Titel: När debatten tystnar – En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk press Författare: Sanna Andersson och Sofia Johansson Kurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor/16 142 ord Syfte: ”Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samt vilka som hörs” Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 – 31 december 2012 Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar på nyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter till artiklarna där genusforskning nämns. Genusforskare är citerade i hälften av artiklarna de nämns i. Vårt resultat visar på en ökning av antal publicerade artiklar innefattande vårt sökord åren 2008-2012. Artiklarna har under vår femårsperiod minskat i negativitet och ökat i positivitet. Andelen debattartiklar har minskat, så även det sammantagna åsiktsmaterialet.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation – en studie om Vara kommuns profil och image Författare: Sophia Drejenstam och Susanna Odin Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 968 Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär. Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap.

Titel Från avståndstagande till erkännande – om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål. Författare Carlos Nalvarte V. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11. Handledare Bengt Johansson, JMG. Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering. Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy making Uppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige. Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige. Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik. Därmed är det inte nödvändigt för en organisation att alltid politisera sina sakfrågor. Politiker väljer främst att ta ställning i sakfrågor som bäst passar partiets ideologi, om det finns strategiska fördelar med att ta ställning eller om medborgarnas intresse når en punkt då sakfrågan inte längre kan ignoreras. Uppsatsen etablerar en enkel modell för att uppskatta en sakfrågas politiseringsgrad beroende på den politiska retoriken kring frågan.

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanor Författare: Joel Abrahamsson Uppdragsgivare: Hadda Konsult AB Kurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagor Syfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information. Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna. Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl. Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation. Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till. Vid enklare budskap till gruppen som helhet fungerar budskap på svenska men när det gäller budskap av mer omfattande eller komplext slag krävs översättning av budskapet till individens hemspråk. Utöver detta redovisas frekvensen för användning av respektive medium som undersökts i denna studie i tabeller under avsnittet Resultat och analys.

Titel:”Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig” Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010 Författare: Sanna Lindmark Kurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012 Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMG Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 47 Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010 Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010. Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden från professionaliseringens start 1960 fram till idag. Journalistrollen har ständigt blivit omdefinierad i takt med medielandskapets förändring. I Journalisten har diskussioner kring det journalistiska uppdraget, utbildningen och proffesionens gränser varit centrala under studiens undersökningsår. Journalistrollen har blivit färgad av faktorer som avpolitiseringen av pressen, utbildningens etablering, etermediernas framväxt och dess avmonopolisering, reklamens och internets framväxt. Under 60-talet gestaltas en ”neutral rapportör” i empirin som under 70-80 ersätts av en journalist som vill granska och påverka, ett ”tredje-statsmaktideal” befästs. Idealet kommer att under 90-talet bli hotat av en växande lobbybransch och reklamens etablering i mediefältet vilket påtvingar en ökad objektivitetsnorm inom yrket. Under 2000-talet försöker journalisterna ”ta tillbaka” sitt samhällsuppdrag som den ”tredjestats-makten” och möter svårigheter när nya aktörer (bloggosfären och sociala medier) får makt inom det journalistiska fältet. I empirin gestaltas journalistrollens svåra kamper för att behålla professionens autonomi och altruism under medielandskapets förändring. Debatterna kring gränsdragningarna mot andra sfärer har varit viktiga för det journalistiska fältets legitimering under hela perioden. Dock har tonen gentemot marknaden förändrats genom åren. I början av perioden uttrycktes en distansering men som under de senare undersökningsåren utvecklats till en integrering. Utifrån de olika teman studien har behandlat är det som tydligast framgår en sammanflätningen mellan den journalistiska diskursen och marknadens diskurs. Motpolerna har nu flytit samman och skapat en gemensam och ny diskurs.

Titel Alla är välkomna! – en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikation Författare Sofia Stoor Handledare Jan Strid Uppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagning Kurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap Institution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs Universitet Sidantal 50, inklusive bilagor Antal ord 13 289 Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angered genom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag. Metod En kvalitativ metod har använts. Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgrupper med totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered. Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler. Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera. Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existens och vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningen även använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar.

Titel: Göteborgs Postens porträttering av gärningsmän. – En särfallsstudie avseende etniska, nationella och religiösa minoriteter. Författare: Anna Larson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Malin Svenningsson Sidantal: 30 Antal ord: 9 851 Syfte: Kartlägga hur Göteborgs-Postens porträttering av våldtäktsmän avseende etniska, nationella och religiösa minoriteter ser ut före och efter en förändrad samhällsopinion. Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis). Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per år, åren 2000 och 2010, som samtliga behandlar fall som av tidningen rubriceras som ”våldtäkt” oberoende av benämning av minioroteter, för att kunna jämföra särfall (de artiklar där minoriteterna nämns) och normen (de artiklar där minoriteterna inte nämns). Huvudresultat: Utifrån jämförelser mellan särfall och nomer i förhållande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens porträttering av våldtäktsmän i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader åren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmänhet (all slags information som identifierar mannen) av gärningsmannen mer framträdande än år 2010. Parallellt med dessa resultat kan man också konstater att angivelser av etnicitet, nationalitet och religion gjordes oftareoch i många fall tydligare bland artiklarna från år 2000 än år 2010. Man kan alltså se tendenser till en förändring i Göteborgs-Postens frames angående rapportering av våldtäkt och minioriteter åren emellan. Anledningen till detta kan ligga i flera samhälleliga händelser. I och med den komplexa relationen mellan publik och media som framingteorin förespråkar kan man anta att media påverkat samhällopinionen och vice versa.

Professional wrestling has been around for over a hundred years. Its origin can be traced back to immigrants in the 1800´s whos collar and elbow style of wrestling became popular. Soon it found its ways into the carnivals traveling the country and there it became the wrestling that we know today. Two men, screaming and bragging how good and strong they are, trying to convince its audience that it shall pay to see the fight. The purpose of this essay is to look at two of wrestling’s biggest names in Hulk Hogan and Ric Flair from a rhetorical standpoint and see what they do to convince their audience to buy their matches. The basics of rhetoric can be used to analyze speeches using the terms ethos, pathos and logos. The two wrestlers analyzed where known for their good and engaging speeches, in wrestling their called promos, and their different personas made them interesting to analyze. Hulk Hogan was known to be the good guy, the all-american who trained, said his prayers and ate his vitamins and cared for kids and other people in general. Ric Flair was known to cheat in the ring to get his victories. He always dressed in suits and bragged about woman, fast cars and how good he was in the ring. The results show that Hulk Hogan used the entire spectra of basic rhetoric. He would build his ethos by talking in terms that he represented, not only himself but the whole audience. He used pathos the get audience to feel fear for something that he said he would fight by represent the audience. Ric Flair mainly used pathos and the feeling of hatred. A hatred directed at himself by himself that would hopefully upset the audience to a degree where they would pay to see the match he was promoting.

Titel: Musik, media och genus – en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarande mönster i intervjuer med musikartister. Författare: Fredrika Frimanson och Elin Frisk Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 49 sidor (exklusive bilagor) Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt och kvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Sex radiointervjuer med musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden i P3, år 2012. Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av båda kön har vi inte funnit något tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund av deras kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningen på frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blir intervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotyper medan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på att både kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidan flerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper. Utifrån samtalsanalysen verkar inte genus vara den avgörande faktorn utan snarare intervjupersonernas personligheter. Detta märks på resultaten genom att kön inte verkar ha någon större inverkan utan det är snarare på grund av hur dominerande den enskilda individen är i samtalet som påverkar intervjuarens intervjutekniker. Överlag visar både intervjuaren samt intervjupersonerna ett stereotypt manligt beteende, förutom en intervjuperson som visar ett bevarande och stereotypt beteende för hennes kön. Antagligen visar majoriteten ett stereotypt manligt beteende eftersom man behöver vara på ett stereotypt manligt sätt, alltså dominerande och självsäker, för att lyckas i musikbranschen. Vårt arbete är en fallstudie och därmed kan vi inte dra generella slutsatser från den.

Titel: Myrstack, ja tack! – en studie om hur Wallenstams intranät används, upplevs och skulle kunna förbättras Författare: Axel Birgerstam och Evelina Lindberg Uppdragsgivare: Wallenstam AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 22632 Syfte: Att undersöka hur medarbetarna på Wallenstam upplever intranätet samt identifiera möjliga förbättringar utifrån organisationens och medarbetarnas perspektiv. Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer. Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare på Wallenstam. Huvudresultat: För att Wallenstam ska nå framgång med sitt intranät måste organisationen arbeta på flera plan. I stora drag handlar det om att det från ledningsnivå måste finnas en konkret plan för hur intranätet ska användas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjälp av tydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lättillgänglig support, frekvent utbildning och stöttning samt konkreta exempel på vilken vinning det ger både medarbetarna själva och organisationen i helhet. Grundläggande är också att bygga intranätet efter medarbetarnas behov – såväl informativa och kognitiva som personliga och sociala. Människor söker sig till medier som tillfredsställer deras behov eller önskemål och det måste man ha i åtanke när man formar ett intranät.