Uppsats finns men abstract saknas

Abstract Titel Min kollega radion Författare Ulf Nylén Kurs Media- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin Vårterminen 2006 Syfte Uppsatsen undersöker ensamföretagares radiolyssnande under åren 2002 till 2004. Syftet är se om ensamföretagares radiolyssnande och förtroende för radions innehåll skiljer sig från övriga yrkesgrupper och därmed kan tas som en indikation på att radiomediet spelar en social roll för människor som arbetar ensamma. Uppsatsen undersöker också om relationen mellan landsbygd och stad hade någon inverkan på ensamföretagares radiolyssnande och förtroende för radions innehåll under de aktuella åren. Metod Kvantitativ analys av enkätmaterial Material Delar av materialet från Riks SOM II undersökningarna 2002-2004 Huvudresultat Ensamföretagare lyssnar generellt inte mer på radio än övriga yrkesgrupper. En svagt positiv effekt på radiolyssnandet kan dock spåras när det gäller Sveriges Radio P1. Sveriges Radio P4 har en stark ställning bland ensamföretagarna på landsbygden. Förtroendet för radions innehåll påverkas mest av respondenternas olika utbildningsnivåer men också av skillnaden mellan stad och land. Landsbygdsfaktorn påverkar ensamföretagarnas förtroende för innehållet i alla Sveriges Radios kanaler positivt. Ensamföretagarfaktorn kan inte sägas ha någon större påverkan på förtroendet, varken positiv eller negativ.

Abstract Titel -Välj Sida! Författare Lilian Ilanner och Pia Kjellerup Handledare Jan Strid Kurs Lilian Ilanner och Pia Kjellerup C-uppsats Fördjupningskurs, vårterminen 2006 Handledare: Jan Strid Syfte Vårt syfte är att på uppdrag av Sida göra en kommunikativ omvärldsanalys av Sidas externa kommunikation, med fokus på Europaavdelningens tidning Östlövet. Metod En kvantitativ omvärldsanalys Material Enkätundersökning Huvudresultat Ett tudelat mottagarbehov har utkristalliserats i Sidas mottagargrupp gällande Sidas opinionsbildande verksamhet och externkommunikation via tidningen Östlövet. Det tudelade mottagarbehovet bör Sida uppmärksamma och bemöta i framtiden för att få en stark anknytning till sina svenska samarbetspartners.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionen i Västnytt. En studie av nyhetsproduktion och mediebild. Författare: Byström, Sandra & Danielsson, Björn Kurs: Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Vårterminen 2006. Syfte: Att förklara mediebilden av Västra Götalandsregionen i Västnytt 1998-2005 utifrån berörda reportrars uppfattningar om rapporteringen kring regionen. Metod: Kvalitativ intervjustudie och kvantitativ innehållsanalys. Material: Intervjuer med sex Västnyttreportrar och inslag om Västra Götalandsregionen i Västnytt för perioden 1998-2005. Huvudresultat: Västnytts rapportering om Västra Götalandsregionen präglas i stor utsträckning av sjukvårdsnyheter och en centrering till Göteborg. Den huvudsakliga motiveringen till nyhetsvärderingen är att nyheterna skall beröra många. Flera av reportrarna menar att det händer fler viktiga händelser i Göteborg än i andra delar av regionen och att det därför att viktigt att värdera nyheter från området. Ett annan tydlig tendens som skall relateras till frågeställningen om mediernas arbetssätt, medielogik, är att organisationen, och de redaktionella rutinerna enligt reportrarna påverkar bevakningen av Västra Götalandsregionen. En tydlig tendens är att personalresurserna är fördelade till redaktionen i Göteborg, vilket får konsekvenser för bevakningen av andra geografiska områden. Det mest framträdande resultatet är dock att TV-formatet i stor utsträckning påverkar såväl arbetssätt som nyhetsvärdering. Flera av reportrarna menar att det är viktigt att nyheterna passar TV-formatet och därför får vissa typer av nyheter mindre utrymme än andra. En slutsats är därför att medielogikens olika komponenter utgör en viktig del av nyhetsorganisationen och att dessa i viss utsträckning påverkar nyhetsvärderingen av de händelser som sker inom Västra Götalandsregionen.

