Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 844-1

Sagan om Rescuerunner

Titel: Sagan om Rescuerunner – hur corporate storytelling kan förbättra markandskommunikationen på Rescuerunners hemsida Författare: Elin Dahllöv Uppdragsgivare: Safe at Sea Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitet Termin: Vårterminen 2013 Handldare: Orla Vigsø Sidantal: 56 Antal ord: 16 075 Syfte: Att ta reda på hur corporate storytelling kan stärka varumärket Metod: Kvalitativ bild- och textanalys Material: Texter och bilder från www.rescuerunner.com Huvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framställs som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte är uppenbara vid första anblicken, kan tjäna på att använda sig av corporate storytelling. Främsta anledningen till detta är att produkten blir mer lättillgänglig och lättare kan förklaras. Istället för att nämna en massa teknisk information och data, kan man berätta en historia om hur det fungerar och vad det innebär i verkligheten.

thumbnail of 828-1

Allt om mat & genus

Titel: Allt om mat & genus – En studie av hur tryckt reklam för livsmedel framställer kvinnor och män Författare: Mikaela Askeroth-Grundén, Emma Jerklind och Lisa Johansson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal exklusive bilagor: 47 sidor Antal ord: 14 560 ord Syfte: Att undersöka hur kvinnor och män framställs i tryckt reklam för livsmedel. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tryckta annonser ur tidskriften Allt om mat, från år 2008-2012. Huvudresultat: Våra resultat visar att det finns betydande skillnader mellan hur kvinnor och män framställs i reklam för livsmedel. Män skildras generellt som professionella kockar och figurerar ofta i egenskap av kunniga på området eller kända på annat vis. Männen har även en högre genomsnittsålder. De framställs som aktiva och tillagar mat i större utsträckning än kvinnorna samt befinner sig oftare i sammanhang tillsammans med köksverktyg. De gör ofta reklam för livsmedel såsom kött, fågel och dryck. I majoriteten av annonserna innehållande kvinnor förekommer dessa som civila personer. De befinner sig oftast i hemmiljö och uppträder få gånger med kockklädsel eller uttalad kocktitel. De är i huvudsak yngre i annonserna och gör vanligtvis reklam för mejeriprodukter eller sötsaker såsom choklad och glass. Dessutom förekommer kvinnor oftare än män i så kallade hälsoreklamer, sådana som marknadsför hälsosamma produkter eller på annat sätt kommunicerar hälsa eller motion. Resultaten pekar på att stereotypa könsroller, vilka baseras på mer eller mindre förlegade föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt, är vanligt förekommande i tryckt reklam för livsmedel i Allt om mat under åren 2008 till 2012.

thumbnail of 845-1

Ämnen på agendan

Titel: Ämnen på agendan. En analys av pressmeddelanden från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Författare: Ida Lenhoff och Lisa Sahlén. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Vårterminen 2013. Handledare: Jan Strid. Sidantal: 46 sidor. Syfte: Att analysera det genomslag som Länsstyrelsen i Västra Götalands läns pressmeddelanden fått, från 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i länet. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys. 78 pressmeddelanden från 1 mars 2012 till 1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, Bohusläningen och Mariestads-Tidningen. Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jämn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelanden om var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar. Den fanns en geografisk förankring som påverkade publiceringen av artiklarna.

thumbnail of 829-1

Nya tider

Titel: Nya tider – En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tid Författare: Henrik Gudmundsson & Mathias Hvit Handledare: Jan Strid Uppdragsgivare: Ny tid Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Sidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor) Antal ord: 19 009 Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet. Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun Material: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen. Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning. Internet främsta funktioner ligger i snabbheten, tillgängligheten, interaktiviteten, spridnings- och delningsmöjligheten. Ny tids webbsida uppfattas inte uppfylla dessa funktioner idag.

thumbnail of 846-1

När debatten tystnar

Titel: När debatten tystnar – En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk press Författare: Sanna Andersson och Sofia Johansson Kurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor/16 142 ord Syfte: ”Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samt vilka som hörs” Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 – 31 december 2012 Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar på nyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter till artiklarna där genusforskning nämns. Genusforskare är citerade i hälften av artiklarna de nämns i. Vårt resultat visar på en ökning av antal publicerade artiklar innefattande vårt sökord åren 2008-2012. Artiklarna har under vår femårsperiod minskat i negativitet och ökat i positivitet. Andelen debattartiklar har minskat, så även det sammantagna åsiktsmaterialet.

thumbnail of 830-1

Kommun i aktion via kommunikation

Titel: Kommun i aktion via kommunikation – en studie om Vara kommuns profil och image Författare: Sophia Drejenstam och Susanna Odin Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 968 Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär. Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap.

thumbnail of 831-1

Från avståndstagande till erkännande

Titel Från avståndstagande till erkännande – om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål. Författare Carlos Nalvarte V. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11. Handledare Bengt Johansson, JMG. Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering. Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy making Uppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige. Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige. Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik. Därmed är det inte nödvändigt för en organisation att alltid politisera sina sakfrågor. Politiker väljer främst att ta ställning i sakfrågor som bäst passar partiets ideologi, om det finns strategiska fördelar med att ta ställning eller om medborgarnas intresse når en punkt då sakfrågan inte längre kan ignoreras. Uppsatsen etablerar en enkel modell för att uppskatta en sakfrågas politiseringsgrad beroende på den politiska retoriken kring frågan.

thumbnail of 832-1

Nyanlända invandrare och deras medievanor

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanor Författare: Joel Abrahamsson Uppdragsgivare: Hadda Konsult AB Kurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagor Syfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information. Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna. Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl. Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation. Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till. Vid enklare budskap till gruppen som helhet fungerar budskap på svenska men när det gäller budskap av mer omfattande eller komplext slag krävs översättning av budskapet till individens hemspråk. Utöver detta redovisas frekvensen för användning av respektive medium som undersökts i denna studie i tabeller under avsnittet Resultat och analys.

thumbnail of 833-1

Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig”

Titel:”Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig” Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010 Författare: Sanna Lindmark Kurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012 Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMG Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 47 Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010 Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010. Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden från professionaliseringens start 1960 fram till idag. Journalistrollen har ständigt blivit omdefinierad i takt med medielandskapets förändring. I Journalisten har diskussioner kring det journalistiska uppdraget, utbildningen och proffesionens gränser varit centrala under studiens undersökningsår. Journalistrollen har blivit färgad av faktorer som avpolitiseringen av pressen, utbildningens etablering, etermediernas framväxt och dess avmonopolisering, reklamens och internets framväxt. Under 60-talet gestaltas en ”neutral rapportör” i empirin som under 70-80 ersätts av en journalist som vill granska och påverka, ett ”tredje-statsmaktideal” befästs. Idealet kommer att under 90-talet bli hotat av en växande lobbybransch och reklamens etablering i mediefältet vilket påtvingar en ökad objektivitetsnorm inom yrket. Under 2000-talet försöker journalisterna ”ta tillbaka” sitt samhällsuppdrag som den ”tredjestats-makten” och möter svårigheter när nya aktörer (bloggosfären och sociala medier) får makt inom det journalistiska fältet. I empirin gestaltas journalistrollens svåra kamper för att behålla professionens autonomi och altruism under medielandskapets förändring. Debatterna kring gränsdragningarna mot andra sfärer har varit viktiga för det journalistiska fältets legitimering under hela perioden. Dock har tonen gentemot marknaden förändrats genom åren. I början av perioden uttrycktes en distansering men som under de senare undersökningsåren utvecklats till en integrering. Utifrån de olika teman studien har behandlat är det som tydligast framgår en sammanflätningen mellan den journalistiska diskursen och marknadens diskurs. Motpolerna har nu flytit samman och skapat en gemensam och ny diskurs.

thumbnail of 834-1

Alla är välkomna!

Titel Alla är välkomna! – en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikation Författare Sofia Stoor Handledare Jan Strid Uppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagning Kurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap Institution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs Universitet Sidantal 50, inklusive bilagor Antal ord 13 289 Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angered genom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag. Metod En kvalitativ metod har använts. Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgrupper med totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered. Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler. Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera. Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existens och vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningen även använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar.