Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Nicklas Håkansson Examinator: Marie Grusell Antal ord: 18 507 Nyckelord: internkommunikation, organisationskommunikation, ledarskap, management, första linjens chefer, organisationskultur, struktur Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer inom Göteborgs Stad uppfattar den interna kommunikationen och ledningens kommunikativa roll. Teori: Organisationsteori – struktur, kultur, strukturellt och symboliskt perspektiv. Kommunikationsteori – överföring och meningsskapande, internkommunikationens funktion. Managementforskning och ytterligare studier. Metod: Tio kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med första linjens chefer inom Göteborgs Stad. Resultat: Första linjens chefer upplever strukturen inom Göteborgs Stad som tydligt hierarkisk. Det är en klar linjestruktur där kommunikation sker enligt linjen. Cheferna menar att de aldrig skulle frångå denna linjestruktur. Det är därmed tydligt att strukturen påverkar den interna kommunikationen, även om detta snarare kan bero på organisationens kultur. Den interna kommunikationen uppfattas av cheferna primärt ha en informerande funktion. Kommunikationens huvudsakliga syfte är enligt cheferna att ge dem de rätta förutsättningarna till att utföra sitt arbete och är framförallt av informerande karaktär. Det dominerande synsättet på kommunikation är att se kommunikation som överföring. Det finns dock tydliga inslag av en modern organisations egenskaper. Ledningens primära roll upplevs enligt cheferna vara att styra organisationen och skapa de rätta förutsättningarna för de anställda. Cheferna förväntar sig att ledningen är tydlig, lyhörd och närvarande och att det genomsyrar all kommunikation från ledningen.

Titel: Native advertising – En balansgång med förtroende som insats Författare: Hanna Hernius och Sebastian Rosenlind Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18 399 Syfte: Att undersöka mottagares inställningar till native advertising samt om användningen av native advertising har någon påverkan på deras förtroende för svensk nyhetsjournalistik. Metod: Kvalitativa fokusgrupper. Material: Tre fokusgruppintervjuer, uppdelade efter ålder. Huvudresultat: Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter har en negativ inställning till native advertising. Samtliga respondenter härleder sin negativa inställning till en irritation över att annonseringsmetoden upplevs som vilseledande samt att den upplevs avbryta dem i medieanvändningen. Majoriteten av respondenterna, sex av nio, anser att native advertising inte påverkar deras förtroende för svensk nyhetsjournalistik. Istället är det förtroendet för företagen som står som avsändare för native-annonserna som påverkas negativt då de anses ansvara för dem. Resterande respondenter anser att tidningarna har ett ansvar över innehållet och vad som publiceras, vilket innebär att vid användning av native advertising påverkas deras förtroende för nyhetsjournalistiken negativt. Samtliga respondenter anser att det tydligt ska framgå om en nyhetsartikel har ett kommersiellt eller redaktionellt syfte, och att denna distinktion är en grundförutsättning för upprätthållandet av deras förtroende. Native advertising kan dock utgöra ett givande inslag i nyhetspress enligt ett flertal respondenter, förutsatt att den är målgruppsanpassad och väl riktad.

Uppsats: Kandidatuppsats, 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet Nivå: Grundnivå Termin/år: HT2015 Handledare: Jenny Wiik Examinator Monica Löfgren Nilsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Nyckelord: Instagram, sociala, medier, nyhetsmedier, nyhetspublicering, nyheter, Facebook, plattform, kanal, foto, journalistik, fotojournalistik, delningslogik Sidantal: 72 sidor, inklusive referenser och bilagor Antal ord: 19 799 ord, exklusive innehållsförteckning, sammanfattningar, referenser och bilagor Syfte: Syftet med studien är att studera svenska nyhetsredaktioners arbete med Instagram som publiceringsverktyg och de resonemang som kantas av det. Teori: Journalistikens roll i sociala medier, branding och strategi. Metod: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer som analyseras och problematiseras. Huvudresultat: Svenska nyhetsmedier befinner sig fortfarande på ett experimentstadie där man inte hittat en konkret målbild för användandet av Instagram i journalistiken. Plattformen uppfattas som positiv och trevlig. Möjligheterna kan till exempel vara att framhäva bildjournalistiken eller hitta nya målgrupper, likväl som att bygga det egna varumärket. Man vill gärna uppfattas som snabbfotad och komma nära läsaren. Oftast är arbetet rätt ensamt och inte så utspritt som man önskar och oftast postar man genom att lita på magkänslan. Bilderna ska vara ”snygga” och färgglada och ackompanjeras av positiva nyheter. Det finns inte mycket tid över till att engagera sig med läsarna mer än att svara på direkt tilltal; likväl kantas utvärdering och mätningar av arbetet av tidsbrist. När man väl analyserar arbetet är oftast engagemang i form av följare och ”likes” viktigast.

Titel: Att umgås med reklam – en kvalitativ studie om reklam i sociala medier ur ett offentlighetsperspektiv Författare: Wilhelm Golinski & Matilda Wåger Uppdragsgivare: Marie Grusell, Göteborgs universitet (JMG) Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 872 Antal sidor: 60 (exklusive bilagor) Syfte: Att undersöka medieanvändares inställning till reklam i sociala medier och om synen på sociala medier som offentliga eller privata påverkar inställningen. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Analysen baseras på elva samtalsintervjuer med medieanvändare i blandade åldrar i Göteborgsområdet. Huvudresultat: Resultaten av denna mottagarstudie visar en mer negativ inställning till reklam i sociala medier jämfört med reklam generellt. Inställningarna till reklam varierar något beroende på om personen i fråga ser sociala medier som en privat sfär eller en offentlig sfär där acceptansen ökar ju mer offentligt forumet upplevs. Överlag upplevs de sociala medierna som privata, vilket med studiens teoretiska utgångspunkt förklarar den mer negativa synen på reklamen i sociala medier.