abstract Titel: Ingeting Har Hänt – En Kvatitativ Studie av Kvällspressens Layout Författare: David larsson och Daniel Jonsson Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vårt syfte är att jämföra layouten i kvällspress mellan två olika veckor med olika mykcet sensationella nyheter. Metod: Vi har med hjälp av ett kodshema gått igenom fyra vckor av kvällstidningar. Vår enhet är tidningsuppslag. Under kodningan har vi bland annat tittat på disposition av rubriker, text och visuella element utifrån en indelnning av uppslagen i 16 zoner. Utöver detta har vi mätt totalt utrymme visuellt material, vilka inkluderar fotografier, serieteckningar, illustrationer och så vidare. Vi har även räknat antaler visuella material på varje uppslag. Den här behandlingen har även rubriker, uppslagsrubriker, extra-rader, tabeller samt brödtext fått gå igenom. Material: En veckas exemplar av Aftonbladet och GT vardera, under en vecka 2005 och samma vecka 2006. Totalt 29 tidningar inklusive en extraupplaga av GT år 2005. Huvudresultat: När det gäller dispositionen har vi dels sett att den generellt sett är oförändrad. Men under en sensationell händelse blir en typisk kvällstidnings layout ännu tydligare. Samma saker placeras på samma ställe. Det tyder på att en sensationslayout alltid finns i kvällspressen. Men att den blir tydligare vid en större händelse. Generellt sett ökar blidmaterialet vid en större händelse. Men det görs olika i GT och Aftonbladet. GT ökar det till antalet, medan Aftonbladet ökar det till utrymmet. Det finna alltså fortfarande en sensationslayout som blir tydlig här, emn med olika varianter beroende på de olika tidningarnas förutsättningar och spridning. Både brödtexten och rubrikerna ökar vid en sensationell händelse. Rubrikerna tar mer plats genom att de så kallade uppslagsrubrikerna blir vanligare under en händelserik vecka. Brödtexten ökas till utrymmet mest i GT vilket är att grepp som går emot den vanliga medielogiken i kvällspressen. Det finns både likheter och skillnader mellan veckorna och tidningarna vi undersökt. Skillnaderna tyder på en reaktion på en stor händelse. En stor händelse får hög prioritet och ges mer utrymme och det kan vi se genom att alla delarna i layouten ökar något i och med kidnappningen. Skilnaderna mellan tidningarna är två olika sätt att anpassasig till denna händelse. Här kan GT:s lokala perspektiv spela en stor roll i varför det skiljer sig åt. Samtidigt är skilnaderna inte särkilt stora, varken mellan veckorna eller tidningarna. Det pekar på en likriktning och ett väl etblerat medieformat i kvällspressen. Det är ett tydligt medieformat som alltid ärute efter att skapa sensation, oavsett nyheter. Det är ett format som använder sig av layouten för att skapa denna sensation.

Abstract: Titel: Lika värde – men inte lika rättigheter? Författare: Erika Hansson Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet är att beskriva hur tidningen Världen idag skriver om homosexualitet Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Artiklar från ”Världen idag” mellan den 23 jan-2 maj, 2006 Huvudresultat: De som främst kommer till tals är de journalister som skriver för tidningen, samt olika röster inom kyrkan. De som kommer till tals inom kyrkan är från flera olika samfund och organisationer. Synen på homosexualitet präglas av den heteronormativa normen där homosexualitet ses som en avvikande sexualitet som jämförs med den ”normala” heterosexualiteten. Sexualitet beskrivs även återkommande i ett ”vi” – ”de”- perspektiv, där heterosexualitetens ”vi” är överordnad homosexualitetens ”de”. Återkommande ifrågasätts, kritiseras eller fördöms homosexualitet. Då synen på homosexualitet förankras i den kristna tron beskrivs det exempelvis som ett avfall från bibeln och emot Guds ord. I ett fåtal fall förekommer en alternativ syn, men belyses då mycket kortfattat. Oftast kopplas diskussionen om homosexualitet till kyrkan och den kristna tron. Svenska kyrkans liberala hållning till homovälsignelser är här centralt, men även kd och ärkebiskopsvalet diskuteras återkommande.

