som ligger bakom podcast-lyssnandet hos unga vuxna mellan 17 och 24 år. Teori Teorier och forskning inom Uses and gratifications Metod/material 11 kvalitativa samtalsintervjuer Resultat Studiens huvudresultat var dels att samtliga traditionella behov inom Uses and gratifications-teorin framträdde. Både behov av förströelse, information, social interaktion och personlig identitet uppfylldes hos unga vuxna när de lyssnade på podcasts. Detta dock med olika dimensioner, nyanser och aspekter. Andra centrala behov och motiv var tillgänglighet, bekvämlighet, beskaffenhet och den sociala aspekten som alla utmärkte sig. Podcastens funktion i relation till övrig medieanvändning visade på att den var intressedriven, instrumentell och beroende av medieanvändarens övriga vanor.

Titel EU, medlemslandet och medborgaren. – En kvalitativ studie om hur dagspressen rapporterar om EU från ett demokratiskt perspektiv. Författare Linnéa Wik Uppdragsgivare Regeringskansliet: Utredningen om Delaktighet i EU. Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2015 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal / ord 43 sidor, inkl. bilaga / 17 300 ord. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur Sveriges dagstidningar rapporterar om EU, med fokus på hur EU skildras som en demokratisk institution, samt hur individen och Sverige som medlemsland skildras inom denna institution. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Tidningsartiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet publicerade mellan 1-15 november 2014. Huvudresultat Hur dagspressen rapporterar om EU som institution kan indelas i tre delar; EU som byråkrati, EU som en god aktör och ett världsförbättrande ideal, samt EU som en abstraktion. Då innehållet inte förklarar EU:s strukturer, skapar det en distans mellan medborgaren och EU. Sverige som medlemsnation skildras som en ansvarstagande part, men som samtidigt inte har en stor möjlighet att påverka EU. Individen i EU tilltalas inte på ett framträdande sätt i rapporteringen. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att rapporteringen inte bidrar till att medborgaren känner sig delaktig i EU, eftersom medborgaren varken får ta plats i rapporteringen, eller utmålas so

Titel: ”Vi vill inte skrämma konsumenterna, men det skadar inte allt bli mer medveten” – En studie av dagstidningarnas gestaltning av kemiska hälsorisker i livsmedel under 2000-talet. Författare: Alina Avdic och Elin Heikinpieti Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 18 887 Antal sidor: 53 (inkl. referenser och bilagor) Syfte: Syftet för studien är att undersöka hur dagstidningar gestaltar kemiska hälsorisker i livsmedel. Metod: En kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av artiklar i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Material: Den kvantitativa innehållsanalysen baserades på 556 artiklar publicerade i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från år 2000 fram till och med år 2014. För den kvalitativa innehållsanalysen användes 40 utvalda artiklar från tidsperioden. Huvudresultat: Studien visar att dagstidningarnas gestaltning av kemiska hälsorisker i livsmedel under 2000-talet har präglats av en saklig, informativ och balanserad rapportering med tillförlitliga och tydliga källhänvisningar. Dagstidningarna efterlever därmed de ideal, uppgifter, krav och regler de förväntas följa och uppfyller således också sin informativa och demokratiska funktion i samhället. Oklart är dock huruvida funktionerna även uppfylls vid faktiska, akuta och problematiska hälsorisker, då vår studie kunde tyda på hur en alarmerande gestaltning ofta förekom vid epicentrumet av 2000-talets mest uppmärksammade hälsorisker. En upptäckt som även har konstaterats som gällande i tidigare genomförda fallstudier av tidningars rapportering om hälsorisker. Likväl bidrar den generella sakliga gestaltningen med positiva följder för allmänhetens riskperception, myndigheters arbete och tidningarnas ethos. Diskussion kan dock föras kring den potentiellt negativa inverkan av mängden publicerade artiklar om ämnet, källornas agendor för egenintressen och den låga förekomsten av en granskande och kritisk journalistik.