Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 866-1

Social på sociala medier?

Titel: Social på sociala medier? – En undersökning om hur kommunikationsbyråer kommunicerar Författare: Jessica Sanford & Johanna Strömgren Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 41 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationsbyråer i Sverige kommunicerar på Facebook. Metod & material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien är Facebook-inlägg av ett urval av tio kommunikationsbyråer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att kommunikationsbyråer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som händer på företaget, (2) inlägg som kommunikation för att ge kommunikationsbyråns egna kunder uppmärksamhet, eller (3) när företagen kommunicerar allmänna företeelser. Dessutom fanns det flera inlägg där (4) innehållet var så vagt att det inte går att placera in i någon av ovanstående kategorier. De flesta inlägg på Facebook är skrivna i nutid, vilket är den föredragna strukturen. Oavsett vad byråerna skriver om sig själva på Facebook, använder sig byråerna av både företagets namn och vi. Genom att använda vi eller oss, blir det trevligare och ett mer personligt bemötande. Dessutom glömmer företagen ofta att nämna läsaren, dig. Detta kan vara en orsak till en avsaknad av interaktion på Facebook-sidorna. Inläggen på Facebook skrivs på ett mer eller mindre informellt sätt, de är sällan formella. Det är viktigt att byråerna hittar en balans, för att inte uppfattas som alltför formell eller oprofessionellt i sina kommunikationsmetoder. Det är även viktigt att kontinuerligt publicera Facebook-inlägg. Flera kommunikationsbyråer måste fokusera på att förkorta texterna i inlägg. Det är lika många inlägg som är statiska, distanserade och objektiv som är dynamiska, engagerade och subjektiva.

thumbnail of 851-1

Ledarens identitetskris

Titel: Ledarens identitetskris – en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012 Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica Pettersson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 51 inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter under de senaste 45 åren. Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalys Material: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens Nyheter Huvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av 1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se om det går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvalets avgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser i analysens resultat. Vi fann att ledarsidorna i stort har blivit mer personifierade, sensationssökande och använder sig mer av pathosargument än tidigare. Debattklimatet på ledaren har inte blivit märkbart hårdare, även om vi fann en ökning av personkritik som argumentationsteknik.

thumbnail of 852-1

Avaaz Inclusive

Title of Thesis: Avaaz Inclusive: A Case Study of a Representative of Global Civil Society Author: Isadora Hellegren Course: MK1500 Term: Spring 2013 Supervisor: Mathias A. Färdigh Number of Pages: 33 Number of Words: 12 618 Purpose of Study: This study intends to investigate what level of inclusiveness Avaaz offers its members in terms of accessibility of participatory features throughout its online platforms. By the application of a theoretical framework of political and communication theory, this thesis aims to define the democratic model most applicable to Avaaz, in regards to its displayed inclusiveness. Methodology: Case Study and Qualitative Web Content Analysis (Feature Analysis) Unit of Analysis: Avaaz Units of Observation: Avaaz Active Online Platforms Conclusion: After evaluation of the features offered online throughout Avaaz’ platforms, Avaaz can be argued to be of a two-way asymmetrical participatory character as the communication remains unbalanced. There are elements of deliberative discussions although these are not sufficient to characterize the organization. There are also elements appearing closer to the one-way communication models.

thumbnail of 853-1

Näthotsapparaten

Titel: Näthotsapparaten – en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar näthot mot journalister Författare: Jenny Meyer och Anders Widlund Uppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 13 522 Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt när näthot riktas mot deras journalister. Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer. Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra medarbetare på Aftonbladet. Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén på ett snabbt och effektivt sätt hanterade de problem som uppstod i samband med näthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera på akuta åtgärder, såsom säkerhetsvakter och IT-spårning av gärningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande åtgärder kring näthot. Det finns på Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur näthot ska hanteras. Denna kunskap verbaliseras och dokumenteras inte i någon större utsträckning, vilket kan innebära problem för nyanställd eller oerfaren personal. Vidare framkom att definitionen av näthot är oklar för somliga anställda. Detta kan göra det svårt för den enskilde att avgöra vad som är olagligt och kan anmälas. Därmed riskerar man att journalister utsätts för näthot utan att det uppmärksammas.

thumbnail of 854-1

Reklam -­ a matter out of place?

Titel: Reklam – a matter out of place En kvalitativ studie om användarens inställning om reklam på Facebook Författare: Johanna Wignell, Isabelle Falk Sadek, Petra Hamnered Viita Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för jouralistik, Medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 694 (exklusive executive summary, referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka användarens uppfattning om reklam på Facebook. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsamtal, samtals intervjuer och deltagande observationer Material: Analys av samtalsintervjuer och observationer av sammanlagt sju personer samt tre fokusgruppsamtal om sammanlagt tretton personer Huvudresultat: Det har visat sig att i vår studie har kontexten och ålder stor betydelse för inställningen till reklamen. Facebook är ett socialt nätverk där de sociala värdena råder. Detta visas genom att inställningen generellt var negativ till reklam. Medan den reklam som ansågs som underhållande, emotionellt berörande och kopplad till intresse gav ett positivt intryck och blev därmed lättare att acceptera. Den bedömning som gjordes av deltagarna i vår studie visade att reklamens utformning och budskap var av stor vikt. Men reklamen kunde ses som ett verktyg för att uttrycka identitet. Och därmed var användarna noga med vad man förknippade sig med när man gillade eller delade. Man vill inte bli missuppfattad av sin sociala omgivning. De yngre deltagarna hade en mer medveten strategi i bemötandet av reklam, medan de äldre tenderade till att se sig själva som ”utsatta” för reklam, och därmed hade ett mer passivt ställningstagande.

thumbnail of 855-1

Den prokrastinerande kameleonten

Titel: Den prokrastinerande kameleonten – mobil kommunikation på mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VTP13 Handledare: Marie Grusell Antal ord:716 4457 Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus på applikationer Metod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar på området samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att användaren formar användandet av applikationer efter egna förutsättningar och behov. Användaren/mottagaren agerar olika beroende på syfte med användandet och situation. Huvudsakliga användningsområden för mobilanvändande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv.

thumbnail of 856-1

Drömplanen blev en mardröm

The aim of this study is to examine how the favourability and brand exposure of Norwegian has been damage by their supplier, Boeing 787:s, problems concerning the aircraft Dreamliner. The theoretical framework underlies the content analysis that has been used to operate the study. In total the empirical data rise up to 623 articles that has been collected and analysed from the media archive Retriever. Compares to before and after Boeing 787:s problem with the Dreamliner, the results indicates that the favourability of Norwegian in the Swedish media landscape during the problems was negatively affected. The results also show that there was no increase in brand exposure for Norwergian during the problems. Nevertheless a correlation was found between negative favourability and increased brand exposure.

thumbnail of 857-1

Det är insidan som räknas

Titel: Det är insidan som räknas. Författare: Henrik Åberg. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet. Handledare: Nicklas Håkansson. Sidantal: 55 inklusive bilaga. Antal ord: 20,739. Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framställdes visuellt på valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av text och bild på valaffischer. Material: Sex valaffischer med partiledare från 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats på valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde något i bilderna. Partiledarna framställdes i sammanhang där omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var många och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns däremot ett tydligt fokus på ledaregenskaper och särskilt på egenskaper som styrka och kompetens. Ledaregenskaper var i regel ett resultat av att partiledarna aktivt utförde något, eller att de visade på en beslutsamhet i den situation och handling som de presenterades i. Kompetens realiserades i Moderaternas fall genom att Reinfeldt ensam tog Sverige framåt. Kristdemokraterna hade Hägglund som visade kompetens genom att föra en politisk kamp mot orättvisor i samhället. Miljöpartiet lät Peter Eriksson och Maria Wetterstrand tillsammans kontrollera och styra över det område Miljöpartiet kallade för ”modernisera Sverige”, vilket gjorde att de båda språkrören visade på kompetens. Andra personliga egenskaper hos partiledarna visade sig vara enkla i sitt utförande. Det var ofta egenskaper som vänlighet, glädje och säkerhet som realiserades genom enskilda tecken såsom glada miner eller en komposition som bjöd in betraktaren. Det var även vanligt att partiledarna visade på säkerhet genom avslappnade kroppsspråk. Egenskaper kopplade till partiledarnas roller var nästintill obefintliga, förutom partiledarnas klädsel som i regel var formell men avslappnad. Det gick även i två fall att tolka partiledarna som politiskt intresserade. Personifiering, det vill säga att partiledarna förkroppsligade något, visade sig förekomma i tre av valaffischerna. Det var nära sammankopplat med att partiledarna aktivt utförde en politisk handling. Reinfeldt personifierade sitt parti, Hägglund var ansiktet utåt i kampen mot orättvisor och Peter Eriksson och Maria Wetterstrand styrde över en modernisering av Sverige. Nyckelord: Valaffisch, visuell kommunikation, semiotik, politik

thumbnail of 858-1

Press Freedom In Albania

By academics and journalists alike, a free press is often seen as fundamental to a functioning democracy. A lot of research has been carried out in the field, examining the relation between press freedom, democracy and corruption. This thesis uses the example of Albania to build on the research on press freedom, looking into what conditions are necessary for a functioning free press as well as exploring the relationship between such a press and the society and political environment in which it functions. We find that even though Albania has no legal restraints on the media or freedom of opinion, other restraints are in place which prevent the country from meeting the necessary conditions for a functioning free press.

thumbnail of 859-1

Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa – hon kommer ändå!

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa – hon kommer ändå! Författare: Zara Selander & Isabella Westberg Uppdragsgivare: Arts & Business Sweden AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Antal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix) Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka. Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg. Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer. Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer som studien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler. De behöver anpassa kommunikationen utifrån de resurser organisationsstrukturen medger, till mänskliga aspekter som påverkar publikens sammansättning och ett informationssamhälle där budskap får svårt att nå ut. Områden som kan förstärkas är kommunikationens strategiarbete, dialogen i sociala medier samt relationskapandet med barn och unga efter skoltid. Samt att inte glömma att hålla dörren öppen för den trogna kulturtanten som kulturen faktiskt bärs upp av.