Uppsats/Examensarbete: 15 hp Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet. Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht/2015 Handledare: Gabriella Sandstig Examinator: Annika Bergström Nyckelord: e-bok, studenter, kurslitteratur, inställning, attityd, socialisation, meningsskapande, kognitiva processer, affektiva processer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska studenters inställning och attityd till kurslitteratur i e-boksformat och hur den av studenterna motiveras samt formas. Teori: Technology Acceptance Model, attitydskapande, symbolisk interaktionism, livsstil, image, kulturellt kapital & early adopters. Metod: Åtta stycken kvalitativa respondentintervjuer. Resultat: Studien visar tre typer bland respondenterna ifråga om deras inställning till eboken: de som var negativa till e-boken, och som föredrog den tryckta boken; de som var både negativa och positiva till e-boken, och som använde e-boken som ett komplement; och de som var positiva till e-böcker, och som såg det som ett nytt medium med nya möjligheter. Faktorer så som funktioner, pris, tillgänglighet och uppdaterad information vägde tungt till att motivera till användande, men även att den förekom på kurslitteraturlistor, den image som eboken hade för respondenterna, samt den sociala kontexten. I formandet av respondenternas inställning gentemot e-boken var erfarenhet, den känslomässiga aspekten, samt hur de upplever e-bokens användbarhet återkommande faktorer. Även samhällets generella inställning till teknik formade respondenternas inställningar gentemot kurslitteratur i e-boksformat. Antal ord: 19 995

Titel Mediebilden av EU – En kvantitativ innehållsanalys av svenska lokala morgontidningar i storstad och på landsort Författare Emma Byström och Emma Eng Uppdragsgivare Regeringskansliet Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2015 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 60 (inklusive bilagor) Antal ord 17 400 Syfte Att undersöka mediebilden av EU i svenska lokala morgontidningar från storstad och landsort under vinterhalvåret 2014/2015 Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Dagens Nyheter, Hallandsposten, Svenska Dagbladet samt Västerbottens-Kuriren Huvudresultat Studiens resultat visar att mediebilden av EU skiljer sig åt i svenska lokala morgontidningar i storstad och på landsort på flera sätt. Landsortspressen har en avsevärt mindre frekvent EU-rapportering men uppvisar samtidigt en i förhållande till storstadspressen mer läsartillgänglig EU-rapportering ur flera aspekter. Trots detta visar studiens huvudsakliga resultat på ett missförhållande då storstadspressens läsare genom sin lokala morgontidning ges långt fler möjligheter än landsortspressens att tillägna sig information om EU, och att landsortspressens EU-rapportering i jämförelsen blir skral.

Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: HT/2015 Handledare: Marie Grusell Examinator: Nicklas Håkansson Antal ord: 13 107 Nyckelord: PR, Public Relations, Intervjustudie, Image, Profession, Identitet, Syfte: Syftet är att få en fördjupad förståelse för hur PR-konsulter i Sverige uppfattar sin bransch. Teori: Image, profil och identitetsskapande samt professionsteorier. Metod: Elva kvalitativa samtalsintervjuer Resultat: PR-branschen lider av dåligt förtroende. Detta dåliga förtroende kommer mycket från allmänheten, men uttrycks även internt i branschen genom en förvirrad identitet. Den interna byråsammanhållningen är god, men branschens uppfattning om sig själva är mer kluven. Samtidigt är professionen svag utan tydlig inriktning och definition, där ingen enad definition om vad PR är finns. Ironin som uppstår är att branschen – vars syfte är att handha relationer och bygga förtroende – har problem med att föra fram sig själva. Fokus hamnar på kunden, och branschen glömmer bort sin egen image. För att stärka yrket krävs en starkare profession där en branschorganisation ska vara ledande. Samtidigt krävs det också att branschen i stort får en mer fokuserad identitet med en tydligare profil – något som är alla byråers ansvar. Genom att ta samhällsdebatt och föra fram PR i fler positiva sammanhang, skapas tillsammans med en stark branschorganisation och samlad yrkeskår förutsättningar för en god image och stark profession.