Titel: Trender och transparens Författare: Mimmi Bladini och Ellen Simonsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 16 726 ord exkl. källförteckning och bilagor, 60 sidor. Syfte: Undersöka kvinnliga konsumenters inställning till Lindex hållbarhetskommunikation. Metod och material: Kvalitativa intervjuer. Sex parintervjuer med 12 kvinnliga respondenter i åldern 20-40 år från Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien visar att de kvinnliga konsumenternas inställning till Lindex hållbarhetskommunikation är komplex, då många aspekter spelar in. Studien har påvisat ett antal aspekter som mer centrala för inställningen än andra; synen på hållbart mode, personlig relevans, förtroende, trovärdighet samt kommunikationskanal. Av dessa aspekter har personlig relevans visat sig vara särskilt betydande, då vikten av detta varit återkommande. De kvinnliga konsumenterna anser hållbarhetskommunikation vara något som grundas i Lindex och andra modeföretags egenintresse snarare än ett samhälleligt allmänintresse. Dock är detta något som accepteras av de kvinnliga konsumenterna, så länge det som grundas i egenintresset i slutänden gynnar allmänintresset.

Titel Faktum – innehåll eller välgörenhet? En kvalitativ studie om varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen Författare Sebastian Blom och Jakob Claesson. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Vårterminen 2015. Handledare Jan Strid. Sidantal 53 sidor. Antal ord 17 650. Syfte Att undersöka varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen. Metod Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material Tre fokusgrupper om fyra-fem deltagare. Huvudresultat Vad som verkar vara den helt klart vanligaste anledningen till icke-konsumtionen är bristande kunskap om tidningens innehåll. Några har dessutom en helt felaktig bild över innehållet, vilket framkom när respondenterna själva fick titta i tidningen och då blev mycket positivt överraskade. Det verkar även finnas viss förklaringskraft i att gatutidningens image som sådan är dålig och förknippad med billig, för att inte säga undermålig journalistik. Utöver det verkar köptillfället vara ett hinder för några respondenter, då de upplever att mötet med försäljarna går så fort att man inte hinner ta ställning till ett eventuellt köp. Vad som även framkommit under fokusgrupperna är att hemlöshet ligger långt ifrån många människors vardag, vilket gör tidningen svårgreppbar och försäljarna svåra att relatera till. Några respondenter upplever även ett informationsöverflöd i vardagen och har av den anledningen inte tid och ork att ta sig till mer medieinnehåll.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten – Skogsbranden i Västmanland. Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler. Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0). Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014. Handledare: Orla Vigsø – Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor). Antal ord: 15, 622. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppen Skogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti. Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 – 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland. Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen. Personlig, informativ, delning av extern information samt kommunikation som rörde gruppens administration. Det som var vanligast förekommande var delning av extern kommunikation, detta gjorde att tonaliteten i gruppen var relativt neutral och begränsad gällande personliga reflektioner och åsikter. Denna sakliga information gjorde även att ryktesspridning hölls på en minimal nivå.

Titel: Det är innehållet som räknas: En kvalitativ analys av innehållsmarknadsföring. Författare: Marine Jonsson och Evelina Nilsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för jour-nalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 47 inklusive bilaga. Antal ord: 11 932 Syfte: Syftet med undersökningen är att analysera hur innehållsmarknadsföring är uppbyggd. Metod: Kvalitativ retorisk analys med inslag av semiotisk teori och medietypologi. Material: Fallstudie av mode- och skönhetsbranschen, med analys av 20 enheter från 18 olika företag. Huvudresultat: Huvudresultatet av studien är att innehållsmarknadsföring försöker efterlikna en befintlig mediegenre, en personlig ton används och innehållet är mål-gruppsanpassat. Syftet med kommunikationen går i enlighet med företagens egenin-tresse att inspirera till köp och skapa en image. För att göra detta använder företagen ethos- och pathosargument som är mer eller mindre dolda. Trots att innehållet liknar olika mediegenrer exempelvis journalistik och syftar till att underhålla, så delar inne-hållet fler egenskaper med reklam och propaganda utifrån Strömbäcks (2009) typologi över medieinnehåll.

Titel: Information – ett demokratiskt fundament Författare: Erika Lek Uppdragsgivare: Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 30 Antal ord: 18 718 Syfte: Att undersöka hur nyanlända informerar sig om samhället och på ett specifikt plan undersöka hur de använder sociala medier. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Fem fokusgruppsintervjuer med totalt 18 delatagare. Huvudresultat: Intervjupersonerna är flitiga användare av sociala medier och Facebook är det medium som används i störst utsträckning (flera gånger per dag). Alla utom två intervjupersoner hade en smart mobil vilket möjliggör informationssökning och användande av sociala medier på ett enkelt sätt. Intervjupersonerna är märkbart informationsdrivna så till vida att de vid upprepade tillfällen pratar om att det är viktigt med information och att informera sig. De är intresserade av nyheter i allmänhet och är angelägna om att veta så mycket som möjligt om Sverige. De vill helst kunna söka information på internet och tycker att Facebook är en bra kanal att få information genom och att föra dialog i. De har stort förtroende för svenska samhällsinstitutioner och har bra erfarenheter av möten med svenska myndighetspersoner. Vad som går att finna utifrån empirin så är intervjupersonernas motiv och drivkrafter att använda sociala medier ett behov av att ha koll på sin omvärld och att hålla kontakt med vänner och familj. Men det är också ett behov av underhållning och förströelse som tillfredställs liksom en form av avkoppling.