Titel: Att umgås med reklam – en kvalitativ studie om reklam i sociala medier ur ett offentlighetsperspektiv Författare: Wilhelm Golinski & Matilda Wåger Uppdragsgivare: Marie Grusell, Göteborgs universitet (JMG) Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 872 Antal sidor: 60 (exklusive bilagor) Syfte: Att undersöka medieanvändares inställning till reklam i sociala medier och om synen på sociala medier som offentliga eller privata påverkar inställningen. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Analysen baseras på elva samtalsintervjuer med medieanvändare i blandade åldrar i Göteborgsområdet. Huvudresultat: Resultaten av denna mottagarstudie visar en mer negativ inställning till reklam i sociala medier jämfört med reklam generellt. Inställningarna till reklam varierar något beroende på om personen i fråga ser sociala medier som en privat sfär eller en offentlig sfär där acceptansen ökar ju mer offentligt forumet upplevs. Överlag upplevs de sociala medierna som privata, vilket med studiens teoretiska utgångspunkt förklarar den mer negativa synen på reklamen i sociala medier.

Titel: Trender och transparens Författare: Mimmi Bladini och Ellen Simonsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 16 726 ord exkl. källförteckning och bilagor, 60 sidor. Syfte: Undersöka kvinnliga konsumenters inställning till Lindex hållbarhetskommunikation. Metod och material: Kvalitativa intervjuer. Sex parintervjuer med 12 kvinnliga respondenter i åldern 20-40 år från Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien visar att de kvinnliga konsumenternas inställning till Lindex hållbarhetskommunikation är komplex, då många aspekter spelar in. Studien har påvisat ett antal aspekter som mer centrala för inställningen än andra; synen på hållbart mode, personlig relevans, förtroende, trovärdighet samt kommunikationskanal. Av dessa aspekter har personlig relevans visat sig vara särskilt betydande, då vikten av detta varit återkommande. De kvinnliga konsumenterna anser hållbarhetskommunikation vara något som grundas i Lindex och andra modeföretags egenintresse snarare än ett samhälleligt allmänintresse. Dock är detta något som accepteras av de kvinnliga konsumenterna, så länge det som grundas i egenintresset i slutänden gynnar allmänintresset.

Titel Faktum – innehåll eller välgörenhet? En kvalitativ studie om varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen Författare Sebastian Blom och Jakob Claesson. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Vårterminen 2015. Handledare Jan Strid. Sidantal 53 sidor. Antal ord 17 650. Syfte Att undersöka varför människor som känner till Faktum ändå inte köper tidningen. Metod Kvalitativa fokusgruppsundersökningar. Material Tre fokusgrupper om fyra-fem deltagare. Huvudresultat Vad som verkar vara den helt klart vanligaste anledningen till icke-konsumtionen är bristande kunskap om tidningens innehåll. Några har dessutom en helt felaktig bild över innehållet, vilket framkom när respondenterna själva fick titta i tidningen och då blev mycket positivt överraskade. Det verkar även finnas viss förklaringskraft i att gatutidningens image som sådan är dålig och förknippad med billig, för att inte säga undermålig journalistik. Utöver det verkar köptillfället vara ett hinder för några respondenter, då de upplever att mötet med försäljarna går så fort att man inte hinner ta ställning till ett eventuellt köp. Vad som även framkommit under fokusgrupperna är att hemlöshet ligger långt ifrån många människors vardag, vilket gör tidningen svårgreppbar och försäljarna svåra att relatera till. Några respondenter upplever även ett informationsöverflöd i vardagen och har av den anledningen inte tid och ork att ta sig till mer medieinnehåll.

Titel En del av massan – Förutsättningarna för små enheter i offentlig sektor att vara varumärkesorienterade Författare Carl Tengroth Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2015 Handledare Mathias Färdigh Sidantal 35, exklusive bilaga. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för mindre enheter i stora organisationer inom den offentliga sektorn att bedriva varumärkesorienterad kommunikation. Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuer. Huvudresultat Studien visar att huruvida en enskild enhet i en stor offentlig organisation har förutsättningar för att bedriva varumärkesinriktad kommunikation i stor utsträckning beror på uppdragsformuleringen. En mer funktionell roll innebär ett svårare varumärkesarbete. Detta gäller även om intressenterna själva anser att enheten har en funktionell roll för dem i deras dagliga arbete. Vidare är det en utmaning men inte en omöjlig sådan att distansera sig från den större organisationen man är en del av. Faktum är att det kan vara till den enskilda enhetens fördel att kunna visa vad som skiljer dem från verksamheten i stort.