Abstract Titel: Vem döljer sig i garderoben? – En kvalitativ innehållsanalys av mediernas framställning och osynliggörande/synliggörande av homosexuella/homosexualitet Författare: Ida Johansson Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs VT – 06 Syfte: Mitt syfte är att undersöka och jämföra hur homosexuella/homosexualitet skildras i GP och GT vid tiden omkring pastor Åke Greens friande dom i hovrätten februari 2005. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – ECA-metoden Material: Artiklar i GT och GP som skildrar homosexuella/homosexualitet i tidsperioderna 050113-050126 och 050205-050217. Huvudresultat: Homosexuella osynliggörs inte men synliggörs inte fullt ut heller. Framför allt lesbiska är de som ”döljer sig i garderoben”. Och i artiklar kring Åke Green-fallet, ett ämne som berör homosexuella i hög grad, kommer bara två homosexuella själva till tals. I Green-fallet är det den manliga elitens röst vi hör. I övriga artiklar hörs mer homosexuella själva, men innehållet i dessa artiklar är oftast av ”den lättsamma karaktären”. De homosexuella som syns är en ganska homogen grupp, där ett kön, en ålder och en yrkesbransch dominerar. Det är de homosexuella männen i 25-35-årsåldern som både är de som syns mest i tidningarna och som man allmänt förknippar homosexualitet med. De flesta av de lesbiska och bögar som själva kommer till tals i tidningarna befinner sig yrkesmässigt inom den kulturella branschen. Tidningarna väljer att fokusera på den lesbiska kärleksrelationen och de homosexuella männens yrke och karriärer.

Abstract Titel: Personifieringen – en halv sanning. En kvantitativ studie av personifieringen i dagspressen under valkampanjens sista vecka, 1970-2002. Författare: Erica Litzén Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2006 Sidantal: 62 Syfte: Att undersöka personifieringen i dagspressen under valkampanjen. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tre dagstidningar, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under sju dagar innan fem val, 1970, 1979, 1988, 1998 och 2002. SvD utgår dock från valet 1988, på grund av att tidningarna inte gått att få tag i. Det ingår således 98 tidningar i undersökningen. Huvudresultat: Resultatet av min undersökning är att det går att tala om en personifiering. Men att säga att den utvecklingen skett över tid är inte lika tydlig, utan det är mest i kvällspressen det finns en utveckling att tala om. När det gäller skillnader mellan morgontidningar i fullformat och de som övergått till tabloid finns ingen anledning till oro, någon tydlig tabloidiseringseffekt är inte möjlig att finna. De delar av personifieringen som ökar är att personer är mest framträdande i en större andel artiklar nu än förr, även om sakfrågorna fortfarande dominerar. De personliga egenskaperna om politikerna ökar och dessutom ökar antalet artiklar där partiledarnamnet ersätter partiets namn. De delar av personifieringen som minskar är de övriga politikerna, de omnämns mindre och förekommer mindre på bild. Men de har fortfarande samma möjligheter att göra uttalanden när de väl bli omnämnda som de hade tidigare. Varierande över tid är partiledarnas möjlighet till uttalanden och politikers förekomst i privata sammanhang. De offentliga icke-politiska sammanhangen är så få att det inte är någon mening att diskutera dem. Klart är att det är de offentliga politiska sammanhangen som dominerar och detta är stabilt över tid. Dessa resultat gäller för valkampanjens sista vecka.