Titel: Privacy setting: public: en kvalitativ studie om delandet av personlig information på sociala medier Författare: Emma Bengtsson, Andrej Kavrzic Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Gabriella Sandstig Antal ord och sidor: 17 052 ord, 45 sidor (exkl. referenser och bilagor) Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad svenska användare av sociala medier har för normer kring användandet och delandet av personlig information på sociala medier och om delandet påverkar deras syn på privatlivet. Metod: Kvalitativ studie med fokusgrupp och samtalsintervjuer. Material: Intervjuer och fokusgrupp Huvudresultat: Studien visar att det finns normer kring delandet av personlig information. Sociala behov såsom gemenskap och intimitet står som främsta anledningar för varför man använder sig av sociala medier. Tid och rum är båda faktorer som har en påverkan på vilken typ av information som anses vara lämplig respektive olämplig. Det vill säga att användarna anpassar sitt delande beroende på vilka som tar del av informationen och när. Detta för att man vill kunna kontrollera hur man framställer sig själv i olika situationer. Privatlivet påverkas av delandet på så sätt att gränsen mellan den man är offentligt och den man är privat inte blir lika tydlig, vilket är något som användarna uttrycker som negativt.

Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2015 Handledare: Nicklas Håkansson Examinator: Marie Grusell Antal ord: 18 507 Nyckelord: internkommunikation, organisationskommunikation, ledarskap, management, första linjens chefer, organisationskultur, struktur Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer inom Göteborgs Stad uppfattar den interna kommunikationen och ledningens kommunikativa roll. Teori: Organisationsteori – struktur, kultur, strukturellt och symboliskt perspektiv. Kommunikationsteori – överföring och meningsskapande, internkommunikationens funktion. Managementforskning och ytterligare studier. Metod: Tio kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med första linjens chefer inom Göteborgs Stad. Resultat: Första linjens chefer upplever strukturen inom Göteborgs Stad som tydligt hierarkisk. Det är en klar linjestruktur där kommunikation sker enligt linjen. Cheferna menar att de aldrig skulle frångå denna linjestruktur. Det är därmed tydligt att strukturen påverkar den interna kommunikationen, även om detta snarare kan bero på organisationens kultur. Den interna kommunikationen uppfattas av cheferna primärt ha en informerande funktion. Kommunikationens huvudsakliga syfte är enligt cheferna att ge dem de rätta förutsättningarna till att utföra sitt arbete och är framförallt av informerande karaktär. Det dominerande synsättet på kommunikation är att se kommunikation som överföring. Det finns dock tydliga inslag av en modern organisations egenskaper. Ledningens primära roll upplevs enligt cheferna vara att styra organisationen och skapa de rätta förutsättningarna för de anställda. Cheferna förväntar sig att ledningen är tydlig, lyhörd och närvarande och att det genomsyrar all kommunikation från ledningen.

Titel: Native advertising – En balansgång med förtroende som insats Författare: Hanna Hernius och Sebastian Rosenlind Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18 399 Syfte: Att undersöka mottagares inställningar till native advertising samt om användningen av native advertising har någon påverkan på deras förtroende för svensk nyhetsjournalistik. Metod: Kvalitativa fokusgrupper. Material: Tre fokusgruppintervjuer, uppdelade efter ålder. Huvudresultat: Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter har en negativ inställning till native advertising. Samtliga respondenter härleder sin negativa inställning till en irritation över att annonseringsmetoden upplevs som vilseledande samt att den upplevs avbryta dem i medieanvändningen. Majoriteten av respondenterna, sex av nio, anser att native advertising inte påverkar deras förtroende för svensk nyhetsjournalistik. Istället är det förtroendet för företagen som står som avsändare för native-annonserna som påverkas negativt då de anses ansvara för dem. Resterande respondenter anser att tidningarna har ett ansvar över innehållet och vad som publiceras, vilket innebär att vid användning av native advertising påverkas deras förtroende för nyhetsjournalistiken negativt. Samtliga respondenter anser att det tydligt ska framgå om en nyhetsartikel har ett kommersiellt eller redaktionellt syfte, och att denna distinktion är en grundförutsättning för upprätthållandet av deras förtroende. Native advertising kan dock utgöra ett givande inslag i nyhetspress enligt ett flertal respondenter, förutsatt att den är målgruppsanpassad och väl riktad.