Titel: 20 år i den Europeiska unionen – En analys av svensk dagspress gestaltning av EU-nyheter Författare: Max Andrén, Tony Börjesson, Robert Söderqvist Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 54 Antal ord: 14 569 Syfte: Syftet med undersökningen var att över tid kartlägga fördelningen av sak- och spelgestaltning i rapporteringen om Europeiska unionen i svensk dagspress; för att öka förståelsen för den svenska EU-rapporteringens roll i det uppmärksammade förhållandet mellan EU och Sveriges medborgare, med avseende på låg kunskap om, svagt förtroende för och lågt valdeltagande i EU. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av (1) EU-artikel som helhet, (2) rubrik, (3) ingress och (4) brödtext. Material: Nyhetsartiklar om EU i tre tidningar under två månader vid tre tillfällen fördelade över medlemskapets början, mitt och slut. Huvudresultat: Inför studien sattes två huvudhypoteser upp. Den första var att andelen spelgestaltning ökat på bekostnad av andelen sakgestaltning i svensk dagspress EU-rapportering. Den andra var att andelen spelgestaltning genomgående skulle vara högre i den analyserade tabloidtidningen än i övriga tidningar. Båda dessa hypoteser kunde sedermera bekräftas. Spelgestaltningen gällande EU-rapporteringen i svensk dagspress har ökat mellan åren 1996-2015. Samtidigt finns en klar tendens att sakgestaltningen – under samma period – minskat betydligt. Vidare, går även att se en tydlig tendens att andelenspelgestaltning år 2015 var betydligt högre i tabloidtidningen än de övriga analyseradetidningarna.

Titel EU, medlemslandet och medborgaren. – En kvalitativ studie om hur dagspressen rapporterar om EU från ett demokratiskt perspektiv. Författare Linnéa Wik Uppdragsgivare Regeringskansliet: Utredningen om Delaktighet i EU. Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2015 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal / ord 43 sidor, inkl. bilaga / 17 300 ord. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur Sveriges dagstidningar rapporterar om EU, med fokus på hur EU skildras som en demokratisk institution, samt hur individen och Sverige som medlemsland skildras inom denna institution. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Tidningsartiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet publicerade mellan 1-15 november 2014. Huvudresultat Hur dagspressen rapporterar om EU som institution kan indelas i tre delar; EU som byråkrati, EU som en god aktör och ett världsförbättrande ideal, samt EU som en abstraktion. Då innehållet inte förklarar EU:s strukturer, skapar det en distans mellan medborgaren och EU. Sverige som medlemsnation skildras som en ansvarstagande part, men som samtidigt inte har en stor möjlighet att påverka EU. Individen i EU tilltalas inte på ett framträdande sätt i rapporteringen. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att rapporteringen inte bidrar till att medborgaren känner sig delaktig i EU, eftersom medborgaren varken får ta plats i rapporteringen, eller utmålas so

Titel: Synsättet avgör kanalens funktion – om medarbetares uppfattningar om SCAs interna stormöten. Författare: Nicole Carlsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015. Handledare: Monika Unander. Antal ord och sidor: 18 621 ord, 50 sidor (inkl. referenser och bilagor). Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar om intern kommunikation, med interna stormöten som fokus. Metod & material: Kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på SCA i Göteborg. Huvudresultat: Medarbetare på SCA ser den interna kommunikationens funktion primärt som strukturell kommunikation – alltså information. Detta innebär att synsättet som florerar bland medarbetarna är främst synen på kommunikation som överföring mellan sändare och mottagare. Medarbetarnas behov är varierande, men tre mönster kan konstateras: behovet av kognitiv orientering – informationsbehov, behovet av social interaktion – relationer och aktiviteter, och behovet av förströelser och eskapism – att komma bort från dagliga arbetsuppgifter för en stund. Synen på kommunikationens funktion, och behoven av kommunikation är därför sammanfallande till viss del. Gällande de interna stormötena, tycker medarbetarna att funktionen med dessa också är strukturell kommunikation i första hand – och att de har en viktig sammanfattande funktion av all information som är viktig att känna till. Men de flesta av medarbetarna anser också att de interna stormötena har en symbolisk funktion som förstärker delaktighet och grupptillhörighet. De behov som medarbetarna anser sig behöva av mötena är en känsla av trygghet, en möjlighet till dialog på lika villkor, inspiration samt information gällande viktiga förändringar som påverkar deras arbetsvardag.