Uppsats: Kandidatuppsats, 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet Nivå: Grundnivå Termin/år: HT2015 Handledare: Jenny Wiik Examinator Monica Löfgren Nilsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Nyckelord: Instagram, sociala, medier, nyhetsmedier, nyhetspublicering, nyheter, Facebook, plattform, kanal, foto, journalistik, fotojournalistik, delningslogik Sidantal: 72 sidor, inklusive referenser och bilagor Antal ord: 19 799 ord, exklusive innehållsförteckning, sammanfattningar, referenser och bilagor Syfte: Syftet med studien är att studera svenska nyhetsredaktioners arbete med Instagram som publiceringsverktyg och de resonemang som kantas av det. Teori: Journalistikens roll i sociala medier, branding och strategi. Metod: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer som analyseras och problematiseras. Huvudresultat: Svenska nyhetsmedier befinner sig fortfarande på ett experimentstadie där man inte hittat en konkret målbild för användandet av Instagram i journalistiken. Plattformen uppfattas som positiv och trevlig. Möjligheterna kan till exempel vara att framhäva bildjournalistiken eller hitta nya målgrupper, likväl som att bygga det egna varumärket. Man vill gärna uppfattas som snabbfotad och komma nära läsaren. Oftast är arbetet rätt ensamt och inte så utspritt som man önskar och oftast postar man genom att lita på magkänslan. Bilderna ska vara ”snygga” och färgglada och ackompanjeras av positiva nyheter. Det finns inte mycket tid över till att engagera sig med läsarna mer än att svara på direkt tilltal; likväl kantas utvärdering och mätningar av arbetet av tidsbrist. När man väl analyserar arbetet är oftast engagemang i form av följare och ”likes” viktigast.

Titel: ”Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant” – En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medier Författare: Sara Hägge och Sara Åhman Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Magnus Fredriksson Sidantal: 38 sidor inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuer Huvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet. De viktigaste aspekterna för effektiv kommunikation i sociala medier är att en organisation har formulerat mål och en strategi för sin digitala närvaro. De bör även vara aktiva för att lära känna sin målgrupps digitala beteende och därefter kunna skapa intressant innehåll. Studien har visat att det finns en skillnad på hur organisationerna tagit till sig idén om sociala medier. Dessa skillnader beror dock inte på organisationstyp utan interna faktorer har haft större inverkan på översättningen. De översättningsmodus som använts har främst varit kopiering och subtrahering, där kopiering främst skett hos de organisationer som är aktiva på sociala medier. I de organisationer som är mindre aktiva har främst subtrahering används. Vi ser i vår studie att samtliga organisationer har förstått grundreceptet om hur man bör agera på sociala medier, dock arbetar inte alla därefter. Detta tyder på ett knowing-doing gap.

Att vara är att synas – en kvalitativ innehållsstudie om produkt- och varumärkesexponering i Skavlan Författare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton Skoglund Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 65 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18539 Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12, och i så fall på vilket/vilka sätt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – Ethnographic Content Analysis Material: Avsnitt 1-9 av Skavlan säsong 12 Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12. Många av exponeringarna går att koppla till närliggande lanseringar och till någon av följande publicitetsstrategier – commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gästerna avsiktligt använder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande påminner om eller rentav är användning av nämnda strategier. Resultatet visar dessutom att programledaren Fredrik Skavlans agerande har betydelse för hur gästernas produkter och varumärken exponeras i programmet. Genom att verbalt rama in gästernas produkter och varumärken har Skavlan en roll i hur hög exponering dessa får, vilket blir extra tydligt i vissa fall.

Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens Nyheter Författare: Olle Berntson och Eric Säwe Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 31, inklusive bilagor Syfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hälften av 1900-talet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Annonsmaterial i Dagens Nyheter Huvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt.